Man kan till och med bli gripen för att ha skrivit ett plakat med texten:

”Vägra döda

vägra värnplikt”

Anledningen är att en konstnär har  ställt ut en affisch med den fasansfullt samhällsomstörtande texten ovan! Polis kallade till platsen. -Konstverket med den säkerhetspolitiskt farliga texten beslagtogs och personen förhördes ingående. Efter långa förvecklingar och en folkstorm slapp dock mannen fängelse och fick nöja sig med dagsböter.  Kunniga bedömare anser att det är enbart tack vare protester från hela kulturlivet som konstnären slapp fängelse.

Kan detta hända i Sverige. Vad tror du?

Tidigare har Deltagarna i i en demonstration vecklat ut två svarta banderoller, försedda med vådligt antimilitaristisk text:

Vägra att döda, vägra värnplikt. Militärparader
representerar dödandets princip.

Efter bara ett tiotal meter stoppades gruppen av polisen som barskt tog hand om om de irriterande och nedriga banderollerna, men då satte sig demonstranterna ned på gatan. Åtta personer åtalades och dömdes till tio dagsböter vardera för uppvigling och förargelseväckande beteende. Åtalet gällde inledningsvis bara förargelseväckande beteende men utvidgades av åklagaren till uppvigling. Hos försvarsstaben växer samtidigt oron i samma grad med en känsla av djupaste maktlöshet, då de inte kan se exakt vem som styr denna fruktansvärda verksamhet. I sin yrkesmässiga dagjournal präntar  försvarsstabens chef:

-Nytt intermezzo – var är regissören? För ngn
pådrivare måste finnas. Och här är det uppvigling
och intet annat!

Konstarten att döda utan att känna glädje

Vem är hysteriska uppviglaren som fått dessa människor att börja protestera mot dödandet? Någon måste styra detta hemska hot! Några månader tidigare har han utsatts för de mest nedriga av attackerna enligt ovan. Det har nu dessutom kommit till hans kännedom att någon planerat att göra en film kring temat: om det fanns ett samband mellan värnplikt och självmord hos unga män.  Något som skulle kunna tas som ett uttryck för misstänkt samhällsomstörtande verksamhet, Chefen för försvarsstaben skriver indignerat i dagjournalen:

Typiskt – alla vägar prövas! Allt i underminerande
syfte. Vem drar i trådarna? Eller är det
slumpens skördar? – Knappast!

Om ni inte tror att de kan hända i Sverige så har ni fel- För det har hänt i Sverige. Författaren till det hemskt samhällsomstörtande plakatet slapp med nöd och näppe fängelse men fick dagsböter. Året var 1965. Den som inte tror på historien kanske sätter högre tilltro Regeringen som verifierare?

Jorden är ett rike bränn passen

En annan person har några år senare haft fräckheten att börja predika att var människa är en världsmedborgare och inte ska behöva använda pass. Inspirerad av bland annat Gandhi började han resa runt och berätta om sin vision, vilket väcker en vansinnig irritation hos delar av militären och underrättelsetjänsterna, bland annat SÄPO, som febrilt försöker förstå varför, de skriver i personakten: ”I början av 1968 fick den svenske ledaren för WMB, Inge Oskarsson, 900 kronor i månaden i omskolningsbidrag från Arbetsmarknadsmyndigheten.” Medborgaren Oskarsson, som för försvarsstaben och delar av underrättelsetjänsterna kom att personifiera Världsmedborgarrörelsen i Sverige, hade redan våren 1949 gjort sig känd för säkerhetspolisen genom att ha bildat, ”en från andra fristående, extremt antimilitär fredsrörelse kallad Fredsorganisationen – FO”.

”Det är emellertid inte känt inom vilket yrkesområde Oskarsson skall omskolas,” skriver Säpo som också informerar om att han sammanbor med en engelska. ”De är inte gifta men har två barn tillsammans.”

Stadspolisens tredje rotel är nu ganska brydda över vad det har att göra med en hemsk figur som predikat att man skulle bränna passen. Världsmedborgarrörelsen, vars politiska målsättning tills vidare får anses vara något dunkel, har observerats i Sverige sedan år 1949, förefaller dock vara ohyggligt antimilitaristisk, vilket bedöms kunna vara ett hot mot rikets säkerhet. Tiden går.  Det känns tryggt att veta regeringen.

1971: En ny övervakningsepisod har inletts med att underrättelsetjänsten noterat registreringsnumret på besökande bilar och att de bar på musikinstrument och sovsäckar. Det du! SÄPO följer nogsamt med i varje rörelse, åker man bort i bil följer SÄPO med, går man ut från bilen in och handlar i en affär på vägen då följer SÄPO med och noterar vad som händer i ICA affären ”den äldre mannen tog initiativet och avgjorde vad och hur mycket som skulle handlas”.

1983

SÄPO kartlägger nu misstänkta fredsivrare och deras oerhörda suspekta verksamheter. I övervakningsakterna syns bland annat några suddiga fotografier där det ändå går att utläsa: ” För en värld  i fred – Aldrig mer Hiroshima.”

Övervakningen är oförtrutet nogsam, människor förklädda till vem som helst syns liksom överallt och sådant måste väcka misstanke:

”Vid 17-tiden samma dag kom en del s.k. demonstranter till kajen där Moinester låg förtöjd. De var omkring ett 30-tal och representerade tydligen Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. En flintskallig 30-årig man med svart helskägg vecklade upp en banderoll. I övrigt bestod demonstranterna av fyra kvinnor som var äldre än 70 år samt några s.k. punkare och yngre personer som tillhörde föreningen. De släpade med sig sina små barn. Vid 17.30-tiden lämnade flertalet platsen varvid de flesta åkte med buss linje 53 mot innerstaden. Mannen med banderollen gick av vid Slussen tillsammans med några likasinnade. En äldre kvinna som delade ut flygblad – hon hade en packe i handen – gick av bussen vid Tegelbacken under det att de andra äldre kvinnorna fortsatte med T-banan till Vällingby dit vagnen gick. De skulle troligen fortsätta till Hässelby med en annan T-banevagn.”

SÄPO är även har även studerar en del av de övervakades tiltals och språkliga uttrycksvanor:

”Karaktäristiskt för såväl Oskarsson som S är,
att båda tilltalar alla, som de samtala med, med
tilltalsordet ‘du’.”

Rps/Säk 1/10 1986. Akt 701301-0793, löpnr 6. SÄPO.
Redogörelse för extremistisk verksamhet. Kvartalsöversikt 1/78. Akt 5:721d/1-28, löpnr

16. SÄPO.
Se tidningsklipp i akt 15:222/13 löpnr 37 och verksamhetsberättelser i akt 802006-8618,
löpnr 1. SÄPO.

SFK verksamhetsberättelse 1979. Akt 802006-8618, löpnr 1. SÄPO.
Skrivelse till Rps/säk, Sthlm 16/4 1984. Akt 701301-0793, löpnr 6. SÄPO.
Rps/Säk, Vänersborg till Rps/säk, Sthlm 19/6 1984. Akt 701301-0793, löpnr 6. SÄPO.

PM angående Inge Oskarsson. RPS/Säk 13/6 1971. Inge Oskarssons personakt löpnr 2.
SÄPO.

PM ang VMB:s styrelse. Ture Holmblad 20/11 1961. PM av Ture Holmblad 4/5 1962. PM
ang Världsmedborgarrörelsens årsmöte. ”H” 25/7 1966. Akt P 5676, (VMB), löpnr A 4.
SÄPO.

PM rörande Världsmedborgarrörelsens andra kongress i Stavsjö, Södermanland den 20-22
juni 1958. Arne Larsson & Åke Zetterberg, Statspolisen sektion 3, Eskilstuna. Akt P 5676,
(VMB), löpnr A 2. SÄPO.

PM 28/5 1949. Akt P 5676, Världsmedborgarrörelsen löpnr A 1. SÄPO.
PM av RA 30/5 1949. Akt P 5676, Världsmedborgarrörelsen löpnr A 1. SÄPO.

Kriminalöverkonstapel Folke Ohlsson, Eskilstuna SP3 till Å Hasselrot 17/9 1949. Akt P
5676 (VMB) löpnr A1. SÄPO.

När SÄPO vill övervaka privatanställda, kan de då inte samtligt ta och passa på att övervaka sin egen blick och svansföring? En liten insiktsfull sammanfattning om vad som är bra och inte, kanske vore på sin plats? Eller en historisk återblick vad överdriven paranoia kan skapa, kanske inte skulle vara så fel? Vem som helst kan väl börja se en massa saker om man sitter i mörkret tillräckligt länge. Men har säkerhetsmyndigheterna alltid insikt om när de själva utgör en fara, eller när deras verksamhet riskerar att bli kontraproduktiv? Då kanske man skulle övervaka sitt egna handlande lite mer?

Först måste jag erkänna att jag inte alls förstod varför en harmlös kampanj om att bränna passen skulle väcka för uppmärksamhet, eller varför personen bakom det skulle vara intressant, det var först långt senare som jag förstod att detta borde vara det ultimata hotet mot försvarsmakten, utan länder skulle den ju göras obehövlig.

Paranoian, var alltså befogad på sitt sätt. Men var den rimlig?