Fortsättning från Hen Piaoliang
Över floden in bland träden
Måste bara komma över till andra sidan för att kolla in den där pråmen.
Jättespännande stadsby och allt det bästa det nymoderna samhället har att erbjuda en bargata och en horhusgata. Vad gjorde den mänsklighet jag lärt mig att känna? Det kändes som det var dags att dra.
Kändes givet att säga so long
Tog farväl av några älsklingar innan det var dags att dra vidare. Har har följt Mekong utmed strandvägarna tillräckligt länge nu. Dags att gå över broarna. Det gjorde vi och här missades också årets kort, jag var tunga mot tunga med ormen men fotografen missade just det kortet. En liten stötande blixt utmed navelstjärten och uppför ryggbyggnationen, som inget tidigare kan lovas, när tungorna mötte varann.
varför inte slite på skon? Ta pråmen.
Men hur tar man sig då nerför Mekong. Traktordäckrafting hade tidigare uttryckligen förbjudits av flera Kinesiska posteringar, men skulle de då kunna se den lilla oansenliga svennen om denne bara kröp in i traktordäcket och stillsamt flöt slörande nedför Mekong som en alien utmed tidsrymdernas evaporerande sånger? eller bara som en utslagen blomma, en rosig alkis.
Lyckades också hitta några ur de pappersälskande släktet som fick dra och färga några av cellulosafibrerna till min stora inre glädje och deras glödande fromma., eller hur det nu var. Man kan givetvis inte åka ut ur landet utan biljett eller få biljett utan utresestämplar. Ett uppdrag som klippt och skuret för byråkratskaparens nya regelbok.
Håll grytan kokande.
Över bron över Mekong, vattenståndet är lågt så här års, men likförbannat så luktar en del gamla gubbar precis som hemmavid, lätt överskvättning av pyttipannan som lösts i gungmosig svett som sedan runnit ned över avförselns laguner och håriga stråk.
Öl öl, så långt ögat kan se bara öl, öl i lasten och öl till lastarna. Svalkan i bastun. Men inget vatten till oss andra.
Ja ja, både utresestämplar kirrade och överenskommese med skepparen, två ekipage har redan kommit på samma idé. Mekong står så lågt nu så, båtarna når inte länge JingHong, men de har fått vänta i några dagar på ölen som är försenad. Pråmskepparen lovar snar avgång och gratis öl. Det första var det väl si och så med och märkligt nog är det knappt någon av oss andra som är speciellt intresserade av ölen.
Men visst där kom sista flaket till ölpråmen och som redan utstämplad ur landet kändes det ganska naturligt att flyta medströms en tid. Att bara höra ölpråmen råma där stolta moder Mekong mera är en rännil, -Baoooouuw. -Baooouwl.
Låt mig råma utmed edra vidder, flyta utför er lagun. Vadan annars ers majestät?
-Blott Edert efterblivna kuttersmycke, en hägring i fjärran.
–
–
ADHD i Kina, JingHong, korksruvsmeandrande tankar om Ölpråm, Guan Lei, Dong Long, Mekong, Zhu svänger uppåt in i mongoliet, BASUNRÅMET, Efterblivna kuttersmycken i världarnas sista blå lagun.