I Ölpråm nedför Mekong – III Dessa drömmar om rötter

Ack,  tittar noga på upphöjningarna i marken och tänker på hur det ser ut inuti husen, när gravarna snabbt har förvandlats till bord och stolsbänkar med lite korrugerad plåt runtomkring.

Vem bryr sig då om tuppen skiter i osannolik fyrtakt på gravstens gallret? Har du aldrig sett det kanske du aldrig kan förstå  hur sängarna hos billigaste bordellerna i Crack Shoo-Bang kvarteret är funtade, när  begärens mål gnids utmed gravförslutningslocken så att  fejkmarmorn blir gipsrök. Hur skulle annars ett bombastiskt kåtslag väcka den urkryptiska dödsförlockningens klockbotten

Den som aldrig skådat fejkmarmors ohämmade hädangångsimma kanske bör vänta med att se den knullas till spånrök efter crackpipan, några meter från en Jesus som låsts in på grund av stöldrisken.  (fortsätter i länken ovan)

-Är begären kryptiska, sångmästare så säg

HEN PIAO LIANG

Du är en pärla sa en dag ett berg till tiden. Jag visst inget då men bara föll och föll, sanda mina ord jag föll för dig. Bakom pärlfiskaren vaktar pärlfiskarens gubbe och den vite mannen som ser hennes vana årtag i vinden

Också, och så, tolkar som träffats i Dali, och så. Dessa frön.

I Ölpråm nedför Mekong?

Inga traktordäck tillstädes, så det efterblivna kuttersmycket får allt simma nedför Mekong, ty alla tulltjänstemän och ambassadhelveten har nogsamt upplyst om det omöjliga i företaget och givetvis så ökar suget bara för det. Någon bör helt enkelt tröttloda ute i ingemanslandet för att bara råma pundningen utmed vidderna.

Men ack en ölpråm föll i stället på läppen

I Ölpråm nedför Mekong II

Nattliga kycklinguppköp på ställen där den vita mannen väckte stor uppmärksamhet, först långt senare förstår man varför.

Nedför Mekong i en Ölpråm IIII Drömmar

Långhalsade drömmar utmed landplättarnas söm, sammanfogningsknophål i rådslagsboken, ger den möjlighet att öppnas samt en stark rygg å krökas gör den. Meander i sinne, meander i minne. Fågeln flyger. Vattnet evaporerar. regnet kommer. Grodan hoppar – ringarna på vattet.

 

Från snabelns rot. Tidevarven går och ibland känns det som om det inte är mycket som stannar och man förstår.

Kycklingförsäljerskans make skuffas under med den lille nye precis innan försäljningen börjar, nu gäller kycklingförsäljning och här har karlar inget att göra, knuffarna är tydligt trotts att det är natt. Han verkar snabbt finna sin plats och knotar inte mycket, barnens ögon lyser av nyfiket lyster.

Något senare rymmer dock kycklingen vilket verkar väcka stridsberedskapen hos varje simkunnig kines i närområdet, maten är på flykt. och något sådant måste åtgärdas. Under ett sällan skådat kackel kommenderas jaktlaget varandra.

Efter en het klappjakt då båten startats och lagts på sidan i den strida Mekong så lyckas det ensamma fjäderfäet till slut fångas av ett gäng omåttligt stolta jägare som skojar och skrockar med varandra uppenbart upphetsade och stolta över bedriften.

Tungt lastade är människans flytetyg och många av lastens pråmar vilka med gnolande motorer sliter i motvinden.

Annars är allt som vanligt

Det är bara så synd att gyllene triangeln är så många länder och så hårt trafikerad av allehanda intressen att det är strikt illegalt att gå iland på vissa ställen upplyses jag om vid hemkomsten.  För bara en  Idiot skulle åka ölpråm nedför Mekong för att traktordäck inte gick att ordna till rimligt pris. Och för att de helvetes pass-visum reglerna gjorde det fullständigt klart att flera måste åka runt i det förbannade ingemanslandet mitt på Mekong för  att bara flatvattna i grundläget mellan regelverken. Bara idioter går av i förbjudet område mitt i  opiumtrafikens högborg för att köpa kyckling, för den som tänkt till innan förstår varför extremt skarpa lanternor  rytmiskt smeker av landskonturerna i jakt på misstänkta rörelser.

Labben för Chinawhite ligger oftast just i Kina och inte så här långt ned, men bilderna kanske också talar sitt språk om vilka droger som gäller, iofs ska man komma ihåg att opiumet och morfinbasen smälter och rinner ned i sanden där de ofta blir liggande i stora smälta sandkokor tillsammans med en cocktail kemikalier som gör att de förlorat sitt attraktivitetsvärde på marknaden. Framförallt så syns det inte. Men här är det faktiskt nästan bara cigaretter som gäller.

Lite tröttsamt i längden men visst det finns en och annan poäng med att låta det ligga halvbränt. Tillsammans med halvbrända båtskelett som en påminnelse om vad det kostar att försöka

För er som inte visste vart någonstans man sover på en Kinesisk ölpråm i Mekong så kanske svaret kommer som en överraskning, på ölen såklart, vad annars? Nu kan du verkligen inte backa vart annars? Du är en vitingblatte, va fan trodde du då? Alla kineser vet ju hur du är. Annorlunda och så där jävla ouutlandish, du kan knappt något om verklig kultur.

En sak ska du dock ha väldigt klart för dig, på Kinesiska ölpråmar äter vitingblattarna sist om det finns något kvar, så håll dig väl med besättningen, ölen är förvisso gratis men av någon underlig anledning så samlas här ofta en massa människor som knappt dricker, ens på Mekong. En kinesisk kärring kommer och sätter sig bredvid mig, extremt bredbent, så halv reflexmässigt undrar man om det är någon typ av sexuell signal, ett ögonkast på henne och snabbt framgår att visiten mer är för att visa att hon inte hyser någon fientlighet gentemot vitingblatten och av sin förstående ynnest kan tänka sig att visa det, något sex är det då rakt inte tal om. Ack, ytterligare läxor om min egna robusta dumhet. man tackar, kanske tackar för sällan.

Många släkthistorier och allt annat verkar avhandlas innnan andra och tredjeklassens vitingblatte får tillträde till byttorna, ibland finns det till och med mat kvar. Sick, ett synnerligen intressant fenomen för en utpräglat fettorienterad  matbög av första graden, det vill jag lova.  För  vanekonsumenten i mig, utan tålamod blir det en synnerligen intressant tid, någon kanske förstår vad som menas en dag. Man ögnar strandlinkerna efter traktordäck att kasta sig uti och sedan själv friflyta som en tom tuborg nedför Mekong. Vågornas sång. – Hvergang Preben! Hvergang.

Kanske är man bortskämd med mat och inte gillar att vänta i skuggan av det stora värdfolkets släkthistorik till sörplande skval och annat när hungern började göra sig påmind för en bra tid sedan.

Lite trollskog går allt ned men någon melass får allt vattenbufflarna inte i strandbrynena.

Synligt en morgon glänser reflexerna till, är det en hägring eller har någon knivskurit mig i hjärnan?

Stabat Mater, Dura Mater eller bara Fata Morgana?

Ökenfädernas tankespråk

–

Mekong

River culture

Meander in time

–

Ett Efterblivet  Kuttersmycke, står ekande tom på kajen kvar

Hevva

Väsendets blöta pluralis majestatis och andra döda kättares åsikter om Moderfloden Den vite mannen, Vitingen, Vitingblatten, Kinesiska släkthistorier under hunger, Sex-signaler, Ynnestar, Ölpråmarnas liggplatser, Flodkulturernas tjärning, Bottenankarets vattendankar, Stålkätting, Grånade stålkärringar pålar bryggor i smyg, Mekong Kulturen, Floden och Åsikten, Kättingvajerns Öglade bultfästen,