Etikettarkiv: ADD

ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

Några ADHD, torrents etc

1 kommentar

Några inlägg flyttade till

ADHD Videos – Film

Med filmer du kan se direkt på nätet NU

Fakta om ADHD och ADD

Saker som en del laddar ned om ADHD, ADD, Asperger Autism eller Tourettes syndrom.

Autism Video + books

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

Understanding the Nature of Autism And Asperger’s Disorder

Asperger Dictionary Of Everyday Expressions, Second Edition.pdf

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

The Unwritten Rules of Social Relationships Temple Grandin

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

Vanna Beckman – Strider under hjärnåldern, om ADHD, biologism,

Sofia Hedman – Jag Vill Ha Ett Liv (om ADHD)

ADHD, Damp – En Uppdatering

En.Dag.I.Taget.ADHD.Damp.SWEDiSH.DVDRiP.XviD-RUViL

ADHD in Adults A Psychological Guide to Practice (2006).pdf

ADHD Attention Deficit Disorder – Practical Coping Mechanisms

Mitt huvud är en torktumlare – SVT Dokumentär SVT1 tor 4 sep 2

3 filmer om ADHD – Asperger’s syndrom av Vanna Beckman

ADHD:Attention deficit hyperactivity disorder from genes to pati

Behandling av ADHD

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den innehåller information!

Har du Vuxen ADHD test
ADHD genen? Mer om ADHD’s genetiska orsaker
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Intressanta och lärorika artiklar i Svenska Dagbladet.
SVD gjorde tidigare i år en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok. Se även diskussion efter artiklarnas presentation…

1 ”Jag får dräpa min adhd-sida”
Publicerad: 20 februari 2008.
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

2 Gunnels röra fick en diagnos
Publicerad: 21 februari 2008.

Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

3 Sara levde i ständig panik
Publicerad: 25 februari 2008.

Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

4 Vem ser den tysta flickan?
Publicerad: 26 februari 2008.

I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

5 Klarar politiken trots adhd
Publicerad: 27 februari 2008.
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

6 Min självbild har stärkts
Publicerad: 28 februari 2008.
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla. Här är några av läsarnas berättelser.

Storbrittaniens nya (2008) riktlinjer för behandling

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om ADHD. National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults
National Clinical Practice Guideline Number 72.
Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Kan artikelserien lära oss något?

Med den här artikelserien i kärt minne kan vi också kanske lättare förstå hur oerhört viktigt det är att se flera sidor av denna mångfasetterade bild kring adhd, för att inte bara de drabbade ska kunna känna igen som och kanske lära av andras misstag utan även för att den stora feta breda allmänheten ska kunna bilda sig en rimligt bild av vad adhd egentligen är och vilka uttryck det kan ta sig. Och gärna också förlängningen vilka uttryck adhd tar sig när människor får rätt hjälp och inte längre förnekas en adekvat vård. Och ständigt hamnar mellan stolarna som så ofta förr. En sådan här artikelserie kan vara oerhört central i rollen att sprida en bred och nyanserad bild av funktionshindret.

ADHD Riksförbundet: Släng skräpet – Inte informationen

Det är därför så oerhört viktigt att artiklar om personer med adhd och närliggande fenomen inte hamnar i historiens sopptunnor eller bara glöms bort, vilket skett i alltför hög grad hitintills. Ser vi Riksförbundets Attentions egna tidning så verkar den mest nå medlemmarna och inget fel i just det. Många av medlemmarna kanske dock tillhör de personer i landet som vet mest om just ADHD, eller vad tror ni?

Dagens Anki-tips
Därför är det ju självfallet extremt viktigt att de gamla numren av förbundets tidning som innehåller centrala information om adhd inte slängs bort utan snarare läggs upp på nätet i sin helhet efter 1 år eller så, varför gör man inte det? Vilka skäl vill man anföra till att hindra den genuina information om funktionshindret att nå den allmänhet som bäst kan dra nytta av den för att lära sig mera? Finns det ens ett rimligt skäl att inte publicera alla tidningar efter en viss tid? Låt oss höra vilka tankefel som styrt detta kunskapsslakt med informations och resursslöseri. Jag tror flera vill veta… Ser att den nya webbplatsen har en begränsad titt på några gamla nummer av tidningen, ni har tydligen lyssnat lite på kritiken…. En bra början.

Visa lite tåga och positiva krafter nu och sprid adekvat information i stället för något annat, ni har knappast något rätt att slänga denna värdefulla dokumentation i historiens sopptunnor. Det har ni väl redan gjort tillräckligt länge?

Och vem har gett er den rätten?

ADHD finns också i Spanien


ADD och ADHD

Omega-3 Familjen & den sprittiga laxen

1 kommentar

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Omega-3 fettsyror är en familj av omättade fettsyror som har några bindningar gemensamt men i övrigt kan ha ganska skilda strukturer vilket nu äntligen uppmärksammats lite mera, svenskan skriver om förvirringen i de nya regelverket som kommer att gälla med omega-3. Tanken är att vi ska slippa en massa marknadsföring som spelar på omega-3 innehållet, fastän det inte kommer att göra någon nytta rent medicinskt för en person med till exempelvis ADHD eller hjärt och kärl problem.

I praktiken innebär det att man måste dricka en halv liter av till exempel godkänt omega-3-märkt rapsolja för att få i sig en mängd EPA/DHA som motsvarar en portion godkänt omega-3-märkt lax. Oxford-forskaren Alexandra Richardsson, som gjort världens hittills största studie om effekterna av omega-3 på barn med ADHD, betonade den övriga kostens betydelse. Omega-6 som vi också behöver, men normalt får mer än nog av, försvårar ombildningen av vegetabilisk ALA till fiskfettet EPA/DHA. Därför behöver man i snitt 3,6 gram EPA/DHA i USA, där man äter mycket omega-6-rik majsolja, medan britter kan klara sig med 1,6 gram.

De flesta undersökningar som är gjorda på effekten av omega-3 är gjorda på fiskolja. Vilket kan vara väl värt att tänka på för den som är intresserad av livets feta goda oljor. 30 % av hjärnans torrvikt brukar man säga består av renodlade fettämnen, så det gäller att tillföra dem kvalitativt och samtidigt komma ihåg att omega-3 egentligen är ett familjenamn och det säger inte så mycket.

Men det har inte på något sätt hindrat vårt kärt stelbenta Läkemedelsverk att trampa ned sig i träsket igen och visa att de inte förstår sig på att dra slutsatser ur vetenskapliga data:

Läkemedelsverkets ståndpunkt är att omega-3 fettsyror endast har effekt på personer med diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom. Tom Saldeen, läkare och professor vid Uppsala universitet, håller inte med.
– Många av de människor som i dag får symptom eller till och med dör på grund av hjärt-kärlsjukdom, är omedvetna om att de har ett problem. Det vill säga, dom har ingen diagnos! Många av dessa hade varit hjälpta av omega-3-fettsyra, helst i kombination med vettig kost och motion. Det har visats att låga halter av omega-3 i blodet är en mycket viktig riskfaktor för plötslig hjärtdöd, till och med viktigare än högt kolesterol.

Kan tänka mig att det finns mer att säga om läkemedelsverkets rekomendationer i övrigt, den sakliga efterlevnaden av sina egna regler och uppdragets kärna lyser med sin frånvaro, vilket dock inte hindrat byråkraterna från att återigen tillämpa sitt godtycke i strid mot vetenskapliga data. Medical link om Hjärnans viktiga fleromättade fettsyror.
My father was a fisherman, my mother was a fishermans friend. Ol’ Man River, Meandering my thoughts. Salomo Salar.
Slutsats
-För personer med ADHD är det fiskolja som gäller, det verkar funka bäst. EPA/DHA är vad vi vill ha och behöver.

Sir George Frederick Still, Sittin’ On The Dock of the Bay

Meandra ord

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Bra Sophie! Men vaknar Socialstyrelsen?

Lämna en kommentar

BUP i Västerbotten klarar inte vårdgarantin
Det gamla totalitära SVT har lyckats upptäcka det helvete som stått så många till buds de senaste årtiondena vilket scoop? Andra kanske undrar varför det dröjde så länge och hur hårt man måste blunda för att inte lyckas se. Inslaget ovan handlar om bristerna inom BUP i Västerbotten.

SVT har hittat till Solna BUP!
Svt presenterar också Socialstyrelsens undersökning av BUP i Solna som vi tidigare refererade till – men inte med ett ord säger det gamla monopol-TV att barnen sannolikt är de som får bäst vård av alla i gruppen med problematik, inte med ett ord säger Socialstyrelsen något om det, eller varför de valt att inte kontrollera hela vårdkedjans kapacitet för samtliga åldersgrupper. Kanske är det bättre att blund och slippa veta sanningen.

Nästa inlägg tar upp från SVT: 2008-11-14 Kritik mot brister i adhd-behandling
AKTUELLT: Socialstyrelsen riktar skarp kritik mot barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm efter en granskning av hur barn med neuropsykiatriska problem, exempelvis adhd, bemöts och behandlas.

”Riskerar djupa sår i själen”-Det här är förödande.

Det här är allvarliga tillstånd i hjärnan hos det växande barnet, och blir de inte diagnostiserade när de är små riskerar de utanförskap, utstötthet, arbetslöshet och djupa sår i själen, säger skolöverläkare Sophie Ekman, som var den som vände sig till Socialstyrelsen för att få en granskning av BUP:s behandling. Vi tackar för de visdomsorden! Bra att omtanken om barnen styrs av hänsyn till deras genuina utvecklingskapacitet – vad i hela helvete annars? Flera måste nog tyvärr ställa sig upp och skrika till om hur dåligt det fungerar i själva verket.
Göran Häggund påstår sig vara upprörd, men vet då Göran om att just barnen troligen är de som får bäst vård av gruppen personer med ADHD? Eller är det ett bekvämt faktum att förneka nu när man äntligen låtsas upptäcka den vanvård som försiggått under alla dessa år för barnen. Vilken enorma överraskning va? Vem tar nu det konkreta ansvaret Göran? Har du någon konkret kapacitet att skapa politiska förändringar så kanske det är dags att visa den? Vad säger gud Göran Hägglund berätta för oss om det är hans avsikt att barn ska behöva lida… Eller vill du abortera dessa barns möjligheter och livskapacitet genom att skylla på landstingen?

I sanningens namn skulle det väl vara rimligt med en klinisk vetenskaplig utvärdering på varför det fungerar så dåligt och varför barnen behandlas så illa, eller vad säger du Göran? Finansutskottet kanske kan assistera med lite räkenskaper på extrakostnaderna för samhället när människorna inte får vård. Det finns ju några modeller att välja mellan eller hur.

Men vi har väl en bra vård i Sverige?
Nej så här är det! Vi har en djupt hycklande vårdkuliss med ”vårdgaranti” och allt annat utom en fungerande vård är det svårt att inse? Allt annat snack är bara ett hånfullt hycklande och en spott i ansiktet för den som aldrig fått någon adekvat vård, vafan annars kan det vara?

VIi kan i inslaget höra hur Joels mamma bemöts möts av den fullfjädrade hånfullhet allför många sett och fått så helvetes nog av: -Första tillfället vi träffade basteamet från BUP så träffade vi en läkare som tittade oss i ögonen och frågade om Joel inte bara var allmänt ouppfostrad, berättar Joels mamma.

Så skulle det kunna ha vara, tänk för en liten sekund om det faktiskt är så, att det är en ovetenskaplig läkarkår som agerar ouppfostrat mot en problematik de står inför bara för att den inte är anpassad efter deras dogmatiska världsbild och stämmer intuitivt med deras förutfattade meningar. Det finns en hel del fakta att läsa på för BUP personalen och många andra, varför så rädda? Vad hindrar er från att utbilda bort er okunskap om problematiken? Eller känns det bättre att vara taföra marionetter för det fortsatta blundadet?

Samhälle - politik

Den pedagogiska Censuren, vad kan vi lära oss?

Lämna en kommentar

Ett oroande faktum är att olika grupper inte känner att de verkligen kan säga vad de tycker, eller sin åsikt rätt ut! På vilket sätt hör det hemma i en demokrati? Senast ut är det lärarna som inte känner att de verkligen vågar säga till om missförhållanden, vilket låter synnerligen allvarligt. Enkäten från lärarnas riksförbund visar att allt inte är riktigt friskt i skolans värd, vilket i och för sig framgår tydligt när man ser hur friskolor förefaller vägra att ta emot handikappade elever, med tanke på ytterst låga andelen de verkar ha.
Men att problem med yttrandefriheten inte bara återfinns i föreningslivet kan vi se på flera sätt.
Musiklärare avstängd efter att ha talat med lokalblaskan.
Varannan lärare rädd att kritisera sin skola. (artikeln borttagen från ooriginalsajten)
Jag frågar mig djupt och allvarligt om vi verkligen ska ha lärare som inte vågar säga ifrån mot sin arbetsgivare, är det ens lämpligt att den typen av ynkryggning grundlägger våra barns pedagogiska skolning? Kanske just därför är det extra viktigt att eleverna får sätta betyg på lärarna och inte bara tvärtom. Lite terrorbalans kan väl inte skada åt bägge hållen?
Regeringskansliet och rikspolisstyrelsen
Vi tackar djupt för er uppmärksamhet kring ADHD det är alltid trevligt när berörda aktörer tar sig tid till riktiga långläsningar och går igenom stora delar av materialet, dock är den noggrannaste myndigheten hitintills Riksrevisionen, ingen snabbskummning där inte. Vi vill inte sprida någon missämja myndigheterna emellan men det kan väl vara bra att känna till fakta så att ni inte blir paranoida eller svartsjuka på varandra. Men visst känns det betryggande när myndigheter verkligen stannar och läser ordentligt. Bra gjort. Det som oroar i sammanhanget är att vi inte hade några besökare från just Socialstyrelsen och Kriminalvården vid samma datum, men de verkar ha intressantare saker för sig, om det beror på kommande omorganiseringsplaner som Socialstyrelsen väljer att studera Svensk självmordsguide eller inte, vågar vi inte svara på.
Över hälften av våra läsare verkar vara myndigheter och inte alla myndigheter porrsurfar hej villt nu längre, skönt att ingen myndighet hittat oss den senaste veckan tack vare ett idogt porrsurfande eller bara en väldigt utstuderad jakt på sexnoveller. Händerna på täcket! Kanske ska återuppta projektet; Mest porrsurfande myndighet och utdela priser till en sängkammarröd generaldirektör? om inte annat för sin socialpedagogiska förståelse för sitt egna uppdrag och dess topologier.  Trevlig helg!

Okategoriserad

Socialstyrelsen inser det katastrofala?

Lämna en kommentar

Nu verkar till och med Socialstyrelsen reagerat på kvacksalveriet som möter barn med adhd i vissa regioner, men de lär ju inte få veta mer så länge de inte gör några Nationella kvalitetsmätningar för alla åldersgrupper och samkör det statistiska utfallet, men vågar de verkligen titta?). Socialstyrelsen har varit i Solna på BUP där och konstaterar följande:

De aktuella barnen har ADHD och autismtillstånd, och dokumentationen av den behandling barnen fått är, om den överhuvudtaget finns, så dålig att det blir svårt för andra bedömare att förstå vad som har gjorts och vilken vård barnen fått, skriver Socialstyrelsen.

Som vanligt alltså, vården verkar inte veta vad de gjort än mindre är det dokumenterat. Men behandlingspersonalen har väl ändå utbildning?

När det gäller de anställdas kompetens är kritiken om möjlig ännu hårdare. De olika utredningsteamen inom BUP har, enligt granskningen, svårt att samarbeta och verkar heller inte respektera vad kollegorna kommit fram till.

Behandling har getts utan vetenskapligt stöd, svar mellan olika parter har dröjt i månader, i något fall handlar det om år, och rent allmänt råder närmast kaotiska rutiner vid BUP i Solna, framgår av Socialstyrelsens granskning.

Det har till och med hänt att anställda utan medicinsk utbildning bestämt att det inte är aktuellt med medicinering och att vårdpersonalen agerat rakt emot vad den ansvarige läkaren bestämt, och patientsäkerheten har äventyrats vid mer än ett tillfälle.

Om någon tror att detta är något vi hittat på så välkommen att höra nyheten på Sveriges Radio. Tänk om Socialstyrelsen vågar sig på att göra en nationell mätning av kvaliteten för personer i de här grupperna, problemen finns inte bara i Solna så mycket törs jag säga. Men det är väl tryggare att blunda för att slippa behöva se det helvete, som möter människor landet över?
Året är 2008 och hade vi någon intresseförening värd namnet så hade man gjort något annat än en liten intetsägande barometer. Vanvården började knappast igår, är det någon som tror det?
.
Exakt hur många varianter ska vi behöva se på detta tema eller detta? Socialstyrelsen verkar brista signifikant i sitt tillsynsansvar för delar av vården, vem har underlag att kunna dra en annan slutsats? Varför görs inte en större nationell översyn av samtliga vårdinsatser när det gäller gruppen: Personer med ADHD? Vågar Socialstyrelsen inte ens inse de stora bristerna och dess konsekvenser för alla.

ADD och ADHD, NPF

ADHD så in i Norden

1 kommentar

ADHD föreningarna världen över agerar på ganska olika sätt, går vi bara lite norröver så kan vi snabbt skåda en förening som förstått att tillgänglighet och frihet från diskriminering inte bara gäller om du sitter i rullstol utan självklart även om du har ADHD.

Den Norska diskrimineringsombudsmannen är mycket tydlig på den punkten. Se själva.

Definisjon av funksjonsevne
Med nedsatt funksjonsevne menes tap av eller skade på en kroppsdel eller i en av kroppens funksjoner. Dette kan for eksempel dreie seg om nedsatt bevegelses-, syns- eller hørselsfunksjon, nedsatt kognitiv funksjon som ADHD, eller ulike funksjonsnedsettelser på grunn av allergi eller hjerte- og lungesykdommer.

Kan riksförbundet attention få inspiration?
Det skulle inte alls skada om även den Svenska ADHD föreningen förstod det och arbetade i riktning mot det målet tydligare, så att personer med adhd inte diskrimineras som vi ser dagligen och ifall diskrimineringen forsätter så ska den vara ett lagbrott i praktisk mening.
Men det kanske är viktigare att springa på möten med NSPH och allt annat för Attentions mycket upptagna ordförande som inte ens behagar svara på vad hon har i lön som fulltidsarvoderad ordförande eller varför man inte än ens har träffat de centrala beslutsfattarna i riksdagens socialutskott. Vad kan vara så mycket viktigare än just det? Finns det väldigt många saker som är mycket viktigare än att alla centrala politiker är välinformerade om den rådande diskrimineringen? Ålder kön eller etnícitet/boplats ska inte behöva ha så stor betydelse. Men med tanke på den senaste tiden händelser vet vi inte om vi ens får ställa frågan för våran store stolta allsmäktiga ledare, men vi får väl ändå försöka? Eller får vi inte ens i tanken tro att det råder inkompetens? Kommer den nya Svenska lagstiftningen ens att skriva något om ADHD när det gäller tillgänglighet och diskriminering?
I stället för att trakassera budbäraren -via ombud – är det självfallet mycket bättre att vara glad och kreativ och påvisa de faktiska bristerna, men även framföra lite matnyttiga tillskott, det kan väl aldrig vara fel. Det skulle det nog vara bättre att arbeta kreativt i riktningen mot att även personer med adhd ska kunna ta del av samhället som fullvärdiga medborgare. Men har ens riksförbundet Attention varit i kontakt med regeringens arbete om de mänskliga rättigheterna? Osynliggörandet av de verkliga funktionshindren har gått väl långt nu.

Det behövs inte bara konstaterandet av bristerna inom vården och vad de kompetensbristerna orsakar, det behövs också en betydlig breddning av tankestrategin för att inse att de största skadorna för de här grupperna inte är inom vården utan antagligen utanför vården, dock som en direkt följd av vårdens otillgänglighet, men detta har aldrig fångats i någon statistisk barometer den sannolika mängden som dör pga av frånvaron av en vård som aldrig nått dem, men att tala om den verkligheten kanske inte är lika sött för våran stora ledare?

BUSA – Nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD

Vad har Riksförbundet Attention gjort för att BUSA ska börja fungera? Vi och andra andra frivilliga krafter som ur egna fickor får betala för att försöka få förändringar till stånd verkar ha gjort mera, så varför kan inte de som har betalt för att utföra ett arbete också göra det? Vågar man fråga det. Eller känner sig någon högavlönad kränkt av den frågan?

Missbruk

Vad är den smutsiga Sorgens socialiseringsinsikter?

Lämna en kommentar


Skulle det kunna kallas socialomsorg?
Just Den där handgripliga otvättbarheten hos den institutionaliserade förståsigpåmekaniken. De där dyrköpta icke-överenstämmandena mellan ordytan och dess fundamentala innehåll.

……. Fortsättning från tidigare artikel …………
…..Den som är medveten om de anmärkningsvärda bristerna bör också kunna starta upp ett större nationellt tillsynsärende av insatsernas kvalitativa art när det gäller Adhd. Flera kontakter med Socialstyrelsen har genererat samma svar: vi behöver incitament från högre ort för att få tillstånd en nationell översyn av vårdkvaliteten på detta området. Socialstyrelsen flagranta underlåtenheter att göra något ser vi gång på gång. Rakel kompletterar som vanligt med nyheter från sydligare nejder och sydsvenskan:

Frågan är om också Socialstyrelsens parodiska underlåtenhet i fallet ”Lars” är ett uttryck för offrets (brist på) status. Eller om Socialstyrelsens utredningar alltid utförs på samma klantiga sätt. Att undersöka flera (rentav samtliga) lex Maria-fall och Socialstyrelsens hantering av dessa borde vara en mer angelägen journalistisk uppgift än den repetitiva känsloexploaterande journalistiken kring, exempelvis, Englafallet.

Mot bakgrund av det kanske det är lättare att förstå Socialstyrelsens stora och mastodont flummiga underlåtelser, det är ju bara socialblattar det är frågan om. sådana däringa begreppsungar eller vad man nu säger, tycks Socialstyrelsens chef tänka, för ni har väl hört vad han säger om medicineringen till de människor som byggde det moderna Sverige och nu drogas ned? Han anser det vara en politisk fråga. Tja, du gubbe vad ska man säga om ditt sätt att tänka? Är det en elektrisk fråga?

De gamla drogades ned av en för syftet helt ovetenskaplig drog som var närmast helt ren från någon evidensmässighet för indikationen den användes på när det gäller äldre personer i sjukhemsmiljö. Ur DN

Han anser att det behövs en kulturrevolution inom vården för att få till en förändring.- Socialstyrelsen har varit väldigt flathänt, säger han.

Lars-Erik Holm som är generaldirektör på Socialstyrelsen håller delvis med om kritiken:- Vi har anledning att vara självkritiska. Det är en jätteviktig fråga för Socialstyrelsen att hantera. Men det finns en övertro på vad vi kan göra. Landsting och kommuner har ansvar för läkemedelsanvändning. Det är ju så lätt att undvika den här felbehandlingen.

Att det fuskas inom vetenskapen och forskningen vet alla, men varför det fortfarande då kan kallas vetenskap kommer jag aldrig att förstå, inte heller varför man tillåter det så lättvindigt utan någon större reglering av den verksamhet som faktiskt finansieras med svenskarnas skattepengar. Det blir mera och mera tydligt att det inte bara är de sjuka som är sjuka utan även systematiken i den hjälp som aldrig når dem, kanske är också just det, den renaste bilden av det systematiserade vanvettets genuina helvete.

Speciellt tydligt blir det när man tittar lite närmare på andra s.k. sociala vetenskaper, ta den stackars generaldirektörn för kriminalvården som skrivit en alldeles egen insändare, eller debattartikel heter det visst om att han inte gjort sitt jobb och behöver kontrolleras. Även fast hans själv kanske skulle välja att formulera det som något annat. I sin insändare beskriver han inte med en enda rad de djupa ovetenskapligheterna som grasserar inom betongramen för hans verksamhetsområde, eller något om det finns några egentliga belägg för att de utövar någon kriminalvård i egentlig vetenskaplig mening. Men här på bloggen lutar vi oss tillbaka och ser vilken sanslöst dyr kriminalvård staten finansierar med orden från deras egen forskningschef, professor Martin Grann han är inte så förtjust i diagnoserna som ADHD/DAMP.

” -De är rejält övervärderade och det finns egentligen väldigt lite forskning på området. Jag vill inte förringa professor Gillbergs forskning, men jag tycker ändå att det ändå handlar om en slags modediagnos.”

Eh, tja om det finns lite forskning på adhd enligt kriminalvårdens forskningschef vad anser då han det finns mycket forskning på? Kanske han skulle börja jobba och hålla käften så att vi slipper se hans högste chef beklaga sig i sina stackars insändare om att folk hellre väljer att dö (sic) än att ha med den ineffektiva kriminalvården att göra. Har du aldrig funderat att forska på det? Eller passar det Professor Martin Grann bättre att kläcka ovetenskapliga grodor från det sociala helvetes förorter. Är det inte just sådan maktfullkomlig djuphavsnonchalans som utlöser kravaller? Välkommen till verkligheten, töm din barlast, rika upp periskopet till ytan där vi andra befinner oss, så kan jag föresväva dig historiens vingslag.

-Hej Martin om du råkar få en skitklick från några flygfän och skrikiga skator, kan du väl ändå skratta dig lycklig över att elefanter inte kan flyga. Men vart sa du att du jobbade i semantisk mening med samhällets avigsidor?

Kanske skulle Professorn diagnostisera sina egna bokstavsbarn och det kvacksalvande språk vilka rinner ur slemfontänen av handlingar som icke nått uppdragets mål. Titta på sina egna begreppsbarn och de retoriska snorungarnas alla grönskande kråkfötter innan han spelar näsvis i sin förkylda värld. -Atschjoo!




`

tack Rakel för mer än halva artikeln

ADD och ADHD

Ny bok om ADHD – ladda ner

1 kommentar

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om adhd.

National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults National Clinical Practice Guideline Number 72.

Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Vet dock att flera av läsarna till den här enkla budgetbloggen kräver gratisböcker med helt perfekt beskriven historik, men där blir ni tyvärr besvikna igen, bokens adhd historia börjar på 1900-talet. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Att Socialstyrelsen inte tagit sitt tillsynsansvaret på allvar kan vi dagligen se i den bristfälliga vården för gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder, jag finner det höggradigt anmärkningsvärt att det får fortgå. Att initiera ett tillsynsärende om vårdkvalitet för eftersatta vårdgrupper bör vara synnerligen prioriterat, både för finansiärer, de hjälpbehövande och politikerna. Närliggande områden fick en granskning men inte den bitvis extremt bristfälliga adhd vården.

Lite skönt är det ändå att se när vissa politiker vaknar och ser det godtyckliga och ovetenskapliga flummet som staten betalar för när det gäller många utsatta grupper:

  • – Vi måste få bort mycket av flummet i social barn- och ungdomsvård, säger Tobias Krantz. Staten lägger nära åtta miljarder årligen på omsorgen och vården av de mest utsatta barnen. En nationell satsning under flera år bör göras på att både utvärdera och utveckla metoder, föreslår gruppen.

Tobias Krantz uttalar sig i DN och är förbannad för att utsatta barn far illa inom socialtjänsten, men är han då medveten om att tur eller otur spelar en ganska stor roll om du ska får vård eller inte som barn, vad tror ni? Vet han om att skillnaderna är stora mellan olika län i genomsnitt, men äger Socialstyrelsen någon egentlig kunskap om vilken grupp som oftast får stå tillbaka? och hur mycket som skilljer dem från landsting till landsting?

Fortsättning följer ….

ADD och ADHD, Samhälle - politik

Hjälpmedel vid ADHD

1 kommentar

När biblioteken klagar över att folk läser mindre så berättar Medioteket att de lånar ut mer. Hemligheten ligger egentligen i att låntagaren själv ska få pröva ut vilken lärostil som passar bäst och vilka hjälpmedel som verkligen hjälper. En del personer med ADD eller ADHD säger om man frågar dem vilket som är det bästa hjälpmedlet: Concerta eller Metamina och visst går det att förstå…

-ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv pdf. Broschyr från Hjälpmedelsinstitutet. Tar upp en del praktiska och opraktiska aspekter med att ha ADHD.

Med de moderna mobilerna kan man göra mer och mer. Det har till och med skrivits en uppsats i ämnet.

-En bra lista över litteratur om och kring ADHD finns på ADHD centerDe har även böcker om andra neuropsykiatriska ämnen som Aspergers och Tourette’s syndrom. Renodlade böcker om det Neurotypa syndromet och hur det ska behandlas lyser än med sin frånvaro!!! Kom gärna med tips. Är man bra på att läsa engelska tycker jag att det USA´s nationella institut för mental hälsa NIHM gett ut en liten trevlig sammanfattning om ADHD, på deras sajt kan man dessutom ladda ned en 49-sidor broschyr om ADHD i Pdf form.

Att hålla lågan brinnande: En studie kring pedagogiska strategier för elever med diagnosen ADHD

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP. Jag diskuterar också olika författares syn på diagnostisering av barn. Resultatet visar att Idrott och hälsa är ett ämne där man kan arbeta med sociala färdigheter som regler, hänsyn, samarbete och kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.

De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: ”Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?”. För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.

Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Vad säger ordföranden?
I DN ser vi också en Riksordförande som uttalar sig om de unga funktionshindrades ekonomi, tänk om de inte ens fått någon rimlig vård, vad hade hon gjort då? Tänk om De rörelsehindrade med behov av rullstolar inte heller fått några rullstolar, vad hade hon sagt då som ordförande i RBU?
Hade hon sagt: Att inte ge den som behöver en rullstol vad den behöver är samma sak som att aktivt hålla personen isolerad och borta från sina mänskliga rättigheter i samhället?
ADHD är vid första anblicken osynligt men kan vara mer handikappande än ett rullstolsberoende, oavsett om man gillar diagnosen eller inte. Ändå får alla inte en rimlig behandling av funktionshindret. Vilket i faktum kan vara samma sak som att en personmed behov av rullstol för att ta sig fram inte får någon utan får sitt hemma. Vad hade hon sagt om det tror ni? Hade hon nöjt sig med det? Ska någon som behöver rullstol nöja sig med en punkterad gummiflotte med några fina teckningar som kan tolkas som några eventuella kansken? För det finns väl inte så många som behöver rullstol som hjälpmedel som behöver en sådan i Sverige? Men det finns en hel del med adhd och närliggande problematik som inte får något rimligt hjälpmedel alls.

Exakt hur jävla rimligt är det då? Apropå hjälpmedel och medel som hjälper.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

ADHD – Den senaste forskningen

Lämna en kommentar

Hör och se de världens ledande expert på ADHD berätta om de 10 årens senaste landvinningar. Den senaste kunskapen om orsakerna till och behandlingen av adhd.

Senaste rönen om:

Subtypning av adhd
Framtidens mediciner
Vad som är ADHD och inte
De senaste forskningsresultaten
Teorier om vad som orsakar ADHD – Etiologi
Den naturliga komorbiditetens förklaringsgrunder
Hur diagnoskriterierna antagligen kommer att förändras till nästa DSM
Problemen med arbetsminnet och att återkomma till tidigare uppgift efter distraktion.

Vi ser att nya rön blir gamla, i denna del av forskningen där utvecklingen snabbt skyndar mot framtiden.

Russell Barkley har skrivit några böcker i ämnet och är allmänt erkänd som en av de mest kunniga experterna.

(TEXT) (TEXT)

Ja, här var det tänkt att stå en massa mer, men den senaste händelseutvecklingen har effektivt stoppat all tänkbar inspiration men tagit tid och förmåga.

Fråga riksförbundet Attention något – Bli bemött med trakasserier

Är riksförbundet attentions ledning förlamad?

Lasse Andersson här är du inte välkommen

Tänker göra färdigt det jag lovat sedan får det nog räcka för mig här för en tid i varje fall. Någon annan får ta över.