Etikettarkiv: ADD

ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

COMT och ADHD

Lämna en kommentar

Måste genast se en interaktiv hemsida över COMT och ADHD, som belyser vilka undersökta vetenskapliga samband det kan tänkas finnas. NU! Jag står inte längre ut med att läsa fragmenterade artiklar på så här usla bloggar.

Eller bara en beskrivning av adhd strikt baserad i vetenskapliga rön med kontinuerlig uppdatering av välbelagda reultat.

Är bortskämd med gratisinformation om COMT och ADHD, kräver minst 22 artiklar NU!
Behöver tredimensionella bilder av COMT interaktörer för ett hemligt projekt.Låt mig köra proteinmatchning i InterProScan med en gång, jag har vart med förr och kan lite om kreativitetens molekylärgenetik.

  • OK, gå direkt till Ampakinerga potentiatorer och BDNF påverkan utan att stanna vid COMT, jag vill se lite molekylär hardcorestuff och den verkliga kärnan i neural genesis. Men först vill jag ha lite förspel för jag är ganska blyg. Jag kräver förklaringar till den förändring i adhd incidens som jag sett i mina drömmar när det gäller kön/ålder/etnicitet/ socialgrupp/ resultaten skall vara vetenskapliga och ha en socialgenetisk förklaringsbas.

A study of how socioeconomic status moderates the relationship between SNPs encompassing BDNF and ADHD symptom counts in ADHD families.

Incidensökning av ADHD sett efter tjernobyl beskriven här saknar annan förklaringsbas än social – stress relaterad. Inte bara adhd ökade efter tjernobyl enligt en del forskare, därför vill jag veta mer.

”Forskarna har granskat skolresultaten för ca 500.000 svenskar födda 1983-88 i de
åtta kommuner som drabbades värst, skriver nätsajten The Local. Skillnaden är störst för gruppen som befann sig i graviditetsveckorna 8-25, enligt den ännu opublicerade studien. Under den perioden genomgår hjärnan ett avgörande utvecklingsstadium. ”

Frågan varför det inte alls verkade ha någon betydelse hur mycket strålning man exponerades för är intressant, om nu orsaken till incidensökningen inte betingades av sociala faktorer. Vad var då orsaken till ökningen av incidens?

Tidslinjedeklinering av neural genesis och varför COMT är sekundär till BDNF.

Visa mig omedelbart Wikipedia´s COMT sida, jag litar inte på sponsrade industribloggar som den här, där all information är köpt och de som skriver bara är välkammade medarbetare som inte vågar säga sin mening. Ni har alla gått på industrins mutbildningar.

Jag måste se proteinsekvenskoden för COMT omedelbart, för jag tror min intuition kan läsa av DNA´t Kan inte tagga ned sedan jag skrev boken: Mora Knäckebröd och Telomeras runt cellsamheternas ring, vilken alla människor av extrahögt värde har läst.

1 cggcctgcgt ccgccaccgg aagcgccctc ctaatccccg cagcgccacc gccattgccg

61 ccatcgtcgt ggggcttctg gggcagctag ggctgcccgc cgcgctgcct gcgccggacc

121 ggggcgggtc cagtcccggg cgggccgtcg cgggagagaa ataacatctg ctttgctgcc

181 gagctcagag gagaccccag acccctcccg cagccagagg gctggagcct gctcagaggt

241 gctttgaaga tgccggaggc cccgcctctg ctgttggcag ctgtgttgct gggcctggtg

301 ctgctggtgg tgctgctgct gcttctgagg cactggggct ggggcctgtg ccttatcggc

361 tggaacgagt tcatcctgca gcccatccac aacctgctca tgggtgacac caaggagcag

421 cgcatcctga accacgtgct gcagcatgcg gagcccggga acgcacagag cgtgctggag

481 gccattgaca cctactgcga gcagaaggag tgggccatga acgtgggcga caagaaaggc

541 aagatcgtgg acgccgtgat tcaggagcac cagccctccg tgctgctgga gctgggggcc

601 tactgtggct actcagctgt gcgcatggcc cgcctgctgt caccaggggc gaggctcatc

661 accatcgaga tcaaccccga ctgtgccgcc atcacccagc ggatggtgga tttcgctggc

721 gtgaaggaca aggtcaccct tgtggttgga gcgtcccagg acatcatccc ccagctgaag

781 aagaagtatg atgtggacac actggacatg gtcttcctcg accactggaa ggaccggtac

841 ctgccggaca cgcttctctt ggaggaatgt ggcctgctgc ggaaggggac agtgctactg

901 gctgacaacg tgatctgccc aggtgcgcca gacttcctag cacacgtgcg cgggagcagc

961 tgctttgagt gcacacacta ccaatcgttc ctggaataca gggaggtggt ggacggcctg

1021 gagaaggcca tctacaaggg cccaggcagc gaagcagggc cctgactgcc cccccggccc

1081 ccctctcggg ctctctcacc cagcctggta ctgaaggtgc cagacgtgct cctgctgacc

1141 ttctgcggct ccgggctgtg tcctaaatgc aaagcacacc tcggccgagg cctgcgccct

1201 gacatgctaa cctctctgaa ctgcaacact ggattgttct tttttaagac tcaatcatga

1261 cttctttact aacactggct agctatatta tcttatatac taatatcatg ttttaaaaat

1321 ataaaataga aattaagaat ctaaatattt agatataact cgacttagta catccttctc

1381 aactgccatt cccctgctgc ccttgacttg ggcaccaaac attcaaagct ccccttgacg

1441 gacgctaacg ctaagggcgg ggcccctagc tggctgggtt ctgggtggca cgcctggccc

1501 actggcctcc cagccacagt ggtgcagagg tcagccctcc tgcagctagg ccaggggcac

1561 ctgttagccc catggggacg actgccggcc tgggaaacga agaggagtca gccagcattc

1621 acacctttct gaccaagcag gcgctgggga caggtggacc ccgcagcagc accagcccct

1681 ctgggcccca tgtggcacag agtggaagca tctccttccc tactccccac tgggccttgc

1741 ttacagaaga ggcaatggct cagaccagct cccgcatccc tgtagttgcc tccctggccc

1801 atgagtgagg atgcagtgct ggtttctgcc cacctacacc tagagctgtc cccatctcct

1861 ccaaggggtc agactgctag ccacctcaga ggctccaagg gcccagttcc caggcccagg

1921 acaggaatca accctgtgct agctgagttc acctgcaccg agaccagccc ctagccaaga

1981 ttctactcct gggctcaagg cctggctagc ccccagccag cccactccta tggatagaca

2041 gaccagtgag cccaagtgga caagtttggg gccacccagg gaccagaaac agagcctctg

2101 caggacacag cagatgggca cctgggacca cctccaccca gggccctgcc ccagacgcgc

2161 agaggcccga cacaagggag aagccagcca cttgtgccag acctgagtgg cagaaagcaa

2221 aaagttcctt tgctgcttta atttttaaat tttcttacaa aaatttaggt gtttaccaat

2281 agtcttattt tggcttattt ttaa//

Ta mig bort från dessa förvirrade studentartiklar nu. Jag vill till UCLA. Eller omedelbart få läsa om nutriogenomikens methyleringscyckler för att rätta stavfelen och skriva till lite om sambanden mellan homocystein och neurodegenerativa tillstånd, det är inte läge i dag att förklara hur man diagnostiserar Schizofreni på 15 sekunder hos en person som sover. Fixar ni biffen medans jag kollar i kartboken?

ADD och ADHD, NPF, Vetenskap

English: The History of ADHD: 1798, Alexander Crichton

11 kommentarer
Part 1 of the ADHD history
The earliest well documented description of ADHD and ADD

In 1798, a Scottish-born physician and author, Sir Alexander Crichton (1763-1856), described what seems to be a similar mental state much like the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects. In the chapter ”Attention”, Crichton described a ”mental restlessness”.

The book

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases.
When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” p. 271

Crichton further observed:

”In this disease of attention, if it can with propriety be called so, every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” p 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the fidgets” p 272
Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.

”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” p. 278
Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.
–

Dr Crichton described all the essential features of the inattentive
subtype of attention deficit hyperactivity disorder which were almost entirely consistent with the criteria for the inattentive subtype as portrayed in DSM-IV (APA,2000) (Palmer & Finger, 2001).

References:

Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.
Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012
Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.
George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.
Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Many Thanks to:

Professor Russell Barkley for material and kind advice.
Professor Stanley Finger; at Washington University in St. Louis.

Sir George Frederick Still in the history of ADHD

The History of British Pediatrics.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

© All rights reserved by the author

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

Journalist får nobelpris i kemi?

Lämna en kommentar
En journalist har lyckats förvandla metylfenidat till amfetamin, hundra tusen läkemedelsbolag står på kö för att lära sig hur det gick till. NA skriver om hur en person av misstag fick i sig ritalin. Men i rubriken heter det att han av misstag fick amfetamin, vad gör man inte för att sälja lösnummer? Läs gärna hela artikeln här talar vi mest om de andra aspekterna i den alkemiska transformationen) Journalisten har av misstag förväxlat ämnen, tur att journalisten inte är läkare.
Misstag som inte får ske
Om det kan finnas något bra med sådana här misstag skulle det kunna vara att vi alla kan lära av historien och inse att på ett barn med adhd så glappar käften hela tiden som om denne vore påtänd, med läkemedel blir denne något lugnad, fast med andra barn är det tvärtom.
Det var väl en renlärigt pedagogisk och politiskt korrekt beskrivning? eh.
Kemi för Journalistskolan
Självfallet skall inte en sådan medicinering hamna i fel händer. Men är det inte egentligen vanligare att journalister gör dessa faktafel än att barn av misstag får denna medicinering? Kurser för myndighetspersoner om osynliga handikapp håller f.n. på att utvecklas, kanske även journalister kan gå dem så att de bättre kan ta hand som sina bokstavsbarn, de så kallade orden. Nedan kommer en kortkurs där antagligen de flesta kan se skillnaden på ämnena.
Molekyl struktur för metylfenidat


Molekyl struktur för Amfetamin

Titta här nu står även denna fakta länkad i nyheterna 24 som Fakta om ADHD Medicin.
ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

ADHD historiken & Wikipedia utkastet till dags dato….

2 kommentarer
Små framsteg
Lyckades ( med stor hjälp av andra) lägga upp lite av historiken på den engelska versionen av Wikipedia även om ingen av oss just nu vet hur man lägger in referenserna osv… känns ändå roligt att ha varit delaktig. I stället för att hänvisa till något ingen känner till, eller kan få tag på kommer vi att försöka se till att mesta möjliga material kommer att vara tillgängligt för alla.
Gränserna flyttas
Många experter har tidigare sagt att den förste som beskrev adhd symptomatologin var Geroge Still i sina anföranden 1902, men det står det allt mer klart att Alexander Crichton var betydligt tidigare ute. Vilket nu de flesta insatta också anser, så historiken flyttas framåt… eller hur man nu vill se det.
Att få tag i tillförlitlig historik

Ett grundproblem med historik i största allmänhet är att den handlar mest om feta gubbar och när de levde och dog. precis som Rakel tidigare tog upp om våran TV och sveriges radio, så förekom handikappade, funktionshindrade inte alls i media….. tidigare så visst är mörkertalet mer än enormt. Detta faktum visar sig tyvärr också i historiska skildringar, för vem vill skriva om sin egen rastlösa samtid? Jag tycker mycket gott att vi kan komma ihåg den tid då det blev folkstorm för att barn som påverkats av att mamman åt neurosedyn fickvara med i tv. Eller när det äldsta programmet om handikappade i svensk radio och tv historia egentligen gick…. !

Det äldsta, bevarade programmet, är från 1940: Livet i Rullstol – hinder och
möjligheter. Martha Sävholm från Huskvarna berättar om sitt liv och sina
svårigheter som rullstolsbunden och ger också råd till andra
handikappade.

Eller varför inte komma ihåg det synnerligen speciella händelsen då:

Lis Asklunds program om Eugeniahemmet orsakade en häftig debatt och en statlig
kommission försökte stoppa programmet. Resultatet blev en enskild stadga i
radiolagen om rätten att göra samhällskritiska program.

Mot bakgrund av det kanske vi ska vara väldigt tacksamma att det finns något av historik kvar, jag kallar den historik, förnekelsens historik för den är längre än blundandets historiska djup. Den historiken säger inget annat än_ – titta vad mörkt det blir när jag blundar.

WIKIPEDIA INLÄGGEN

18th century
In 1798 Alexander Crichton described a similar mental state as seemed in the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. In the Chapter of Attention Crichton described a ‘mental restlessness’

“The incapacity of attending with a necessary degree of constancy to any one object, almost always arises from an unnatural or morbid sensibility of the nerves, by which means this faculty is incessantly withdrawn from one impression to another. It may be either born with a person or it may be the effect of accidental diseases. When born with a person it becomes evident at a very early period of life, and has a very bad effect, inasmuch as it renders him incapable of attending with constancy to any one object of education. But it seldom is in so great a degree as totally to impede all instruction; and what is very fortunate, it is generally diminished with age.” 271

Crichton further observed:
”In this disease of attention, if it can with propriety be called so every impression seems to agitate the person, and gives him or her an unnatural degree of mental restlessness. People walking up and down the room, a slight noise, in the same, the mowing a, the shutting a door suddenly, a flight excess of heat or of cold, to much light or to little light, all destroy constant attention in such patients. Inasmuch as it is easily is exited by every impression.” 272

Crichton’s noted: ‘they have a particular name for the state of their nerves, which is expressive enough of their feelings. They say they have the ?dgets” 272

Dr. Crichton suggested that these children needed special educational intervention and noted that it was obvious that they had a problem attending even how hard they did try.
”Every public teacher must have observed that there are many to whom the dryness and difficulties of the Latin and Greek grammars are so disgusting that neither the terrors of the rod, nor the indulgence of any kind intreaty can cause them to give their attention to them.” 278

Alexander Crichton was almost two centuries ahead of his time in his observations of what is now known as the Inattention subtype of ADHD. He wrote about the salient features of this disorder, including attentional problems, restlessness, early onset, and how it can affect schooling, without any of the moralism introduced by George Still and later authors of the subject.

19th century
In 1902 George Still described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation. Most of the children where also quite overactive and showed a little “inhibitory volition” over their behavior. Still was trying to find the difference between mental retardation and moral control according William James.

When Still was talking about Moral Control, he was referring to it as William James had did before him, but to Still, the moral control of behavior meant “the control of action in conformity with the idea of the good of all”

“I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.
Both parents and school teachers have specially noted this feature in some of my cases as some- thing unusual. I have mentioned the case of a boy with moral defect who would repeat the process of saying “Good-night” several times before he was aware that he had done so; the same boy would often put his boot on the wrong foot apparently without noticing it. Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be.

These considerations on the nature of the defect may appear too speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”

Kommentarer
George Still var ganska tungt influerad av William James skrifter om moralen och dess påverkan av det mentala livet. Tittar man på hans egen definition av moral kontroll ser man att “the control of action in conformity with the idea of the good of all”
Alltså att agera: I
samklang med omgivningen. Sett mot den bakgrunden kanske det är lättare att förstå Stills återkommande ”moraliska” analyser.

George Still beskrev dock inte vara själva grundsymptomatologin utan även den ofta omkringliggande problematiken, vilket läkare gärna kallar komorbiditet och andra väljer att kalla samsjuklighet, sak samma.

Bra översättning?
Är själv för rostig med engelskan…. och har märkt att många tror sig vara bra men kanske inte alltid är det. Efter en del arbete börjar delar av adhd historiken bli klar, har som en del kanske sett försökt lite med maskinöversättning av historik texterna, vilket ger ett i bästa fall lustigt resultat.
Att arbeta med maskinöversätting kan kanske fungera en gång men inte för översättningar i flera led, felen verkar accelerera för varje gång. Någon som är superskicklig på engelska som kan tänka sig att hjälpa till något?

Historikens förnekare vik hädan
Lite väl tröttsamt att förneka personer med adhd en rimlig hjälp. För en förnekare ingår också en tvångsmässig neglekt av historiken som vi kan se vid många förnekelse tillstånd.Om någon av våra läsare är superbra på engelska så hör av dig. Några till utkast än det publicerade härnedan är redan färdiga. Inte speciellt mycket eller märkvärdigt, men ändå ganska viktiga pusselbitar i en större förståelse för vad adhd handlar om och vilka uttryck det tar sig och tagit sig under pulsen av historiens vingslag.

Hojta till om ..
Det finns en hel del i den svenska historian som kanske kan förklara motståndet mot att personer med handikapp skulle få plats i svensk radio eller svensk tv. Vad många inte vill komma ihåg är att sverige var bland de sista länderna i Europa med att avskafffa slaveriet och det absulut främsta landet i europa när det gäller rasbiologi så var kunde där egentligen handikappade få plats ?

Pdf om det svenska slaveriets historia.
De grupper som har lidit mest är sannolikt också helt utplånade från jordens yta och ingen vet nu vilka de var. Tystnaden för dess talan.

Från allt som kan mätas är inte vetenskap ( PDF) Så vem kan efter att ha insupit det förvånas över att den svenska handikapp historiken är så kort? Förnekelsens utbredning har använt alla tänkbara yttre anledningar att berättiga sin existens med, häxprocesser och vad som helst, det enda viktiga verkar vara just förnekelse.

Ännu under 1900-talets första decennier kunde man möta den i Nordisk Familjebok, landets ledande uppslagsverk. Där står att »smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, ? itig och strävsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug…«. Befolkningen i en del andra svenska land-skap försågs med lika speci? ka egenskaper. En bok med titeln »Det svenska folklynnet« av statistikern Gustav Sundbärg blev så populär att den gavs ut i 15 upplagor mellan åren 1911 och 1921. Där konstaterades bland annat att »svensken inte är hågad för intensivt tankearbete« och att »svensken av naturen älskar krig«. Boken var en bilaga till den statliga emigrations-utredningen, under ledning av Sundbärg.De hemmagjorda svenska fördomarna ? ck redan under 1800-talet näring från de rasteorier som lanserades av forskare ute i Europa.

Samhälle - politik

Baktalad och Tagen i Häcken

Lämna en kommentar

Slarvmajan och stökpellen.
I Dagens Brännpunkt i SVD tar ett gäng tjejer upp demokratiproblemet att tjejer med adhd får så oerhört litet hjälp i förhållande till pojkar, under liknelsen att livet är som ett häcklopp. Debattartikeln tar mest upp problemen i skolan fastän de gäller i allt från skolan till samhället i övrigt och framförallt inom vården, där den blinda psykiatrin som vanligt skapat diagnoser skräddarsydda för ett kön.

Ryssfemman en hjälpande hand?
Man måste tydligen vara mer manhaftig för att få någon hjälp vilket även gällde Ludmila som sällan blev tagen i häcken, men var ryssfemman verkligen en hjälpande hand? Förvisso ett förmanligande, men kanske inte rätt väg att gå.

Intresseorganisation?
Det skulle självfallet inte skada att ha ett riksförbund som skapar framgångar i de här frågorna där vi vet att kön, ålder och etnicitet/boplats kan ha en avgörande stor betydelse. Men lite lite ser vi av den aktionen, kanske är riksförbundet attention alltför upptaget av sin administration för att kunna se till att det råder en demokratisk balans i frågorna. Lokalföreningarna kämpar på så gott det går men vad gör egentligen riksförbundet?

zzzz attention zzzz
När vi har varit i kontakt med politiker ovetande om den enorma demokratibrist som råder och de oerhört stora regionala skillnaderna, kan man då säga att riksförbundet attention gjort sitt jobb eller är det bara otur? Snacka går ju men vad mer? Se till att de som beslutar också vet hur verkligheten ser ut kanske inte är en så dålig början?

Det är mer än en detalj som ser tveksam ut…. vågar man ens ifrågasätta vad de gör i praktiskt konkret mening för framsteg? Får man göra det med någon som har betalt för att göra ett jobb?

Samhälle - politik

Rökringar och tjärad svartsyn

Lämna en kommentar

Behavioral and neural consequences of prenatal exposure to nicotine.
Psykiatrisk forskning, måhända utgår från att det är nikotinet som är det farliga när det finns några tiotusentals andra ämnen att titta efter. Tobaksröken är det farliga, varför inte skriva det då? Är det för avancerat för den psykiatriska forskningen? (ja lite forskningskritik kanske aldrig skadar)

Proselytiska tankefelsmessias, halleluja. Vad har ni rökt egentligen?

Sugforskning?

Greve Du Bergerac i rätt träfrack.

Tills kreumatoriet bolmar, sen ser vi inte röken av dig. Tjohej!

Olé. Road av vägrandens säkerhetsreklam AB™ I samarbete med Fälgkörarnas epistel och Föreningen för den ?Sociala? Trampolinens oändliga skönhetslyster.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Hur kan de säga att de jag har inte existerar

1 kommentar

Några olika röster om adhd
New York Times gjorde tidigare i somras ett litet specialreportage om adhd och intervjuade några personer om hur de tyckte livet fungerade. De har lyckats med konststycket att fånga lite av den brokiga skara som har en enorm bredd och ganska olika utgångspunkter, grad av problem, strategier och responser….. Utan att för den skull bli lika hysteriskt svartvit som vi blivit vana att se pressen belysa adhd. Även om det är påfallande många i gruppen verkar tveksamma till medicinering.

Annorlunda, som jag

Skönt med lite nyansering i stället för den polarisering vi vant oss vid när det hänsynslösa översitteriets proffstyckare ska säga; att det inte är något fel på oss, om vi bara tar ut amalgamet och äter blomkål så ordnar sig allt, men gör det verkligen det? Eller var det bara andra personer som ville runka av sig sin floskelartade moralsås i örona för att tillfredställa sig själva och sin egna privata tro? Med våran hälsa som insats, sköna typer va.

Personerna i inslaget har ganska så rejält olika inställningar till saker och ting, många aspekter på både det ena och andra, det är inte bara trevligt att höra utan jag tror det är lärorikt för alla att se gruppens enorma bredd, hur olika allt kan vara, precis som för personer med andra åkommor som vid första blicken kan vara exakt lika men ibland är varandras motsatser. närsynta, långsynta, astigmatiker, eller bara helblinda. Det skapar utrymme för den värld som andra tidigare ville att ingen skulle se. En värld som doldes genom brutala förnekanden av deras mänskliga rättigheter.

Förneka och göm
Det är inte så hemskt många år sedan personer som satt i rullstol gömdes så fort familjerna fick gäster, de fick inte gå i skolan eller komma ut. Då det inte liksom var fint att sitta i rullstol, man skulle skämmas. Mekanismen bakom denna skampåläggning tycker jag är av mycket stor vikt att vi tar upp och visar, vilka som gjorde den grava förnekelsen möjlig och hur de gjorde det. Något kanske man kan lära sig av den historian?

Reportaget ovan är ändå såpass bra att den uppenbara missen att de inte tar upp den största kultursjukdomen av dem alla, språket och vad dess ibland väldigt förljugna bokstavsbarn orsakar för den med ett öppet hjärta kanske inte märks med en gång, men den känns. En begreppsförstockning när många ska utbildas i priset på allt men inte i värdet på något.

Människan är uppenbart begränsad i sin förståelse för andra, inte bara från de ”sjukas” sida.

Donkey shot och väderkvarnen

-Hur kan de säga att de jag har inte existerar

säger den siste killen i reportaget.

-Jag tror att miljoner av människor i den mörka tysthetens djupa desperation har tänkt precis samma sak, ett fruktansvärt eko av maktlöshet, skapat av den hänsynslösa brutaliteten i att förneka andra människors sina verkliga levnadsvillkor, tillkortakommande och privata helveten.

Inte vill någon skrika jag är minsann handikappad och har ett helvete…. Så just därför är det en väldigt lättystad grupp, som det gång på gång begåtts grova övergrepp på under historiens gång. Vem vill skrika i tidningen jag är handikappad och nu har jag dessutom fått reda på att jag inte är det av någon jävla proffstyckare som har tagit sig tolkningsföreträdet till den verklighet jag är tvungen att leva i och tror sig veta mer än mig, om mitt eget jävla liv.

Vad är en vidrig varelse? vad är det för skillnad mot det och att våldta en person som är stum? Den har ju inte sagt nej, eller hur? Men helvete, vad är det egentligen frågan om?

-Hur kan de säga att de jag har inte existerar

??? ???? ????? ?? ?? ??? ? ?? ???? ???

comment peut-on dire que ce que j’ai, n’existe pas?

Hvordan kan de sige, at hvad jeg har, ikke eksisterer?

how can they say that what i have, does not exist?

miten he voivat sanoa, että mitä minulla on, ei ole olemassa?

??? ?????? ?? ???? ??? ???? ??? ???, ??? ????????;

??? ?? ?????? ???? ?? ?? ?? ??, ?? ?????

?? ???? ??? ?? ????? ???? ???? ??, ???????? ??? ???? ?? ?? ???? ????

hoe kunnen ze zeggen dat wat ik heb, bestaat niet?

bagaimana mereka dapat mengatakan bahwa apa yang saya miliki, tidak ada?

come possono dire che quello che ho, non esiste?

?????????????????????????????

Com poden dir que el que tinc, no existeix?

?????????????

??? ??? ?? ? ??, ???? ?? ?? ? ? ????

to, k? vi?i var teikt, ka tas, kas man ir, neeksist??

w jaki sposób mog? one powiedzie?, ?e to, co mam, nie istnieje?

como podem dizer que o que eu tenho, não existe?

paano maaari nilang sabihin na kung ano ako may, ay hindi na umiiral?

Wie können sie sagen, dass das, was ich habe, ist nicht vorhanden?

??? ??? ????? ???????? ? ???, ??? ? ??? ?? ???????????

?? ???? ?????? ???????? ??? ??, ?? ? ??? ?? ??????

För varje andetag kroppen ut. Ett hjärtslag brett. Livet.

Kärlek SEO Hör.

ADD och ADHD, Samhälle - politik

Svartsyn om diskrimineringen

2 kommentarer
Ett vanlig insäljningsargument hos kritiker att barn blir hjälpta via en diagnos är att påstå saker med ingen eller ringa verklighetsbakgrund och sedan påstå sig vilja rädda barnen från det. Tex att de lägre klasserna alltid är överrepresenterade i diagnosbilden. Men stämmer det alltid eller är det ganska ofta tvärtom?
Även de som ”Proffstyckarna” tidigare kallat negrer kan ha ADHD! Fast de tidigare fått mindre vård än den vitare, mindre kulörta ras som de flesta proffstyckare tillhör.

Vi vet att hälsa är en klassfråga, men varför ska till exempel de med lägre klasstillhörighet få sämre vård? Varför fick afroamerikanska barn tidigare sämre tillgång till mentalvård? Hör frågan belysas. Proffstyckarna litar väl på vad medlemmar i kongressen säger?

ADHD diskriminerar inte.

ADHD drabbar över alla klassgränser som en del personer tycker om att sätta upp. Dock kan konsekvenserna bli mindre om man har 15 barnjungfrur som tar hand om problemen och egna privatlärare i frihetens namn. Även om det för proffstyckarbanaliteten naturligtvis kan vara ett argument att öppna käften och få lite gratispublicitet från den naiva journalistiken.

Hear a special message from former Surgeon General David Satcher, MD, about the importance of treating AD/HD. Originally recorded for Congressional Black Caucus briefing, Satcher’s remarks touch on the fact that African-American children are less likely than white children to receive quality mental health care.

Vi tycker inte att rasfrågan skall ha den betydelse den bevisats ha eller att personer ska kunna inverka menligt på vården bara för att de känner tillfredsställelse av det. De socialpedofila argumenten som länge stoppat vården för personer med adhd måste väl äntligen kunna få kallas för vad det är? Att låtsas bry sig men sedan åstadkomma något motsatt bara för att det känns bättre för personen som gör det, har vi sett nog av.

Japp i Daimen, bara choklad?

Har inte personer med adhd tillräckligt länge kunnat vara en leksak för de som tror sig veta bättre än alla andra, än de drabbade, än de drabbades föräldrar osv. De som för sin egen tillfredsställelse skull hindrat att en behövande barn fått en rimlig vård. Och vad fan har dessa personer egentligen levererat? Annat än ett förlängt helvete för de som verkligen behöver hjälp. När i hela helvete är jag tillåten att kalla dessa personer för vad de egentligen är?

Tillåten att säga som det är?

Det är förbannat intressant att jag kan anses som snuskig när jag beskriver saker som de är eller kallar personer för konsekvenserna av sina gärningar. Eller om jag säger namnet på mänskligheten utgångspunkter här i vintergatans utkanter. Men är det jag som är snuskig eller något annat som är sjukt? När människan för första gången tog form på Östafrikanska slätter vart kom hon då ifrån? Vad är det om inte renaste rakaste vanvettighetspolitiseringen av språket som värdegrundsfundament att kunna säga det i alla sina former? Negerfittan torde därmed vara ytterligare ett fult ord trotts att utan negerfittan så fanns det inga människor. Är det för att basfundamentet för mänskligheten som helhet är snuskigt?

Vara det som sägs

Ur ett rent civilisationstekniskt perspektiv oerhört intressant att se värdeladdningen på orden för mänsklighetens alla utgångspunkter, vilket säger en hel del om den eventuella civilisation vi kan tänkas ha. Finns det ett renare kvalitetsindex på mänsklig förståelse för sin egen historia än bitarna i dess omistliga helhet, negerfittan, evolutionen och Marie Kex, ok nåja skippa det sista. Men vill du förstå vad jag menar?
Eller är det portalneglekt där med?

Ifrågasätta det outtalade vanesinnet?

Kom och snacka med mig om diskriminerande rasism, jag kan inte ens säga varifrån den mänskliga rasen kommer ifrån utan att betraktas som snuskig, ful i munnen och kanske rasistisk även i fall jag bara talar om något jag själv har. Men är det jag som är ful i munnen eller samhällets värsta kultursjukdom språket som är snuskigt? Dess bokstavsbarn, de så kallade orden pastöriserade till mannagrynramsa sedan uppramade innehållslösa och sedan påklistrade en etikett av homogeniserade värderingsstereotyper, (med tre variabler på lösflikarna längst ned så att du känna dig personlig, i din prägling av stereotypen)( Thats my point of viev, huh) Vilken banar väg till denna diskriminering, hur skulle det annars gått till? Vilken orsak förefaller sannolikare: Jultomten, Storken eller Hårsfjärdens U-båtarna med Urhu Kekkonen i läkerolgrön bastkjol?

-Vi vill höra din röst i frågan, du får ge oss sinnebilderna av demokratiska skyltdockekonsoller, folkets röst och allt det där andra.

Kungsvatten on the rocks, både störd och rörande, tack

Språkvindarnas säd brukar inte svaja för insikternas evaporering. Nej, på med mera gödsel så etiketterar vi om betydelseskåpen med mera griffelskrikande krita, tills en dag plötsligt. Tabula rasa.
Voff Voff! I dogmatikens alla grisbensförlängare. Ett revbensspjäll till för dina tankemjäll!

-Barbiesås eller Spaak-majonnäs?

  • Extraherade värden i tillfångatagna kreaturs barnmat, grädde, med krossade fåglars ofödda drömmar och du tänker på att undvika att bli fet. Omelette!Vad kommer du sedan ihåg av allt det som är sagt och skrivet?
  • Hur fördomsfritt du tänker?
  • Hur elaka rasisterna är? Vad mer?
  • Vad säger det dig om ditt urspung och hur du behandlar det?

Vad är du?

Ja, vad är jag?

Här har vi ändå inte talat om ADD, den gren av ADHD där det antagligen förekommer mest diskriminering, men inte alls som proffstyckarna påstår.

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik, Vetenskap

ADHD historia Del 1

4 kommentarer
Vad är ADD?
Vad är ADHD?
 
 
 

ADHD genom historiens lopp

Tillstånd som liknar ADHD har nog funnits en ganska lång tid på den här planeten. Forskare har funnit tidigare hänvisningar till liknande tillstånd genom läkekonstens långa historia. Den kliniska termen ”ADHD” är däremot ganska ny och kommer antagligen att vidareutvecklas i takt med att man kan urskilja ytterligare undergrupper, varav någon kommer att borträknas från egentlig ADHD. De flesta skriftliga noteringar om fenomen liknande ADHD verkar komma innan och strax efter 1900-talets början vilket rent socialkulturellt kan vara intressant att notera.

George F Still brukar anges som den som mest tydligt beskrivit kännetecknen för det vi idag kallar ADHD och angränsande fenomenologi. Men det finns faktiskt några som gjort det före honom, de har i olika grader koncentrerat sig på olika aspekter av fenomenologin.

 


Alexander Crichton

En Skotsk man född 1763 som blev medicine doktor i Holland 1785. Efter flera framgångsrika år i Europa flyttade Crichton till Ryssland och blev livläkare till Tsar Alexander den förste. Hans mest kända bok är egentligen tre böcker på över 700 sidor samlade I två volymer med det långa namnet:

“An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects, “

 
Ett av kapitlen handlar om uppmärksamhet och dess sjukdomar, där beskrev Crichton Beskrev ett tillstånd enligt följande definitioner: “incapacity of attending with a necessary degree of constancy, to any object.”
 

 
Och tydliggjorde att all ouppmärksamhet inte var att betrakta som bra eller frisk utan kunde leda till betydande svårigheter i livet, även om alla till och från självfallet är ouppmärksamma då och då, mer eller mindre.
 
 
Crichton gick vidare in på problematikens konsekvenser samtidigt som han noterade att i många fall verkar personen född med svårigheten att rikta uppmärksamheten på ett område med en konstant kraft. De noggranna observationerna Crichton gjorde visade också att tillståndet ganska ofta verkade avklinga med åren.
 

Men Crichton nöjde sig inte bara med att konstatera de faktiska problemen han även föreslog lösningar genom att förändra skolväsendet för dessa ungdomar, så att även de skulle kunna ta del av skola, kunskaper och nå livskvalitet i det stora hela.
 

 
 
Latinet var träaktigt redan 1798 för personer med koncentrationsproblem som kanske kände sig mer terroriserade av grammatiken än upplyfta av dess semantiska böjveckseksem, när det samtidigt kliade i spring tån och hösten ömsint bankade daggen av gräset utanför. Crichton frågade sig varför skulle man gå i skolan och harva i så många år om man ändå inte kunde komma någonstans i kreativ mening. Och lämnar flera mycket tydliga tecken på det vi i dagligt tal kallar ADD, alltså den formen av ADHD som inte inrymmer hyperaktivitet.
 
 
Vad kan födas ur en sådan meningslöshet där man bara gång på gång slår näsan i väggen? Är det ens rimligt med en sådan mental diet för ett barn med mental rastlöshet och svårigheter att fokusera. När startmotorn att försöka förstå gång på gång slås på så återstår till slut inte mycket annat än en startmotor som inte längre kan eller vill.
 
 
 

Stort tack till
Ett stort tack till Dr. Russell Barkley för reflektioner och material. Samt ett stort tack till Professor Stan Finger vid Washington universitetet i St Louis, för kloka och väl genomarbetade artiklar med exemplariska hänvisningar.

Det känns tryggt att skriva till en av världens mest kunniga professorer inom neurovetenskaplig historik sent en fredagskväll och en kvart senare få svar från en professor som skriver Cheers och verkar allmänt glad samtidigt som han lämnar distinkta hänvisningar och snabbt erbjuder sig att skicka behövda referenser.

Snacka om bedårande skönt avslappnad kunnighet, med en djup kärlek till kallet. Hatten av, även bocken bugar.

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

English
Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

 

Reflektioner


Den mentala ofokuserbarheten har länge nonchalerats

En del vill inte se den stora bilden. Många verkar veta vad som är bra för barnen, men vilka gör det i själva verket, verkade Crichton sätta ifråga. Vilket är nästan precis detsamma i dagens samhälle där många människor påstår sig veta exakt vad som är bra för barnen. Inte helt sällan bara f
ör att uppfattningen ger dem mer tillfredsställelse, medans barnen tar skada av när människor tillfredsställer sitt egna godtycke på bekostnad av deras utvecklingspotential.
 
 
Den sociala pedofilen
Vad skapar egentligen alla dessa ifrågasättanden och hur skulle man kunna definiera en social pedofili? Jag tycker själv att den som hindrar barnens utveckling eller förnekar osjälvständiga individer ett rimligt stöd bör ligga nära gränsområdet till vad som rent definitionsmässigt bör kallas social pedofili, vad tycker du? Det kanske är dags att på djupet verkligen definiera vad social pedofili egentligen är.
Ett förtryckande väsen som allt för länge fått stå outtalat i historiens mörka kulisser och därigenom godtyckligt kunnat påverka barnens hälsa och egentliga utvecklingspotential.
 
 
Skolan och barnen
Alla barn kanske inte gjorda för att sitta nedslagna i betongkubismens sakrala industrikyrkor vilket blir mycket tydligt när det gäller just de med extra mycket spring i bena eller svårt att fästa blicken i en onaturlig miljö som de är tvungna att sitta still i, oavlönade av annat än ett kantigt betyg någon gång per år som kanske dödar deras naturliga kärlek till inlärningens mål och mening.
En pedagogik relativt fulländat till att skapa avfällingar med en ganska välfödd terrorlusta mot det betongkonforma samhälle som gång på gång struntat i deras natur och källan till deras uttryck. De kanske blev tillbakavisade av den grandiosa normativiteten som kräver blind lydnad av ungarna, vilket sedan kom igen när barnen som vuxna inte lydde några regler alls. Vad tror du?
De är kanske inte bara motsträviga eller vill gå emot strömmen, de måhända söker vattnets källa, som sprittiga laxar ofta gör.

Salomo Salar

sim sala bim

ADD och ADHD, NPF, Samhälle - politik

Eva Kärfve avböjer att skriva adhd historia

Lämna en kommentar
Det sociala handgreppets verkan
Fick under gårdagen ett litet kort mail där Eva konstaterade att hon tyvärr är alldeles för uppbokad av eget bokskrivande för att kunna engagera sig ytterligare i adhd historiken.

Det känns måhända aningens överraskande men vi får vara starka i motgångens timme och ta oss samman. Även om Eva inte kunde slita sig från sitt egna skrivande just i nuläget kanske det kommer luckor under en inte alltför avlägsen morgondag då vi kan försöka ordna några möten mellan personer som inte bara har åsikter i frågan utan lever i en verklighet där koncentrationsproblemen är en tung del av vardagen. Den sociala distansen skördar normalt sett inga primörer.

Teorin i praktiken
Personligen tycker jag det skulle vara mycket intressant att se vad som kan komma fram vid ett möte mellan Eva och de 10 kvinnorna i Uppsala som nu skrivit en bok om just adhd, skulle vara trevligt om Eva kan ta sig en liten svängom ute i det uppländska höglandet för att se vad verkligheten har att säga för dagen.

Eller varför inte en liten filmatisering av hur Ewa-Lena i det här inslaget och Eva kan få samman sina bilder. Känns lite som om man pratar över huvudet på de inblandade, men det kanske inte är första gången någon gör det. Genom att mötas på samma plan kanske bilderna klarnar något och det är lättare att se vad som är vad. Kommer höra mig lite för om något sådant är möjligt att arrangera i praktiken för vad är en åsikt som inte har stöd i verkligheten?

Vet också att det här på bloggen finns en hel del frågor till Eva Kärfve av olika art. Misstänker att det är ganska många som vill ha svar på ganska mycket av reaktionerna att döma i mailboxen.

Vad säger du Eva – En liten mindre socialt distanserad svängom bland den problematik du berört i dina böcker kanske inte skulle skada? Oavsett vad som nu orsakar adhd verkar problemet omfattning kunna minskas av adekvata åtgärder. Vad säger du Eva kanske kan du lära sig något av de 10 kvinnorna i Uppsala och deras livsberättelse, om du nu inte vet mer än dem och har bättre förslag att lära dem förståss.

Varför inte en lite vetenskaplig belysning av konsekvensutvecklingen av dina och andras förslag?

Nu börjar vi med adhd historiken.
I morgon börjar förhoppningsvis en lite historisk serie om adhd som kommer att återkomma med helt ojämna intervall. Målsättningen är att väcka frågan, belysa roten och ta fram det historiska materialet kring och runt problemet att rikta sin uppmärksamhet kontrollerat, ofta kallat ADHD eller ADD i under de senaste åren.