Etikettarkiv: ADD medicin

Mänskliga rättigheter även till barn med ADHD?

Om personer med problem inte på något sätt kan ta sig ur sin situation då brukar det gå utför, det kanske säger sig självt? Rent logiskt eller statistiskt förefaller det inte på något sätt vara en nyhet.

Vi har några gånger skrivit om medicin till barn med ADHD och ADD. Antagligen är det första man tänker efter att ha fått ett barn inte att: Jippie nu ska barnet få penicillin -stora doser bostongurka och lavemang + ADHD medicinering.  Snarare verkar det vara bland de sista utvägarna för att få det hela att fungera. Föräldrar till barn med problem kanske inte heller är de första att springa ut på stan och skriva: Min unge har stora problem, så visst är de en ganska tacksam grupp att skuldbelägga. vad blir följden?

ADHD och ADD Mediciner

WHO’s Experter presenterade eftermötet i  Geneve den 29 december 2008 sina egna rekommendationer av essentiella mediciner vilka publicerades i: Second Meeting of the Subcommittee of the Expert Committee on the Selection and Use of Essential Medicines Geneva, 29 September to 3 October 2008. Världshälsorganisationen anger då några ADHD och ADD mediciner som essentiella.

Konsten att skuldbelägga de offer man skapar är intressant speciellt om man alltid slipper ta ansvar. När en del väljer att kritisera att ADHD medicineras så kan det vara bra om man har någon konstruktiv kritik att komma med och levererar något som är bättre. Men säger man bara att det är dåligt utan att se till fördelarna eller själv komma med något som är bättre då kan det väl i saklig mening inte handla om något annat än att skuldbelägga föräldrarna för att själv framstå i bättre ljus. Vem vill egentligen ta ifrån barnen deras essentiella medicin? Stress och skuldbeläggning är snarare faktorer som skapar ADHD, vilken Såpa det blir va.

Många människor där på sjukhus, ska vi förbjuda dem eller helt enkelt inse varför och att det mesta har för och nackdelar och framförallt logiska förklaringar.

 

Behöver man inte ta ansvar för resultatet kan man sälja in vad som helst

Min upplysning är större än fyrens

tummen större än solen

Om ADHD och ADD på Youtube,  Ska ADHD i dyslektisk film,  behandlas  Video Klipp, Flickr ADHD och ADD. Barnsajten. Scientologer på Speed?

Fakta:Mänskliga rättigheter & Essentiell medicinering

Att amfetamin eller metylfenidat skulle vara livsnödvändig ställde jag mig vid första anblick tvekande till, men efter att ha funderat ett tag och tittat lite närmare på statistik, så inser även jag att det kan ligga något i det hela.

Varför skulle WHO kalla metylfenidat och amfetamin för essentiella mediciner om det inte var det? Jag kapitulerar (dock aningens motvilligt) och inser att WHO antagligen har rätt. Men vad säger egentligen undersökningarna? Finns det något som säger att personer med ADHD verkligen kan sluta missbruka om de får en välavvägd medicinering i stället? Eller tvärtom finns det något som säger att den som inte alls kan koncentrera sig i skolan går en lysande framtid tillmötes? Den som inte lyssnar till WHO vad lyssnar den till?

Ref: WHO Psychotherapeutic review 2008 öppnas som pdf.

Bra Hjälpmedel vid ADHD?

Jo det finns, vi har skrivit en del om det men ett av de bästa hjälpmedlen vid just ADHD verkar vara just en korrekt och välavvägd medicinering. En ny undersökning från institutionen för Social arbete vid Göteborgs Universitet tittat vidare på saken lite djupare.

Resultatet visar att missbruket av amfetamin för intervjupersonerna fyller självmedicinerade funktioner i det att drogen skapar lugn och förmåga att fokusera. De är dock i olika grad medvetna om dessa funktioner. Medicinering med centralstimulantia fyller samma funktioner men ger en mer jämn och tillförlitlig effekt, samt att intervjupersonerna undgår flera av de negativa konsekvenser som är behäftade med narkotikamissbruk. Medicineringen har också positiva effekter för intervjupersonernas identitet och självuppfattning då det ger dem möjlighet att stärka och utveckla andra identiteter än den som missbrukare.

Det verkar finnas oerhört positiva sidor med att medicinera verkar det som, b land annat så verkar missbruket och samhällshatet sjunka, anpassningsgraden (härligt ord va) öka. Varför skulle den inte det då? Den som aldrig har haft möjligheten att läsa en bok och ha behållning av det som står, får nu en möjlighet personen inte haft tidigare. Den som vill förneka personer med denna svårighet en rimlig medicinering, förnekar också dessa personers grundläggande mänskliga rättigheter. Är denna rasistideologi i grunden acceptabel? Att förneka människor med en speciell genetisk sårbarhetsprofil en rimlig behandling på grund av deras genetik är det inte urtypen av rasism? För att den rasismen inte ska synas så försöker man så hårt som möjligt att göra allting så svartvitt som möjligt, men lyckas man? Det är kanske dags att kalla rasisterna för vad det är? – Rasistjävlar som förnekar människor sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Jag har alltid levt i ett kaos. Ett fruktansvärt kaos (…). Jag tar in allting. Jag tar in alla
intryck och är man då ofokuserad och inte kan … Så att säga… Katalogisera, indexera
informationen, så kommer det bara in, in ,in och så blir det för mycket.
Jag har aldrig kunnat fokusera, göra en sak i taget. Jag menar, jag har massa bollar i luften, men när dehär bollarna trillar ned som jag har slängt upp, så är jag tre mil bort. Jag kan gå en väg ett tag för att plötsligt bara vända och gå den vägen istället och ingen fattar att jag inte går på den (första, min anm.) vägen längre.


Stoppa den genetiska rasismen

Är det rimligt att de genetiska rasisterna ska kunna förtiga dessa symptom som antagligen har rötter sedan urtiden? De personer som vittnar idag om vilket hjälp de fått tack vare diagnos och medicinering. Att kunna sluta ett långt missbruk i flera årtionden och bli en egen företagare, är det något som människor ska förnekas, eller låter det fantastiskt bra?

Med vilken laglig rätt utövas det ett socialt förtryck mot människor med den genetiskt betingade sårbarhet som ADHD ofta är grundad uti.

Video om ADHD ADD på Youtube. Flickr ADHD.




D/L Amfetamin – Fakta

Fakta om Äldre ADD och ADHD Medicin

I dag används Metamina (D-amfetamin) i stället för d/l Amfetamin vid behandling av ADHD. Detta av den mycket enkla anledningen att det är den enantiomer som fungerar bäst och ger minst biverkningar.  Amfetamin som du kan läsa mer om nedan består av ett racemat dvs 50% L-amfetamin och 50% D-amfetamin.

För att tillfredsställa våra vetgiriga läsare visar vi här det som inte stod i FASS om amfetamin i racematform så att ni kan drömma er tillbaka till sämre verkande preparat med en högre grad av biverkningar. (Vilket verkar tilltala framförallt kritiker till att barn, ungdomar och vuxna blir hjälpta av en fungerande medicinering.  Man bör fråga sig varför det är så viktigt och varför en konfrontation med verkligheten är så svår att ta. Någon som ser fördelarna med att barn ungdomar och vuxna får en chans att bli självständigare i livet? Eller måste man ha er tro för att nå självständighet?)  För mer information om verkningsmekanismer och liknande hänvisas till inlägget om Metamina.

1. LÄKEMEDLETS NAMN

Amfetamin

SAMMANSÄTTNING

Verksamt ämne: dl-amfetaminsulfat 5mg.

Hjälpämnen: Potatisstärkelse, laktos, mikrokristallin cellulosa, gelatin, talk och magnesiumstearat

LÄKEMEDELSFORM
Tabletter, vita plana runda tabletter med 6 mm diameter. Tabletterna är instansade på ena sidan med koden AF inom horisontella bågar.

KLINISKA UPPGIFTER
Terapeutiska indikationer

Amfetamin är ett licenspreparat. Utskrivande läkare måste i varje enskilt fall ha ett godkännande från läkemedelsverket. På vissa kliniker finns sk kliniklicenser, vilket tillåter behandlande läkare att föreskriva läkemedlet utan föregående licensansökan. Amfetamin är ett centralnervöst stimulerande läkemedel, vars huvudindikationer är behandling av narkolepsi och allvarliga former av hyperaktivitets-, impulsivitetskontroll- och koncentrationsstörning (AD/HD), där andra åtgärder ej är tillräckliga.

Kontraindikationer
Då amfetaminsulfat passerar placentan rekommenderas ej användning under graviditet. Relativa eller absoluta kontraindikationer utgör också: avancerad arterioskleros, symptomgivande kardiovaskulär sjukdom, medfödda hjärtmissbildningar, måttlig till svår hypertoni, glaukom, hyperthyroidism, aktuell eller tidigare psykos, uttalad lågviktighet eller kortvuxenhet, drogberoende hos barnet eller i dess närmiljö, känd överkänslighet mot sympatikomimetiska aminer. Samtidig behandling med MAO hämmare kan i kombination med amfetamin framkalla hypertensiv kris. MAO hämmare får därför ej intagas de senaste 14 dagarna före inledd behandling med amfetaminsulfat. Även kombinationsbehandling med Imipramin bör undvikas då det kan medföra ökad risk för kardiovaskulära effekter t ex i form av patologiska blodtrycksreaktioner.


Varningar och försiktighetsmått vid användning

Bör förskrivas i lägsta effektiva dos. Preparatet är hos vissa individer vanebildande i högre doser. Eventuellt kan gradvis utsättning övervägas efter långtidsbehandling. Försiktighet vid förskrivning samt god uppföljning av behandlingseffekter och konsumtion är påbjudet. Amfetamin kan utlösa en porfyriattack. Då amfetamin kan förvärra tics och Tourette´s syndrom bör kliniska uppgifter om detta inhämtas innan insättning.

Interaktioner med övriga läkemedel och andra interaktioner
Surgörande medel som t ex askorbinsyra, saltsyra och amoniumklorid minskar upptaget och ökar utsöndringen av amfetamin vilket leder till lägre serum koncentrationer. Alkaliserande medel, så som natriumbikarbonat, leder däremot till ökat upptag och ökad effektivitet av amfetamin.
Amfetamin hämmar aminergt blockerande medel, liksom effekten av antihypertensiva läkemedel. Effekten av propanolol och andra betareceptorblockerare kan hämmas.
Effekten av tricykliska läkemedel kan förstärkas av amfetamin. Samtidig behandling med MAO hämmare skall absolut undvikas vid medicinering med amfetamin, då det kan leda till hypertensiv kris med svår huvudvärk och cerebrala hemorragier som följd.
Effekten av amfetamin minskas vid samtidigt intag av klorpromazin, som också kan användas som antidot vid förgiftning av amfetamin.
Haloperidol och Litium hämmar effekten av amfetamin. Amfetamin kan hämma och fördröja upptaget av phenytoin, etosuximid och fenobarbital. Amfetamin kan också ge en synergistisk antikonvulsiv effekt i kombination med dessa läkemedel.
Amfetamin kan hämma den sedativa effekten av antihistaminer. Amfetamin förstärker de adrenerga effekterna av epinefrin.
Amfetamin kan ge förhöjda cortisolnivåer i plasma. Insulinbehovet hos patienter med diabetes mellitus kan öka i samband med behandling med amfetamin.

Användning under graviditet och amning
Teratogena effekter hos mus har setts vid doser ca 40 ggr de rekommenderade humana maxdoserna. Inga humana studier finns för närvarande. Behandling av gravida med amfetamin bör endast ske efter övervägande av behandlingsnytta relaterat till potentiell risk för fostret. Koncentrationen av amfetamin i bröstmjölk har uppmätts vara 3 till 7 gånger högre i bröstmjölk än i plasma. Behandling med amfetamin till ammande mödrar rekommenderas ej.

Effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Bilkörning bör undvikas vid behandling med amfetaminsulfat om inte patienten är väl inställd på preparatet och eventuella biverkningar väl kända. Ställningstagande till bilkörning bör alltid göras i samråd med behandlande läkare.

Biverkningar
Vanliga:
Allmänna: Initialt övergående buksmärtor och huvudvärk.
Gastrointestinala: Nedsatt aptit, viktminskning, muntorrhet
CNS: Dysfori, eufori, trötthet, sömnproblem.

Mindre vanliga:
Allmänna: Marginellt minskad längdtillväxt.
CNS: Exacerbationer av tics vid ticssyndrom som t ex Tourettes syndrom.

Sällsynta:
Gastrointestinala: Dålig smak i munnen, illamående, diarré och förstoppning.
CNS: Agitation (ffa vid hjärnskadebakgrund), aggressivitet, ökad rastlöshet, yrsel, förvirring, psykotiska symptom, affektiva symptom, förvärrade sterotypier (ffa vid autism eller autistiska drag).
Kardiovaskulära: Hypertoni, tachyarrytmier och palpitationer.
Endokrina: förändringar av libido, impotens.
Hud: Urtikaria.

Överdosering
De flesta patienter får ej besvär av doser understigande 20 mg, dock är den individuella variationen stor och i vissa fall har doser upp till 400-500 mg tagits utan fatal effekt.
Överdosering ger en autonom hyperaktivitet sekundär till den sympatikomimetiska effekten av amfetamin. Detta kan i sin tur leda till hypertension, hypertermi och tachyarrytmier. Även psykotiska tillstånd kan uppträda. Överdosering kan i vissa fall resultera i dödsfall pga hypertensiva, hyperterma, kardiovaskulära och epileptiska komplikationer.

FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
Farmakodynamiska egenskaper
Amfetaminsulfat är en icke katekolaminliknande sympatikomimetisk amin med starkt centralstimulerande effekter. De perifera effekterna härrörs ffa till vasokonstriktion och bronkdilatation. Inga entydiga förklaringar finns för närvarande till amfetaminets effekt på
barn med AD/HD. Dock ger preparatet en dramatisk ökning av mängden transmittorsubstans i noradrenerga och dopaminerga synapser i centrala nervsystemet, vilket beror på en aktiv utpumpning av transmittorsubstans i synapsklyftan från den presynaptiska nerven. Den ökade mängden transmittorsubstans i synapsklyftan leder till en kraftigt ökad aktivitet i noradrenerga och dopaminerga receptorer i centrala nervsystemet, främst i cortex cerebri och det retikulära aktiveringssystemet.
Amfetaminsulfat har i kliniska studier visat sig ha anorektiska egenskaper, vanligen mest markant i början av behandlingen. Amfetaminsulfat kan vara ffa psykologiskt vanebildande i höga doser, men graden av detta varierar starkt från person till person samt med olika miljöfaktorer. Inom angivna terapeutiska dosintervall och med god uppföljning, finns i dag inget stöd för att behandling med amfetaminsulfat skulle resultera i ett sådant beroende.

Farmakokinetiska uppgifter
10 mg per oralt resulterade efter 2 timmar i en maximal amfetaminkoncentration i blodet motsvarande 29.2 ng/ml. Halveringstiden är beroende på bla av pH i plasma, samt av njurfunktionen. Under normala förhållanden torde halveringstiden vara 6-10 timmar. Barn eliminerar amfetamin snabbare än vuxna.

FARMACEUTISKA UPPGIFTER
Hållbarhet
5 år
Särskilda förvaringsanvisningar
Inga särskilda.
Förpackningstyp och innehåll
Plastburk. 100st.

Mediciner med Metylfenidat hydroklorid vid ADHD
Metamina uppdaterad produktresumé
Vår kritik mot Läkemedelsverkets nya riktlinjer med kompletteringsförslag
ADHD information för läkare med utomeuropeisk farmakopé

Kändisar med ADHD: Ty Pennington.

När det ankommer ADHD Fakta, ADD Medicin, informera dig väl. Amfetamin, dl-amfetamin, dl-amfetaminsulfat, Fakta ADHD Medicin. Tänk på att Mänskliga Rättigheter även gäller personer med ADHD även om vissa vill förhindra det.

Burk Concerta 54 mg.

Metylfenidat, Concerta, ADHD medicin, CS, Centralstimulatia,

ADHD medicin med Metylfenidat.

Concerta 54 Mg.

Concerta

Den mest kompletta resursen om Metamina – Dexamfetamin sulfat på nätet

Aztrazenecas nya farmako-baby AZD1446 (TC-6683) får stor uppmärksamhet som sprids blixsnabbt världen över ända bort till Kina. Både Kina och Japan har redan förvisso en hel del kvalitativ info om ADHD,  Wikipedia Kina, Japan

Vi hälsar givetvis till barnsajten ADHD !

Metamina Dexamfetamin

 

Fakta om ADHD medicin
Här hittar vad du inte kan läsa i FASS


Metamina:Dexamfetamin

För behandling av ADHD – ADD symptom.

Amfetaminläkemedlen är ett sistahandsalternativ vid otillräcklig behandlingseffekt eller vid biverkningar. Amfetamin är ett racemat, det vill säga en blandning av levo- och dexamfetamin. Dexamfetamin har dock signifikant bättre kliniska effekter och mindre kardivaskulär påverkan. Om behandling blir aktuell bör därför dexamfetamin väljas. Såväl amfetamin som dexamfetamin skrivs bara ut på licens. Innan licens söks skall metylfenidat ha prövats och vid utvärdering ha visats ha otillräcklig effekt eller inte tolereras.

ADHD: Övriga medel

Mediciner med Metylfenidat hydroklorid vid ADHD
ADHD information för läkare utomeuropeisk farmakopé.

Indikation

Metamina är ett licenspreparat. Utskrivande läkare måste i varje enskilt fall ha ett godkännande från läkemedelsverket. På vissa kliniker finns sk kliniklicenser, vilket tillåter behandlande läkare att föreskriva läkemedlet utan föregående licensansökan.

Dexamfetamin är ett centralnervöst stimulerande läkemedel, vars huvudindikationer är
behandling av narkolepsi och allvarliga former av hyperaktivitets-, impulsivitetskontroll- och koncentrationsstörning (ADHD), där andra åtgärder ej är tillräckliga.

ADHD

Vuxna. Mycket individualiserad dosering. Från initial testdos på 5 mg ökas under 3- 4 veckor dosen successivt tills dess minsta effektiva dos erhållits. Intaget bör uppdelas på 3 – 4 doseringstillfällen dagligen.

Kontraindikationer

Då dexamfetamin passerar placentan rekommenderas ej användning under graviditet.

Relativa eller absoluta kontraindikationer utgör också: avancerad arterioskleros, symptomgivande kardiovaskulär sjukdom, medfödda hjärtmissbildningar, måttlig till svår hypertoni, glaukom, hyperthyroidism, aktuell eller tidigare psykos, uttalad lågviktighet eller kortvuxenhet, drogberoende hos barnet eller i dess närmiljö, känd överkänslighet mot sympatikomimetiska aminer. Samtidig behandling med MAO hämmare kan i kombination med dexamfetamin framkalla hypertensiv kris. MAO hämmare får därför ej intagas de senaste 14 dagarna före inledd behandling med dexamfetamin. Även kombinationsbehandling med Imipramin bör undvikas då det kan medföra ökad risk för kardiovaskulära effekter t ex i form av patologiska blodtrycksreaktioner.

Varningar och försiktighetsmått vid användning

Bör förskrivas i lägsta effektiva dos. Preparatet är hos vissa individer vanebildande i högre doser. Eventuellt kan gradvis utsättning övervägas efter långtidsbehandling. Försiktighet vid förskrivning samt god uppföljning av behandlingseffekter och konsumtion är påbjudet. Dexamfetamin kan utlösa en porfyriattack. Då dexamfetamin kan förvärra tics och Tourettes syndrom bör kliniska uppgifter om detta inhämtas innan insättning.

Disulfiram hämnar dopamin-beta- hydroxylas vilket leder till ökade dopaminnivåer och minskad noradrenalinsyntes, försiktighet är påkallad vi bruk av CS medel såsom Metylfenidat, Dexamfetamin speciellt hos patienter där dopaminöverskott kan framkalla problematik. Se farmakokinetik Antabus.

Interaktioner

med övriga läkemedel och andra interaktioner Surgörande medel som t ex askorbinsyra, saltsyra och amoniumklorid minskar upptaget och ökar utsöndringen av dexamfetamin vilket leder till lägre serum koncentrationer.

Alkaliserande medel, så som natriumbikarbonat, leder däremot till ökat upptag och ökad effektivitet av dexamfetamin. Dexamfetamin hämmar aminergt blockerande medel, liksom effekten av antihypertensiva läkemedel.

Effekten av propanolol och andra betareceptorblockerare kan hämmas. Effekten av tricykliska läkemedel kan förstärkas av dexamfetamin. Samtidig behandling med MAO hämmare skall absolut undvikas vid medicinering med dexamfetamin, då det kan leda till hypertensiv kris med svår huvudvärk och cerebrala hemorragier som följd. Effekten av dexamfetamin minskas vid samtidigt intag av klorpromazin, som också kan användas som antidot vid förgiftning av dexamfetamin.

Haloperidol och Litium hämmar effekten av dexamfetamin. Dexmfetamin kan hämma och fördröja upptaget av phenytoin, etosuximid och fenobarbital. Dexmfetamin kan också ge en synergistisk antikonvulsiv effekt i kombination med dessa läkemedel.

Dexamfetamin kan hämma den sedativa effekten av antihistaminer. Dexamfetamin förstärker de adrenerga effekterna av epinefrin. Dexamfetamin kan ge förhöjda cortisolnivåer i plasma. Insulinbehovet hos patienter med diabetes mellitus kan öka i samband med behandling med dexamfetamin.

 

Användning under graviditet och amning

Teratogena effekter hos mus har setts vid doser ca 40 ggr de rekommenderade humana maxdoserna. Inga humana studier finns för närvarande. Behandling av gravida med dexamfetamin bör endast ske efter övervägande av behandlingsnytta relaterat till potentiell risk för fostret. Koncentrationen av amfetamin i bröstmjölk har uppmätts vara 3 till 7 gånger högre i bröstmjölk än i plasma. Behandling med dexamfetamin till ammande mödrar rekommenderas ej.
Se även separat avsnitt Metamina (D-Amfetamin) under Graviditeten?

Effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Bilkörning bör undvikas vid behandling med dexamfetamin om inte patienten är väl inställd på preparatet och eventuella biverkningar väl kända. Ställningstagande till bilkörning bör alltid göras i samråd med behandlande läkare.

Biverkningar

Vanliga:
Allmänna: Initialt övergående buksmärtor och huvudvärk.
Gastrointestinala: Nedsatt aptit, viktminskning, muntorrhet
CNS: Dysfori, eufori, trötthet, sömnproblem.

Mindre vanliga: Allmänna:
Marginellt minskad längdtillväxt.
CNS: Exacerbationer av tics vid ticssyndrom som t ex Tourettes syndrom.

Sällsynta:
Gastrointestinala: Dålig smak i munnen, illamående, diarré och förstoppning.
CNS: Agitation framförallt vid hjärnskadebakgrund, aggressivitet, ökad rastlöshet, yrsel, förvirring, psykotiska symptom, affektiva symptom, förvärrade sterotypier (mestadels vid autism eller autistiska drag).
Kardiovaskulära: Hypertoni, tachyarrytmier och palpitationer.

Endokrina: förändringar av libido, impotens. Hud: Urtikaria

Överdosering
De flesta patienter får ej besvär av doser understigande 20 mg, dock är den individuella variationen stor och i vissa fall har doser upp till 400-500 mg tagits utan fatal effekt. Överdosering ger en autonom hyperaktivitet sekundär till den sympatikomimetiska effekten av dexamfetamin. Detta kan i sin tur leda till hypertension, hypertermi och tachyarrytmier. Även psykotiska tillstånd kan uppträda. Överdosering kan i vissa fall resultera i dödsfall pga hypertensiva, hyperterma, kardiovaskulära och epileptiska komplikationer.

Farmakologiska egenskaper

Farmakodynamiska egenskaper Dexamfetamin är en sympatikomimetisk amin med starkt centralstimulerande effekter. De perifera effekterna härrörs mestadels till vasokonstriktion och bronkdilatation. Inga entydiga förklaringar finns för närvarande till amfetaminets effekt på barn med ADHD. Dock ger preparatet en dramatisk ökning av mängden transmittorsubstans i noradrenerga och dopaminerga synapser i centrala nervsystemet, vilket beror på en aktiv utpumpning av transmittorsubstans i synapsklyftan från den presynaptiska nerven. Den ökade mängden transmittorsubstans i synapsklyftan leder till en kraftigt ökad aktivitet i noradrenerga och dopaminerga receptorer i centrala nervsystemet, främst i cortex cerebri och det retikulära aktiveringssystemet. Dexamfetaminsulfat har i kliniska studier visat sig ha anorektiska egenskaper, vanligen mest markant i början av behandlingen. Dexamfetaminsulfat kan vara ffa psykologiskt vanebildande i höga doser, men graden av detta varierar starkt från person till person samt med olika miljöfaktorer. Inom angivna terapeutiska dosintervall och med god uppföljning, finns i dag inget stöd för att behandling med dexamfetaminsulfat skulle resultera i ett sådant beroende.

Utförligare beskrivning: Amfetamin: effekter på transmittosystemet.

Farmakokinetiska uppgifter

10 mg per oralt resulterade efter 2 timmar i en maximal dexamfetaminkoncentration i blodet motsvarande 29.2 ng/ml. Halveringstiden är beroende på bl.a. av pH i plasma, samt av njurfunktionen. Under normala förhållanden torde halveringstiden vara 6-10 timmar. Barn eliminerar amfetamin snabbare än vuxna.

Metamina

Verksamt ämne: DexAmfetamin sulfat 5mg.
Övrigt: Potatisstärkelse, laktos, mikrokristallin cellulosa, gelatin, talk och
magnesiumstearat . Tabletter, vita plana runda tabletter med 6 mm diameter. Tabletterna är märka på ena sidan med ”R130”.
Pris 330.

Övrigt
Som du säkert redan läst på huvudsidan så har vi fullt upp med mycket annat just nu och hinner inte svara på alla frågor vi får speciellt om ett område som detta dvs Metamina.  Anledningarna är ganska enkla.

1 Tiden räcker inte till och det känns betydligt mycket vettigare att lägga tiden på artiklar som alla kan ha nytta av än att svara på frågor som redan är besvarade.

2 Den mesta upplysningen om ADHD och ADD medicin ska du rimligen få personligen av din läkare. Vem kan veta bäst om medicinens verkningar på just dig än den som skrivit ut den till just dig?

3 Efter aftonbladets skandalskriver om ADHD och ADD medicin så har frågorna ändrat karaktär och handlar mer och mer om annan användning än ren ADHD medicinering. Något sådant har inte våra läsare något större intresse av att läsa, utan gör det snarare svårare att få fram adekvat information för den som söker information om behandling av ADHD och ADD.

Uppskattar du sidan  om ADHD medicin : Metamina så kan du visa det tydligt genom att länka hit.

Nu kan du dessutom ladda ned den gamla: Metamina (pdf) produktspecifikationen.