Den flyttade gång på gång, innan den hamnade över mig, den fyrkantiga hästen som alla kan se men ingen vill erkänna är fyrkantig. Det har den alltid varit ända sedan kapten Olssons hästar fick dra fram den över bron. Beträden icke tankespåret, schaaas.
Kullstenstens esplanadernas kantbad fria för spatseringståt och annan grannlåt i ert lufthav runt den fyrkantiga hästen
Den teatrala bakgrundens ändlopp, denna fyrkantiga kropp
Efter det var det många som höll på att stryka med, alla var helt till sig och klättrade upp i det som stodo till buds bara för att så högt som möjligt kunna se den fyrkantiga hästen.
kunna ni icke skåda vadan såsom inrymmes i påsen då imkråmet yttrats sig så hava ni förmodligen förlorat herraväldet är eder personlighet alternativt aldrig förfogat över ett sådant ehuru ni icke kunnen skåda denna fyrkantiga häst ty den dolts med ytterkrom och attiraljens krumbukter. Som alla omvandlingarna för ert sinne, sakta sköljs de upp i dyningar mot de drunknade hjältarnas strand. Men allt ni ser än en nyfager trindhet att beskriva den blommande blindheten medelst.
Bakom draperingarna hemma hos Pehrolfs tjänstebostad
Vi träffades på en strand, du var vacker som en morgon
men vågorna tog vårat slott av sand
Murbrukets fot och betongens rot
Nya fyrkanter på
Times Square
Gossarna hade på eget bevåg hävt sig oppan hustaken år det vådligaste vis, uppsluppna såsom få, ty det varde en folkfest såsom ingen annan vi aftäckningen av den fyrkantiga hästen som nu fått lite mer ytterpölsa å hulda om sä me.
Upp på taken och åse, kullerstensvördnaden
Men huru mångtaliga äro nu ni som kunna åse vadan som vilar på mig? Kunna ni för eder inre lekamens syn skåda denna fyrkantiga pålle? Ni har alltid så bråttom över till andra sidan. Å stresstiden, den tuggar råttan i ert tankebad. Stordåden var allt bättre förr. Musiken i tidens galoppbana, detta regn som färgar all kropp
I det moderna samhället läser dock pojkvaskrarna å jäntungarna sickna nye vitenskaps tidningar, huh. Sicken skrock.
Men ingen tänker på att de som lagts såsom utanpåverk i di moderna tiderna egentligen mest är koppar och såna däringa annat abortivmedel te å dratta iväg. Så Schaaas med di. Hästa sto bra te börja med men nu kan jeg int ens sörje att en stå på me skull.
Till minne av den fyrkantiga hästens yttersta kantighet präntar jag nu er detta.
Lystra efter grannlåten och försök nu skåda det många inte kan se, den fyrkantiga hästen och hur allt galopperar på sned.
Bland de huggna stenarnas kubfötter nöter min pålle sakta mot grundvattenståndet och den förborgade flytkraften i tyngdernas motdrag
och här går din tid, allt du har
inget mer du kan få
Å o Å
–
Åååh det rinner och rinner visst har den himmelska rektangeln snablar. Men ni tänke bare på dä täkniske modaliteterne. Nät uppan ner, men vem sä hit ne rå? Där urtiden vilar under di himmelska rektangeln. Ni gå oppan än kyrkogård, dä skallarna finns, de som en gång grundlagt att ni nu såg hur ni fanns. Men här ekar inget mer än va va. vasaru holmenkollen däg årufö märe. Män än da gåre uppföre.
Nedan Västra Götalandsregionens minst sagt verklighetsfrämmande utvecklingsplaner , vilka inte kan ses några tecken att man arbetar emot. Men ser det inte vacker ut, så säg.
ADHD: Vuxna ska inte nymedicineras i Göteborg
Den djupt arroganta hållningen mot personer med ADHD i Göteborg säkrar sina nivåer, i dagarna kom ytterligare ”vetenskapliga” besked (öppnas som word dok) om att det inte skall nyförskrivas någon Concerta till vuxna i Göteborg enligt rekommendationerna. Alltså precis i linje med vad Hans Holmberg tidigare proklamerat. Nu är det dock av kvalitetstekniska skäl som man rekommenderar att avvakta med införande av metylfenidat behandling (Concerta) i Göteborg. Den ”rekommendationen” är det nog få läkare som är rädda om jobbet som kommer att våga gå emot.
språkets säd?
Välkommen till Göteborg -Här har vi en påstått fungerande vårdgaranti, men ingen speciellt fungerande vård.
-Här har stringenta rekommendationer i strid med evidensbaserat medicinskt tänkande.
Men visst är det imponerande att man nu måste vänta på grund av kvalitetstekniska skäl. Vad kan nästa tänkbara invändning bli?
Hur ökar vi nonchalans och klyftor?
Finns det ett mycket mer potent sätt att urholka de utsattas tro på livet än att förneka dem vård eller ett rimligt liv och påstå att det är av kvalitativa skäl? Det är enligt min mening ett av de potentaste sätten att misshandla som är känt av mänskligheten, det förtar tron på det vi har gemensamt, språket och de kommunikativa grundvärdenas inbyggda trossats. Är det då inte bättre att bli misshandlad fysiskt, då förstår åtminstone de flesta vad det egentligen är för skeenden som försiggår.
Det är i min mening ärligare att misshandla människor på gatan, då förstår åtminstone alla som passerar förbi vad som sker. Att veta priset på allt men inte värdet på något Fredrik Reinfeldt, Maria Larsson och Christina Husmark Pehrsson är det något vi ska sträva efter? Är helt ok att förneka personer med en problematik grundad i genetiska komponenter en rimlig vård och livssituation i dagens Sverige, Ja eller Nej? Att svara nej men inte upphäva den rådande diskrimineringen som varit känd i årtionden är att ytterligare missbruka språket.
Genetiska markörer för ADHD
Många stora forskningsprojekt visar tämligen entydigt på att det finns många genetiska orsaks bilder till ADHD. Vilket sammantaget ger en bild av en störning av samvariativt genetiskt ursprung som inte behandlas av kvalitativa skäl. Hur ofta har det hänt i det moderna Europas historia?
Förebyggde många demenssjukdomar
En modern hjälte?
Kvalitetssäkringen och tankeminan
Mina damer och herrar välkomna till de mörka kulisserna av språklig mening, förståelse och kommunikativ nektar. Tidigare i det moderna Europa har vi haft en mycket stark och gedigen kvalitetssäkring mot demenssjukdomar, framförallt en person (se bilden ovan) är känd för att ha förebyggt Parkinsons sjukdom, Alzheimer och Multipel skleros hos oräkneliga miljoner människor i det moderna Europa. Tobaksindustrin har använt liknande argument, rökare får mindre Parkinson osv, den som vill kanske också kan inse varför ? Är du död får du inga demenssjukdomar, precis som armlösa inte får speciellt många handskador osv. En av de största pionjärerna inom kvalitetstänkande som förhindrade demenssjukdomar ser du ovan han hette Adolf Hitler och en del kanske idag också kan förstå priset för att demenssjukdomarna förebyggdes. Men visst det är en ganska smal och ovanlig retorik. Den armamputerade får liksom inga handskador…. Metoden är tillnärmelsevis perfekt i många av avseenden, ja faktiskt det mesta, men inte i det enda som på sikt betyder något – slutresultatet.
Mer om kvalitetssäkringsretorik med konsekvens, vill du äta den?
Högst upp den bedårande verklighetsfrämmande projektiva skönmålningen från Vgregion. Med det språket hur skulle man vilja beskriva verkligheten nedan?
Planlagd kvalitet direkt till kontoret
Förvisso sant men vad blir slutresultatet? Nästa gång Vgregionen öppnar munnen bör det vara för att säga något annat eller försöka kyssa sina syften. Men att kyssa ihjäl oss, det kan ta sin lilla tid för vi har mycket kärlek kvar att ge. Kvalitetssäkrad kärlek förstås. Var förvissade om det. Puss och kram! Aftonbladet skriver om de långa vårdköerna, är inte detta ett ärligare sätt att kapa köerna? än den förljugna dubbelmoral vi vant oss att se?
Vad i helvete är det egentligen för jävla mening med att utfärda en vårdgaranti som inte garanterar något? Vad kan det finnas för mening annat än cover you ass politik och dess kosmetiska bihang. samma förljugenhet med präster som stjäl, misshandlar och våldtar barn, det nya i vår tid är att man ibland kan tala om det även om det bara gäller trekanter. Den som börjar mäta kommer kanske att se att de inte är några småsiffror det handlar om. Man vet priset på allt men struntar i värdet på allt utom sin skenfyllda korg som man kränger med galhuggen omsorg och lite suggering.
AA takes you straight to the office – 3 seconds to go
ett andetag kvar
Läs även andra bloggares hädanfärd, vi är mutanterna eller omConcerta metyfenidat, VGregion, ADHD, vanvård, diskriminering, satanisk retorik. Döden åker sällan kälke eller bara få ett rungande psykbryt med låglandets hyenor vilka dovt yla till döds utmed mänsklighetens natt. liksom smular ned hela sin livsmening i de sista lätena. Alla kan inte äta Frolic, men vi kan alla bli, så sug på orden ditt jävla helvete.
Månen det ultimata krateransiktet här kommer jag och ylar mitt utanför din balkong.
Ett dekret om att införa stopp för nybehandling av vuxna ADHD patienter gäller nu. Direktivet ser ut att komma från från Hans Holmberg och är tänkt att stoppa all nyförskrivning av Concerta, Ritalin till vuxna med adhd inom regionen. Nya segrar för pseudovetenskapen och de pseudoetiska ställningstagandena.
Det statistiska miraklet
Nu ska den orimliga väntan i Göteborg alltså bli värre, men vad säger statistiken om de som inte ens fått diagnos? De kan ju faktiskt inte ens kräva vård, men friska siffror kan det se ut som, när de i själva verket är mycket sjuka! vuxna med adhd får kanske inte superbra vård i Göteborg. Då skulle alla väl må jättebra tack vare arbetsmarknaden och regeringens stora förståelse för gruppen? Men hur ska vi kunna förklara detta statistiska mirakel genom någon annat än just nonchalans av renaste slaget? Försäkringskassan myndigheterna, ja hela sociaförsäkringssystemet samarbetar i ett jättestort lyckohjul? Och det är tack vare just detta som alla med den här problematiken har så jättelätt att komma ut på arbetsmarknaden nuförtiden, eller hur? Jippie!!! Regeringen gör tavla efter tavla men ändå är det de funktionshindrade som drabbas av dessa målande beskrivningar vilka inte stämmer är det inte konstigt, eller är det ingen tavla? Men åter till Göteborg
Kafkaismens reinkarneras
I sann Kafkaistisk anda har även Göteborgsregionen infört en egen vetenskaplig kommitté, eller vi kan kalla den HTA-Kvalitetssäkringsgruppen, som dragit en rad intressanta slutsatser när det gäller behandlingen av adhd. Bland annat att ”Evidensgraden för en effekt av metylfenidat eller derivat därav på missbruk blir därför 4, dvs. otillräckligt vetenskapligt underlag. ”
Den s.k. kvalitetsäkringsgruppen förefaller inte vara sakkunniga inom området (såvitt vi kan se det, i nuläget) eller ens utbildade i vad de skall berätta och besluta om, vilket är ganska imponerande med tanke på att de verkar dra större slutsatser än vad Läkemedelsverket själva lyckats göra när det gäller effektiviteten vid metylfenidatberedningar till addikterade samt effektiviteten av behandling av vuxna med adhd. (vi är i nuläget inte säkra på alla deltagarnas proffesion men återkommer måhända med det senare, )
Artikeln kanske kommer att byggas på under dagen och veckan… i takt med att mer information strömmar in och tid finns..
Läs även andra bloggares åsikter om ADD; ADHD, Göteborg, VGregion, concerta, vård, vårdgaranti, diskriminering,
I fågeldammen vid skottskogens rand. Där har tiden länge gått och pillat. Uvat, ruvat men ändå kånkat som en pråligt instängd å.
Lite längre neder ståtar dock folket att se, kung bore i säsongens tideräkning om man får krama och be, tankarnas snöboll om en mulning. De äro på spatseringsstråt till parkens kärna.
Men eljest lite längre fram kommen ock automobilen till våran socken.
De exercerar drivenheten i det rätta virkena, vid de öppna utrymmenas skank.
Mönster mönster, också ett fönster för vanan skåda.
Sitt rätt, tala rätt, gör det rätta i rättan tid.
Men redan då för de som inte kunde leva rätt fanns det vägar att gå. Men den karga marken hemmavid höll inte ens för att hänga upp repet. Inte heller kunde man försöka gräva ned sig, eller ens få loss ett tillhygge att få dåndimpen utav. Så stor varden maktlösheten inför den allsmäktiga urholkningen. Vi teg. två ord.
Vi gick. Så gjorde vi här och där vad är en personlighet utan minnet som bär.
Men också dessa mönster som nu ingen när. En vy vinter Landala blad.
flanerar som en fotgängare bör, nedåt Wasaplatsen och de bekanta nejderna.
Rågen språkar å vatte gå
Här ovan där
Men själva erfarelsen, uti känslans hvemod i gränderna runt snålblåstens ekande härad. Kunnen icke heller en afbildning återgifa. Stursken varden ekluten. Några meter bort stöp Emma, en annan dag en annan tid, men vi står på funtet av hennes oskrivna runa. Jag ids icke längre känna hennes väsen. Vill vi verkligen veta? Alnripan dödsröset förde
Wasaplatsen nästa, var god se upp för dörrarna.
G’ät mi före – förgätmigej
Och löses upp igen. och den tidlöshet som visar, att vi har intet. Men finns inte intet överallt? Så sådd och rotad
Aningslösa vattendrag sörplar sakta sin bävande dunst. Vadan är livet innan handelshusens konsumerings rotundor drogo in folket i köttfärsen med handen. Vad veten varuhusen om hur många såsom gått hädan sedan de senast låste ute befolkningen innan de på nytt slogo upp sina portar? Spåkets säd i hädangången
Ett utbud. En realisation. Men vad förstås.
Livet äro icket för evigt, men tråden tappar lätt tron. Vad är fingerborgskulturen för en sömntuta.
Digitalis lilla hjärtat
Många lyckliga hälsningar till dig Sten-Bertil, hur många sjömanslik ligger egentligen på botten och unknar vaggande i tidens gång, med öppna munnar som om de alla nynnade samma sång. Här liksom där under hela vår stratosfär. Överväldigade av sönderfallsslammets bortersta kantring och slutgiltiga inlemning i bottensörjan lossnar bit för bit från kropparna. Plötsligt faller underkäften av och Sten-Bertil drivs av strömmarna, bena dras baklänges och han överkäken fastnar i av bryggpålarna. Dråsar ned tids nog när vattenflödet bedarrat. nu föll en annan gammal husgrund Bertil på läppen. Han muttrar inget.
Att baklänges räfsa botten utan underkäke, uppfylld av hela sin omgivning, så späckad som bara en dränkt dröm kan bli. Sa du smak, då måste du väl veta vad det är, innan du indexerar ramarna precis som en vilken indexerar alltets smak.
Överjaget och det underströmmande livet, önskar du? Hur vet man om man glömt allt?
tjipetir sakta droppar latex, kautschuk, å du följer efter till en ö
Nästan här vaknar en mus och ser sig om sniffande i gångarna. Underströmmarna outtalade varden, en till natt i Kattegatt. För en annan soldat vars båt nu äntligen rostat sönder. Giv akt på tider när det finns mer levande än döda.
Lätt och glättigt erfor jag en en ny nyans av trafikångest, förflyttningsmåsten inför sammanklubbnings tillbuden. De tunga godstågens dunkande utmed packhusplatsens bastanta bergväggar.
Ja just här har vanan sin krubba och nu är det dags för den outgrundliga ’hit men inte längre kan vi minnas’. ’Hit men inte längre’ räcker logiken.
-Vill du ha långa med röda blad eller kortkvistigt med mårdvassla? Jag tar en sådandär fura med mörka kvistar som tyst blickar ned. Jag tar den och tre älgfenor inför den årliga rantningen till kapsejarnas udde. Vi måste få ta ställning till nonsensen också. Eh.
in i språket råkas hågkomsterna av varovärdets meningsbyggnatsutbud, välförsupen i sina paket slår de omslagspappret och rosetten kring de säljande uttryckens fitta, men aldrig de som mäskar mindre men ändock sanning äro. Ingen vill riktigt riva kulisserna av att språket kan ifrågasätta sig självt. Vad kan du säga om ett fängelse som är allt du vet? kanske: det här är evigheten.
Ut på gatorna och se om vi kan finna den nya tidens giv eller åse några ragglande anorektiker som dräglarnde försöker slå i sin omgvining om huru ohejdandes mycket de konsumerade och huru oefterhärmligt födoämnet äro dem kärt. Visst älskar vi att döpa folk efter egenskap. Rymden är autist, vad säger det dig om tiden?
Tidens kvarnsten märglar dovt planktonvidden.
Å bare Sörple drömmar ur brunnarnas skog, här har du din park, allt blir nog som du vill tids nog. Skulor gören dock den erbarmligt herraväldeslösa än mer otyglade. Ve, dess omåtta! Odågor.
Jag har egentligen bara en enda fråga kvar: Vart finns alla modiga nynasistiska bögar som kräver sin konung tillbaka. -Sverige åt svenskarna, utvisa Silvia. Varför stammar deras logik så hätskt utmed förlängningslinjernas outtalade kalk. Ett rendes-vous för den nynazistiskt överrojalistiska bögfrossan tills påskmiddagen? Grundekot när de hyllar invandrarfamiljen. Eller är det meningen att syfteslinjerna skall halta hasa. Att just kunna göka stamledarens hök, skolen varda kärvänlig tankekräm för en högmodsdagerstudsig nassebög. Tills dess ställer vi vålnader i plåtskåpen och fördelar förskingringen av det som säljer. Utmed sälskinnen rinner svetten av de förtryckta gubblassen i kärringsamhället. Den som gnäller högst har det bäst. Stod som tatuerat i den övergödda nödens pansardank. Så du kan tro att tystnaden väser hårt utmed döva gränder.
Vyar från från Råttebäcken. Livet ett andetag djupt, ett hjärtslag brett. Fräter det er måhända i sinnet? Förgäten ni en historisk monsun. Oss bordellkunder emellan – ska vi inte sjunga en sång för alla våra sentimentala horor?
-För taxameterlyckan i tiden.
Vi tronar på minnen från fornstora dar. Å Sverige saknar alltjämt en officiell nationalsång och alltjämt är det bara ett enda land har någonsin nämt Sverige i sin nationalsång, Polen.
Vad säger ni om det svenskjävlar? jeste? stary masz wolne. De första här på landplättarna kallar landet Sapmi, långt långt senare kom svennar, goter, svear och andra invandrare kånkande längs obyggderna.
De ungerskgermanska språkets olika versioner gav tidigare namnet svitjod, eller svennefläns som en del stammar säger, än idag.
Allt är förändrat ändå är det mesta sig likt.
Vart är prästerna som skriker riv kyrkorna och bygg bostäder åt folket, tron bor i varje menings vetande manna. Jag ammar dess hägring, bena och märgen.
Den där bron mellan det sociala herrehuset och det teatrala hemlighuset, har de försvunnit mellan generationernas dimma? En tjocka som står sig märklig att se. Blott vatten, blott vatten, men ändock kan man inte se. Ett nytt hus mest höljt i genomskinglihet, för pedagoger att inifrån se ut. -Tittut, tittut.
Så groddarna dyker till botten, ett ljus går upp
Jag tog färjan in från mitt liv i förorten Haga till för att hämta drickvann och lite sylta, tänkte på vargdalsivern i mörkret förr om tiden. Vem ylar du dina minnen för? Vem styr åtrån i din båt?
Ni ungdomar är förjävliga. Annat var det förr då respekterade ungdomen de äldre på ett annat sätt med vördnad och tacksägelsebön. När jag var ung i mitten så 1600-talet så kysste vi marken där de äldre gick.
I dag verkar det finnas mer levande än döda.
En plötslig vision kom farande om en framtid så snar och kall.
…Efter att ha sett tant Evas trosor fladdra på vädresträcket under några sekel visste vi att hon inte åt bara ägg utan lite bruna bönor hade allt slunkit ned lite då och då, men det var inte helt utan bångstyrigt vemod vi såg henne lämmna det enda hem hon någonsin haft för att huset skulle rivas och allt skulle bort.
Är man ständigt van med att bli diskriminerad så kanske man till slut tror att det är ok. I Göteborg har man egentligen aldrig brytt sig om att se till att vården fungerar för de med neuropsykiatriska funktionshinder, däremot är man väldigt mån om att ytan ska se bra ut och att de planerade omorganiseringarna ska påstås göra allting bättre. Apartheid Göteborg har sina regler minsann!
Den som sett verkligheten och sedan vågar påstå att psykiatrins utvecklingsplaner är verklighetsfrämmande nonsens kanske får sig en skopa fräsande ord från någon av våra förljugna politiker som gång på gång vägrar se den verklighet som står mitt inför dem
När två mycket välinsatta professorer gick ut i Läkartidningen förklarandes hur oerhört verklighetsfrämmande psykiatrin i västra götalandsregionen är lät det såhär:
”De honnörsord som staplas på varandra är tyvärr i de flesta fall dåligt underbyggda och saknar trovärdighet. Utvecklingsplanen är bara en i mängden av planer som i stort bara tillfredsställer beställarens behov men lämnar verkligheten bakom sig. Som ett instrument för uppbyggnaden av en slagkraftig psykiatri förtjänar den dessvärre ingen större tilltro.”
Flera ansvariga har sökts för att få möjlighet att kommentera det hela, Socialdemokraternas starka personer i Vård-Göteborg, Jan-Åke Simonsson och Anneli Stark är tillskrivna sedan länge, men att svara på ett mail kanske är för svårt för då måste de se verkligheten och ta ansvar för en verklighet de vägrar se.
Är det inte lättare att blunda då?
Då slipper ni ta ansvar för den manipulerande systmematik varmed behövande dag efter dag får vänta på en vård som inte är tillgänglig för dem. Så här stod det i Dagens GT och det var knappast någon nyhet.
Hur fan kan man ens påstå att ett samhälle är tillgängligt får någon om man inte ens kan få en rimlig vård? Vi kan hursomhelst mycket tydligt konkludera att frånvaron av vård i Göteborg inte på något vis är medicinsk acceptabel. Ska vi skriva till regeringens webplats om mänskliga rättigheter och fråga om de inte gäller personer med ADHD? Eller ska vi bara stå med mössan i hand och tacka för all svartsyn?
Jamen Tack så HEMSK mycket då!
Ska vi behöva prostituera oss och gå på gatan för att få råd att köpa en rimlig vård? Eller ska vi sitta och vänta på att man satsar på rätt ställe?