Etikettarkiv: Det Journalistiska Kastsystemet

Journalistiskt stödstipendie från Haklappsrörelsen



Journalistiskt hedersstipendie

Anders vann 300 meter kubb redan som 6-åring och har nu skrivit uppsatsen till stöd för journalister. Man behöver inte alls alltid ha hjärnskador för att bli journalist. Anders håller med professor Gwerzulky om att teorierna om att hjärnskador automatiskt kvalificerar som inträdesbiljet till journalisthögskolan förefaller aningens överdrivna och vill därför vara med och hjälpa journalister mot den stigmatisering som kan uppstå om de trotts sitt handikapp visar har en yta som verkar normal. ”Vill ölpa jonnalistä” säger han och äter 2 mariekex.


Världens minst förolyckade raksträcka
Hans närmaste släkting Otto Klövensjö blir tårögd när han tänker på det stora engagemanget som lagts ned vid hedersrakan på en av världens minst förolyckade gatsträckningar där fattiga kinesiska bönder självmant asfalterat en 30 meter lång raksträcka för att hedra journalismen som sådan. Många har undrat varför, och kanske bör vi alla göra det! Men hur säger du egentligen: det är väldigt mycket svart och vitt, tjära och fjäder till en hel yrkeskår i ett land som har en mur du kan se långt utifrån rymden?

Bygg dem en asfalterad raksträcka på en väg du måste ta helikopter för att nå!

Way lin po berättar ur hjärtat
Det kan bli en verklig burnout för en journalisthjärna oavsett hur skadad den är. Vad ska det egentligen skriva om vägen som saknar tilfartsvägar och byggts av urfattiga bönder som vill hjälpa dem att dölja hur det journalistiska skadesyndromet tar sig uttryck. Way lin Po som själv inte tog initiativet till bygget men som enligt tekniska bedömare improviserat fram en häpnadsväckande effektiv ångvält på plats med hjälp av den gamla avloppsledningen som byggdes redan på wikingatiden och beräknas ha fraktat runt 15 miljarder liter bajs sedan tidernas begynnelse. -Snacka om platt fall för det vägvinnande säger Klövensjö och torkar svetten ur pannan. Och att sedan se det här gamla rörverket mangla ojämnheterna i den isolerade vägstumpen det värmde verkligen ett gammalt bockhjärta. Att det som burit så mycket skit under loppet av alla sina nedgrävda dagar nu kan tjäna som ett vägmärke för rubrikjournalismen är verkligen för bra för att vara sant säger han och börjar plötsligt gråta hämningslöst.

-Jag vill ju bara bli älskad. Jag vill bli sedd och otyckt också säger han mellan gråtattackerna halvt snörvlande och snyftande. Och vem vet kanske det också gäller dig du din tidlösa minaret. Men vem bryr sig om när män är oskulder för att hedra sin familj då säger han tar upp en artikel om Broke Shields sena öppning innan han avlider.

Gräma, grämt, gropa.


Med tanke på att Expressen oturligheter i dagarna
Vill vi å det skarpaste inflika att det är viktigt för allmänheten att ha fortsatt fullt förtroende för våra redaktionsvalda bokstavsprofeter och allt annat rubriksättarna heter. Vi har intervjuvat professor Sven-Hans Läckerbett om det inträffade. Han inflikar också att det i nuläget inte är helt tekniskt bevisat att hjärnskador krävs för att komma in på journalisthögskolan. Han berättar i stället om när han köpte sin professorstitel så var det ett sjusärdeles fint väder.

-Ja, där lättade det verkligen upp för mig säger han och ler rätt in i kameran med sina varulvständer.

DN, SvD, AB AB Övermänniskan backar dock och kan tänka sig att skatta. Exp. Journalister är också övermänniskor det är faktiskt just därför de plötsligt efter en massa år blev synkront intresserade av en annan journalist när det sitter tusentals människor fängslade världen över, varför tror du? Jo, för att journalisten är mer värd i det journalistiska kastsystemet. Vilka människor tycker du är minst värda?

Hallå eller? Läs Frkf eller om Televinken, Kapten Hook, Betongfotshjälten, Det Journalistiska Kastsystemet, Metamfetamin Meth,

Neger mördad av av 365 Journalister

Verkligheten långt värre än rubriken
Till och med Socialstyrelsen låtsas vara vakna nu och påstår sig i en rapport ha insett att Svensk sjukvård lider av allvarliga brister. Men ville man verkligen veta varför mäter man då inte hur många som dör och varför tystnaden kring det dödar?

Lågutbildade dör tre gånger oftare än högutbildade av behandlingsbara sjukdomar. Larmet kommer i en rapport till regeringen, som presenteras av socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm på DN Debatt. Skriver:Exp.


Socialstyrelsen blundar tidigare blogginlägg.

Men inte ett ljud om de flitigaste slagdängorna vårdgaranti, varför? Har slagdängan svimmat av verklighetskontakten?
-Är det inte just så att här ser varenda journalisthora beviset på att det inte finns någon vårdgaranti och det aldrig har funnits en vårdgaranti. Kanske blir det till och med uppenbart för majoriteten av journalisterna när de själva läser på litegranna eller bara intresserar sig för verkligheten och sån skit. AB skriver om att köpa sig ett längre liv.

Den sociala negerns kaffe blatte?
Frågan är nu exakt varför ger inte socialdepartementet Socialstyrelsen i uppdrag att distinkt mäta vård som getts till befolkningen vid olika platser och tidpunkter för att konstatera om den vården i någon grad kan anses vara baserad i vetenskapligheter eller om det är något annat. Eller varför inte förklara hur det kan komma sig att det finns 7 gånger så många med ADHD i ett län jämfört med ett annat? Kan de ha något med vetenskap att göra eller är det något annat? wakie wakie? Ska du ha lite mjölk eller tar du det direkt från kospenen?


Apartheidsystemet frodas av förnekelser
Men inte ett ljud om självkritik inom den inavlade journalistkåren. Hur många år till ska vi behöva höra de förjävligt bedrövliga flosklerna om Va- vårgarantin fungerar inte som den ska? Har något som aldrig funnits och inte finns någonsin fungerat som det ska? -Kanske en enad journalistkår ska fråga sig?

Är hjärnskador alltid en automatisk inträdelsebiljett till journalisthögskolan? Eller räcker det bara med en utpräglat sinne för tendentiös spekulativitet? Men är det inte konstigt hur alla redaktioner dansar så skickligt runt samma lögner? Ger facebookskador en journalistisk allmänbildning? Läs på Vad är ADD Vad är ADHD?

Dödskulturell nakenbildning eller bara isbildning?


Huvudlöst svartsinne i den rakningen
Förvisso är Sverige bra på förställning och att låtsas omkring saker, neutraliteten till ett exempel, men det är knappast det enda. Kan journalismen vakna upp ur koman eller krävs det ett nytt alfabet? Men idag väcker det naturligtvis större uppmärksamhet om en neger sägs ha blivit nedskjuten än om 3000 dör varje år inom vården. Kanske ska journalismen ta och fundera på hur många som dör för att de aldrig får någon rimlig vård då?

Redaktionella mineralstenar?
Eller är sanningens neger alldeles för svart? Kremeringsresterna kanske skulle gjutas in så att varje tidningsredaktion skulle ha en liten alldeles egen slicksten när benfattigdomen och mineralbristen gör sig alltför påträngande? Var inte rädda för det, myterna om att älgballen skulle vara salt för att den fastnat i alla mineralstenar som ligger slängda omkring i skogarna är antagligen helt falskt! Så slicka du i dig, ingen journalist har någonsin dött av älgballe ändå. Men en helvetes massa människor har dött en tyst och onödig död.

Ytan och innehållet i den sociala stekningen
Att aktivt döda en neger är inte ok, men att passivt låta 30,000 dö är ok. Det är något vi ser varje dag och svindlande enkelt att bevisa, men om vi nu för en stund bara kryper in inanför de nationella gränserna och koncentrerar oss på Sverige och de svenska journalisthororna, ska vi ge dem ett Nobelpris för att inte känna sig kränkta av den verklighet de så otroligt skickligt undgått att se den sociala negern, är det därför det varit så förbannat viktigt att inte säga dennes namn?


Mer socialsexistiskt kvacksalveri hos Arne Ankas morsa?
Det arbetet behöver inte ta så helvetes mycket tid från denatureringen av fittan och det journalistkosmetiska klor-in-et ”sälja på fittmetern” tänkandet. Men ändå, hej och tack för kaffet. Det är ju rätt tänkt som fan, jag sminkar mig och vill göra så att ni vill knulla mig, sedan när ni blir kåta säger jag nej. Ger inte det någon konstig känsla av makt, ellä nåe? Men fan, det är väl ändå inte samma sak va? Spä på just den systematiken och sedan klä i sig rollen som den sociala messiasfigurens Julio Inglesias för några få speciellt utvalda fall, fungerar inte det bra fortfarande?

Men va fan låt oss inte blanda ihopa begreppen, vi håller dem separerade och låtsas vettiga, så att ingen kan säga att vi träder över integriteten till den njutningsfulla verkligheten.

Vart sitter egentligen den vita tidningankans balle?
En kaffe blatte tack, det lär fanimej bli en lång natt. Så vad är då egentligen en neger? Och vad är Apartheidsystemet inom sjukvården, är det kristallerna av den mänskliga kylans språkutfall?

Snön faller och vi med den?
Utslagning eller sjukdom, smittar det lika bra som apartheidtänkandet eller vad är egentligen mest smittsammaste i realiteten? Jag skulle vilja hävda att det smittsamaste i språkanvändningen vi känner till är just förnekelsen av verkligheten. Och gammelmedia bara sjunker djupare in i sin sömn, låter det inte som en dröm?

Läs Claes Crantz om det medialdemokratiska utförslutet, eller om Social Blatteismen, Svartsynt vårdrealitet, Det Journalistiska Kastsystemet, AB C-laget, Mediainavlad samlagskostym, ADD, ADHD,

men men, vårdgarantin ska bli så bra serruh, men men men men funkar inte just nu va?

Sagan om Journalisten, Giraffen och Grävskopan


fri fortsättning på debatt hos mymlan..

Det klädsamma sönderfallets skugga
Ärade publicistklubben, här ser ni lite navelskådande, innerst inne i den lilla mörka fläcken ser ni min alldeles egna kalsongludd. Är det inte en vacker liten skugga man måste ta till hårresande metoder för att komma till?

PÅ ungefär samma vis kan man inifrån den inavlade journalistiken också börja prata om sina egna etiska riktmärken när de i all egentlig mening sitter utanför yrket och åstadkoms genom att nå ut i genuin verklighetsbeskrivning, vilket är grunden. Men förstår man vad orden betyder? Ta bara den förbannade vårdgarantin som ett exempel många journalister skrivit om år efter år och fråga er:

-Finns det en vårdgaranti? Har det någonsin funnits en vårdgaranti?

Marknadsdomstolen

Själva påståendet är ett genuint hån från en unisont inavlad journalistkår som inte ens kunnat höja ögonbrynet nog att se hur de ihåliga begreppens lögnaktigheter gång på gång nöter en utsatt verklighet med sitt hopplösa budskap.


Hydraloljan i stänkkrysset?
Att utifrån det sedan börja tala om att lyftarmen på grävskopan fastnat i uppfällt läge och att man nu är jagad av kärlekstörstande giraffer i Afrika är en intressant liknelse men hur stark är den egentligen? Ungefär samma sak som när journalister fortsätter att gaffla om att det finns problem med en vårdgaranti som inte finns och aldrig har funnits. Bara påståendet rymmer ett mycket genuint förtigande av de brister vården har, måste man verkligen vara journalist för att lyckas undgå förstå det?

Förvisso kanske det är sant giraffbarnet har längst fallhöjd efter födseln än många andra djur när den väl damp i backen 1,5 meter ned från sin moders underliv, personligen tycker jag att det mer angör dagens vårdsituation än något som inte finns och aldrig har funnits. Skål tammefan, där damp den fram.

I hårkorsets sikte
Kan den grävande journalistiken också inse det? Heller sitter skopan för högt upp numer? Bena inte tillräckligt långa så att de når marken i den här sagan? Det är kanske också dags att fråga sig vad som finns i hårkorset på journalistikens kärnväsen.

Därtill lånar jag er denna vackra tavla som av en händelse damp fram, för era ögon att se.


Backflashgenerationens svarta påpekande
Att utifrån de perspektivet se resonemanget om att bloggare ska få vara med i publicistklubben är ganska självklart. Oavlönade personer som ideellt framställer texter ska de få vara med och mot betalning deltaga i publicistklubben, ja självklart, varför inte? Varför ska bara det omvända förhållandet råda där publicistklubben gratis kan ta för sig av de öppna medierna och ta del av dess debatter? Vart finns det etiska moraliteten i den strukturella enkelriktningen?

Det torde vara stor en ära för publicistklubben att få möta den urkraft som en gång i tiden skapade journalismen, att oavlönat beskriva den värld vi lever i och ofta få betala för det, just i akt och mening att skapa något bättre.

Lite övningar
Förstår du inte läs igen och igen, tills du förstår. Eller analysera kalsongluddens egentliga substantivering och fiberinnehåll om det ligger dig närmare om hjärtat. Välkomna till världen! Eller varför kan inte journalister skatta journalismens största misstag och dess blinda punkter precis som partistrategerna rankar andra partiers misstag? Eller varför inte uppskatta hur mycket det kostar att köpa rösten hos medeljournalisten, från vänster till höger eller tvärtom. För inget kan väl övergeneraliseras när det gäller att beskriva journalister som gruppfenomen?


Pedagogisk handledning för verklighetsbeskrivare
Med tillhörande betackelseblomma.
Meditera motståndets Aum = Ohm Läs även andra bloggares åsikter om Fälgkörningsjournalistiskt gnistregn, Cargokulturell journalism, Det Journalistiska Kastsystemet, Giraffbetonad Grävskopsetik, PK, FGJ, Gammelmedia, Senilbruten typografi, Hångarantin,

Obligatorisk läsning om vårdgarantin för alla journalister utöver genomgången om vad som skrivits om vårdgarantin de senaste 10 åren. 1 2 3 4

Kan ludden bero på frånvaron som visar sig i detta scoop a>?

Journalist besöker verkligheten

Vad händer?
Mina damer och herrar nu har det hänt. En journalist har (iofs självvalt, frivilligt och på prov) besökt den verklighet många lever uti och gjort ett reportage därifrån. Givetvis gör man ett stort spektakel av att ha lyckats besöka verkligheten och skildra den för såpass ovanligt är det.

Inga hallucinationer?
Annars ägnar man sig ofta åt sådant som att kommentera vårdgarantin som inte finns och aldrig har funnits, eller att helt enkelt bara beskriva de människor man anser som mer värda än andra människor, för det är väl vad journalistik egentligen handlar om? Den som är bara lite intresserad av statistik eller rent matematiska mätmetoder kan också ganska snabbt få ett någorlunda grepp om vilka människor som är värda mer än andra i det journalistiska kastsystemet. Dock vill journalistjaget gärna inbilla sig att det har ett osjälviskt och opartiskt mål och mycket annat strunt, det är också det faktumet som skapar samt hjälper till att underhålla den fundamentala förljugenheten i pressens svartvita beskrivningsgrunder.


Kommunikation?
Att höra chefredaktören för Aftonbladets webbupplaga prata om enkelriktad kommunikation är också intressant, va fan är det? Att så fundamentalt ha missförstått centrala ord i en mellanmänsklig logik är nästintill omöjligt om man inte också missförstått språkets mening. Grattis här har du lite mer än enkelriktad kommunikation tillbaka. Vad mer kan man missförstå än kommunikation? Hur tankar blir till? Ser fram mot nästa journalistiska bragd att belysa hur intet fungerar.

Mjältbrand Det Journalistiska Kastsystemet, Cargokulturell journalism, , Ättestupssimuleringen, Knulla döden,

De Hallucinerande Journalisthororna

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
DN skriver i dag om en förbättrad vårdgaranti. Den självklara enda och uppenbara frågan är hur kan man förbättra något som inte finns, det är liksom att börja i fel ände och så kommer det alltid att vara såtillvida journalismen och det förljugna språkbruket inte uppfinner nya naturlagar, exakt hur jävla svårt kan det vara att fatta?

Den sminkade lösnummerjournalistiken
Jag ser redan framför mig rubrikerna om 1, 2 och 4 år, problem med vårdgarantin av den eller den anledningen och varför skulle det egentligen inte fortsätta vara problem med en garanti som aldrig har varit en garanti, det kanske begreppshorande journalister ska försöka att sätta in sig i? Att däremot påstå att det är en garanti när det inte är det är självfallet en lögn. En mycket djup och måhända aningslös lögn. Vet inte den bokstavshorande journalistens begreppsapparat bättre? Saknar journalisthororna generellt någon förståelse för vilket helvetes djupt hån det är att kalla något för en garanti när det aldrig har varit någon garanti? Eller känns det bra att fortsätta mangla ut den kosmetiska lögnens helvete bara för att det känns så skönt för er?

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
Om jounalisthororna bara bildade sig aningens lite grand och satte sig in i hur diagnoserna är fördelade i landet så kunde de säkert finna matematiska och statistiska belägg för en dysfunktionell vårdapparat som påvisar det fullständigt osannolika i att vi i Sverige någonsin skulle haft en vårdgaranti, för hur skulle man då kunna förklara att diagnoser i vissa län är upp till 7 gånger vanligare än i andra län? Ett fullblodsmirakel från en övertidsarbetande gud ? Eller ett stycke lösnummerjournalistiskt retorik direkt från helvetets förorter? Finns det ett ansikte bakom vartenda ett av alla dessa nummer? Eller en journalistiskt förfinad blindgångare?

Logistiklabyrinter?

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
Totalt oacceptabelt, som nyhet betraktat! Även om den normalt funktionshindrade journalisten saknar empati bör det väl ändå gå att kunna få bort utnyttjandet av era bokstavsbarns vanartiga uttryck genom normal utbildning? Varför reagerar tex HSO tror ni? För att det är bra med lögner som aldrig funnits? eller för att lögnerna cementerar den rådande diskrimineringen med användandet av bokstavsbarn och begrepp som är komplett vilseledande.

SvD 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Exakt hur svårt kan det vara att förstå? Den stereotypa likriktningen bibehålls genom kraften i dessa lögner, vilket gör det lättare att hålla den faktiska verkligheten i från sig, varför skulle annars journalister i allmänhet vara behjälpliga med att sprida den typen av desinformerande lögner? Ja, dels har ju massmedierna en gammal diskrimineringstradition att luta sig tillbaka på dels är vissa grupper så vana vid att bli diskriminerade att de kanske inte ens tänker på det. Halleluja, era ljugande kräk. Men får ni verkligen frågan, jag då håller ni käften, trogna som få.

Tystnad råder i mediahusen
Viktiga illusioner om våran människovärdering

Pressrummen & informationsdirektörernas vårdgaranti 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 För den finns väl?

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
Den mediala viktipetterjournalistikens Clockwork orange förklarar kugghjulsmekaniken i lösdrevens irrågångar, Marklund såg man efter ett bra tag. Grattis horor, vad ska ni nu suga på då? vad tror ni om att titta på era bokstavsbarn de så kallade orden innan ni säljer dem till er hallick? Jag utfäster här Horgarantin till er, en gratis garanti för att hjälpa er i arbetet horor. Sesså fuck of med er …En ny floskelromantisk hägrings bar? Hitta några andra människor ni kan värdera högt för deras förmåga att hjälpa er sälja era begreppsbarn, det så kalladet ordet.

Vårdgarantin? Jourunalistklumpen? Haggdrivet i Café balle? Poltergeistbögarnas väntsal? Småflickornas favorit DN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Svt 2 Kanske behöver den normala horjournalisten jogga mer?

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
om min mamma säger att alla journalister är horor blir det så då? De flesta sexuella köp och säljbetingelserna sker inom äktenskapet där man för att få de ena gör något annat, finns det anledning att tro något annat? Då så välkommen till horgarantin som får alla fitt och kuksäljanden att likna ljummen kärlek, ni säljer själarnas trolöshet. Språkets urlakning Genom att skriva om det som inte finns och aldrig har funnits så slipper ni ta ställning till det som har funnits och finns och vad kan väl vara bättre än det? vågar bryta mönstret, men vem går hela vägen?

Trumpeta ut att alla människor är lika mycket värda när varje sida i den svartvita tabloidens historia visar något annat.

-Fortsätt Hallucinera, undvik verkligheten till varje pris!!!

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
NI blir väl inte kränkta av den kollektiva selektiviteten också? Ert främsta arbetsredskap. hah. Varför talar ni om något som inte finns och aldrig har funnits, varför varför varför?

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
Ät skärseld och sprätta inälvor Lögner, Vårdgarantin, Hångarantin, Det Journalistiska Kastsystemet, Människovärdering, ADHD, mänskliga rättigheter, Vanvettiga svettpärlor längs med psykbrytens marmorsömn 100,000 år senare. De knäckta fossilernas brutna nacke. Lagd i dagen. Flugan som stirrat en miljon år in i bärnstenen och nu ser dig. vad säger den? Spyflugetango för Bzzz bzzz?Koda av verkligheten? gomorron kåda. Kåda kåda. Go kväll. Kåda. Ditt ovett ur en droppe från ett träd för en miljon år sen? Kåda kåda? Å liksom bara kunna lägga upp bakbena på vingarna och sen på min gröna stjärt. Bzzz ?

Snöskred i drivkättingen
Kodak, fånga den bild av en enda sönderburnad bärnsten i snön där på frihetens väg, men där stod journalistdrevet med snöskotrar och burnade på flugan i stenen så att trynet risste. Skapligt väder? Mulen dag? Trans port bandet vettu! Headlines & Deadlines. inknäckningens inbrytning i det svarta hålets gravitation, den blå dunsten. Å Himmel i mitt arsle.

Glänser det inte lite blålila om det gröna nu när jag tar ned bena från vingarna och putsar u

nderkroppen gröna ängder? Bzz? Zzzzit

Med uträckta armar dalar vi i alltet till intet, Marmorsömnen i snöflingan

Varför skriva om något som inte finns och aldrig har funnits?
Naturligtvis ligger det ingen medveten värdering i begreppet journalisthora och i fall det gör det så kanske det beror på att journalister generellt sett ser ned på andra med världens äldsta yrke, skitsnackarens. Här en blomma från lilla mig.

-Psstt, Bzzz bzzzz!

EXTRANYTT FRÅN ÖVERMÄNNISKORNA

Klocktornet och Övermänniskan med
Handlagens praktiska
Reflektioner

Som vi alla vet har alla människor lika värde
-det är ju därför vi alla har samma lön och samma förmåner överallt.

-Massmedia aldrig bedömmer den enes lidande ständigt värda mer än den andres

-vi möts av samma förutsättningslöshet oavsett kön läggning, mentala eller fysiska attribut

-Jag betyder lika mycket för dig som din mamma.

-Är lika inför lagen. Tex Majestätsbrott.

Övermänniskorna nu ännu humanare!
Dock meddelar de mycket värdefulla människorna som bestämmer vad som är viktigt och vad som ska stå i tidningarna, de s.k. journalisterna att några högavlönade gått med på att frysa lönerna… men ingen skrev något om fringisarna eller alla andra tänkbara sätt att åtnjuta fördelar av sin värdemässiga överlägsenhet gentemot sina medmänniskor, eller hur. Frysandet tjänar givetvis övermänniskorna på då det ser bättre ut i den underdåniga massans flockögon så därför är det ju heller inte alls den uppoffring det kan se ut att vara.

Att vara värd 51 gånger mer är också påfrestande, speciellt om du dessutom ska orka hålla liv i de gamla lönsamma myterna om människornas lika värde. Det börjar kosta på nu va?

Det journalistiska kastsystemet
Läs gärna med fördel också om de som väljer vad alla andra skall läsa, om och vad som är värt din uppmärksamhet eller egentligen vilka människor som är viktiga nog att hamna i nyheterna. Men någon öppen debatt om den värderingsgrund journalisterna själva dagligen idkar brukar och harvar efter ser vi sällan eller aldrig, dock kan lite smågräl här och där som den här mellan Janne Josefsson och Åsa Lindberg visa lite av det kulturella övervärde de som bestämmer vilka som är övermänniskor har det sinsemellan i mysiga relationsetik såväl som saklig samkväms romantik.

Handikappade ukrainska bögar i tomteverkstan?
Men kommer de någonsin någonstans när det gäller sin egna människovärderingsideologi? Nej det går inte, hela deras verksamhet bygger ju på den kategoriska människoindelningen efter värderanskalan, då bryter man ju den heligt blundande värderingsprincipen och inaveln i den väloljade människovärderingsfrossan och då måste vi ju göra allt annorlunda. Den som är människovärderande och ständigt talar om andra människors människovärdering kan kanske verkligen behöva att åka på en synnerligen annorlunda upplevelse eller spa weekend, så kan vi morgontrinda stå där med rosa pjollerdressing och sjunga bläng bläng gåsa pjonk till melodin av bäh bäh vita lam. När vi behandlar er efter efter samma principer, vilket kan bli extraintressant om ni vill ha mat, till exempel. Ser vi då det tyska industrifettet rinna ur ert tankesmör?

-Ja ja kära barn, jag har säcken full.

All selektivism utom den fullständigt uppenbara är helt ok
Den journalistiska urvalsrasismens värdegrunder är ju verkligen kraftfoder för mången annan rasism och när tar man ansvar för den? värdeproportionaliteterna mellan människor har de någonsin funnit sig uttryck i verklighetens prosaiska journalistarkader? Först 1940 tillät elitjournalismen att någon handikappad eller avvikande från det gubbinfettade normcementet fick höras och synas i Sveriges radio och TV och vem fan har talat om den totala förintelse som ingen ens vill se? Är det ens möjligt? Ligger det inom räckhåll för det sannolika, rimliga eller vill man ständigt blunda inför den verklighet värdegrunden i dig inte tillfredsställer dig att se? Hur ska man annars kunna förklara alla dessa outalade kataklysmer som nu tillfallet de glömdas estrad. Utrotandet av de blindas röster, de inlåstas pina och en och annan förlamad tröstlöshet? så nu behöver man inte ens veta om att de finns eller har funnits och just de där så vanliga hallucinationen för alla ficktjuvar på dessa social nudustläger, hjälper så fogligt till.

Osynligörandet av något till förmån för något annat, blir det ofta mycket uppenbarare?

Men vilka människor anser då journalisterna vara extramycket värda? Tja lite enkel jävla statistik är väl ändå inte så helvetes svårt va? Och att sedan utifrån den kunna förklara varför man anser att den eller den etnicitetens eller egenhetens värde kontra geografiskt avstånd från massmediat och problemets vardagsdesktruktiva gradering kanske kan ge ett svar?

Tänk om någon redan suttit och räknat i några år och sett vilka människor som är mer värda enligt den genomsnittliga journalismens etniska eller egenartsmässiga, ställnings i samhället + genetiska utfallsmarkörer, vad tror ni skulle vara helvetes uppenbart för alla som bara vill se? Inget?..

Ständigt annat i tankarna än drivkällan till sin egna
förutfattade meningar?
Journalistiskt och övermänskligt förnekelsesyndrom, vad är lättare än att förneka det? Eller fylla det med annat? Läs även dödliga bloggares tröslösa kvidande om mänskligt värde, Värdegrunder, förljugenhet, Förställdhet, Förnekelse, Det Journalistiska Kastsystemet, ADHD, Gratis sex för journalister
De massiva förintelserna sker än idag och de är genom att förneka sina medmänniskor deras utvecklingspotentialer. Eller varför inte låta staten vara med att finansiera censuren av övermaktens övergrepp? En kort seger med ett evighetsförlängande krig som resultat. och många korta segrar blir det, sådana som göder rasismen för det är ju just vad den består av.
Se även den något blygsamma diskussionen nedan som eget inlägg Här i något modifierad version, för allas gemensamma kärlekslycka och allmän smeksamhet.

Fängslande frånvaro av vård – ADHD –

Äntligen börjar den stelbenta och byråkratiska kriminalvården ta till sig av de vetenskapliga resultat de borde kunna agera på redan för en dekad sedan. Men si det går icke! – Här är det självfallet så oerhört mycket viktigare för den gamla myndighetsklossen och dess pseudovetenskapliga cocktailbyråkrater att puttinutta-sig med en mängd förutfattade meningar om sakernas tillstånd, detta självfallet på bekostnad av folkhälsan. Trööögt går det, GP skriver om att man i varje fall lyckats börja lite smått – att ta till sig vetenskapliga data.  Till och med gamla vaneknarkande journalisthjärnor kan ta till sig det hela utan att förstå att narkotika i grunden betyder sömn eller sömngivare. Sedan när är ett medel som förhindrar barnen att hamna utanför redan i skolan narkotika? Det är ett allvarligt språkmissbruk att påstå något sådant, om man inte samtidigt talar om att det förutom sin beroendeskapande potential i de allra flesta fall faktiskt skapar just oberoenden.
Tyvärr hjälper nog inte bara fiskolja på så vanemässigt inkörda journalisthjärnor i samtliga fall, men försöka få bort lite av symptomen på den gamla sönderknarkade vanemässigheten kan man ju alltid försöka med. Ett fint steg i rätt riktning.
När det gäller neuropsykiatriska tillstånd verkar ju några discipliner lagt beslag på kritiken utan att ha något bättre att komma med, bara för att tillfredsställa sina socialromantiska drömmar om hur det egentligen ska vara när de byggt ut sin legovärld. Men varför inte titta på verkligheten och se vad som lönar sig i den psykosociala realiteten? Det är ändock ganska epokgörande att byråkratin inser att en sjukdom kan behandlas, oavsett om det är PK att kalla den handikapp, ADD,  ADHD DAMP, funktionshinder eller koscher, eller något mindre blodfattigt. Frågan är varför tog det så lång tid. Kunde inte den socialromantiska navelåskådningens konsekvenser inses tidigare?


Varför går det så trögt någon som vet?

Uppdatering 091226

Kriminalvården verkar fortfarande inte genomföra sitt arbete enligt de direktiv som utfärdats.Hur ska vi kunna bestraffa den?