Värdsettan i tennis, Roger Federer är född i Basel Schweiz. Där utspelades för en herrans massa år sedan en annan match, en match mellan en hårt arbetande och upptagen man och hans fru Marguerite.
När Leandro gick ut för att spela tennis med sin fru så var det trotts allt en ganska vanligt dag i Basel i slutet på 1950 talet. Marguerite hade tidigare besvärats av ett lågt blodtryck och därför så beslöt hon att sig för att pröva en av sin mans upptäckter vilket de båda visste kunde höja blodtryck något.
Leandro och Marguerite
Matchen slutade bra och Marguerite verkade inte ha haft några besvär av sitt låga blodtryck, det hela kunde väl mycket väl ha slutat där om det inte vore för några väldigt nyfikna Svenskar som hade en favoritblogg och de verkligen krävde att veta historiken bakom varenda jävla liten småsak, så kanske inte du heller fått veta det?
Leandros fru hette förvisso Marguerite men han brukade alltid kalla henne för något annat, det var inte subba, hora, presidenten utan:Rita. En del berättar att just namnet Rita hade han gett till sin fru för hennes likheter med en av dåtidens största filmidoler Rita Hayworth, hur det än må vara med den saken så lever hennes namn vidare.
Leandro var kemist och substansen han upptäckte 1944 används mot ADD och ADHD och heter än idag Metylfenidat, när den lanserades år 1954 hade preparatet fått döpts efter smeknamnet upptäckaren hade på sin kära fru.
Ritalin hette preparatet och resten är historia.
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine
Ying Yang Metylfenidat, Ritalin, Concerta, Leandro, Rita, Basel, Att vi har en intresseförening Riksförbundet Attention som är så självupptagen och lam gör inte saken bättre. För vem jobbar man egentligen och varför agerar man så tveksamt som man gör?
Vad har den heltidsarvoderade ordföranden i lön, är det något som förbundets medlemmar inte har rätt att veta? Att arbeta ideellt och vara så lam är en sak. Men att missa så mycket så länge – Nej. Nej nej. Inte ens en historia har man brytt sig om att ta fram. Men gnälla på de som kritiserar den faktiska lamheten det är man fanimej pigga på.
Den verkliga kränkningen ligger i de som inte når sin fulla hälsa och finns det egentligen ett värre personangrepp än just det, när hälsan finns inom räckhåll? När förbundet inte jobbar optimalt för dem ska de givetvis vara tacksamma för kritiken och inte känna sig kränkta och förorättade, vilket kanske mer än något annat visar att man glömt vem man jobbar för.
Kanske skulle vara bättre om ni höll käften med dravlet och inser varför riksförbundet har ett existensberättigande? Jag tror inte det är för att tramsa med de som kommer med substantiella frågeställningar om den kliniskt bevisade långsamheten, vilken skördar resultat i just:
Nonchalansens epidemiologiska folkdräkt
Men visst håller jag med både ordföranden regionalt och centralt att just tekniken att trakassera kritikerna och sedan utpeka dem bråkmakare visar man sig knappast beredd att ta ansvar för sin egna lamhet och följderna av denna allvarliga inkompetens. Det finns inget värre personangrepp än att vara utan rätten till sin hälsa.
Stilen känns väl igen. Se på ert resultat kanske säger något?