Etikettarkiv: Filosofisk oskuld

Lesbisk ADHD-fitta utplånar Satan i helvetet


Donkey Shot
Äro icke just självförnekelsen alla häxprocessers barnvagn? Och mitt dåliga minne en ständigt påminnelse häromkring. Hörrudu – Det minnet vaggar mitt hjärta och ibland ser jag hur du vrider dig i sömnen. Torktumlaren i livets trädgård. Mänsklighetens slutgiltiga barn. Du kan skjuta på den gamla profetiska åsnan men vad blir det mer än Don Quijote eller Donkey shot?

En melodisk final på alla förlorade mänskliga ackord.

Baron Von Munchenhausen
Än så länge är det lönsamt att hålla de gamla flosklerna vid liv, men visst är de en kungsvattenstor tröst att veta att alla är lika mycket värda när just den meningen också tär på det vi människor kan ha gemensamt – språket och förtroendet för medmänniskans uttryck. Förtroendets vita kaustiksoda … Ssssss.

Satan and the deliverance of Truckerfitta star – verkligheten
Nedan kopians människovärderande film
1 2 3 ett numrerat armmod med strålpisstool.

Lesbiska hjältar föder paradis
Och en dag i framtiden händer det. En gudabenådad papparazzi direkt från helvetet kommer fram och säger; så här bra hade jag inte kunnat tänkt ut det själv, då lär jag honom de jordiska specialiteterna dels att spela basket och göra skit dels att plåga utan att känna glädje, bara som en konstform av vriden förljugenhet. Tills dess får vi tacka och taga emot av alla den ljuvlighet, i besynnerlighet den att man inte ens kan få säga emot den rådande uppfattningen om allas lika värde, för då blir man mindre värd i omgivningen ögon. Kanske skulle vi rosta av några gamla Concordeplan och assistera paparazzin från helvetet i överljudsfart direkt hem på mina axlar med några tatuerare vilka under färden tatuerar in hela honom och mig med jordiska floskler så att alla jävlar i helvetet ser att de jordiska varelserna ägnar sig åt gedigen och rustik produktveckling när vi anländer direkt till helvetet med med texten VI BRYR OSS taturerade i pannan och var sin öronvax-orange basketboll på huvudet och utlånar hela helvetet med födseln av en enda överljudsbang direkt från truckerfittan! HÄR HARU EN SLAM DUNK FAN! Fick du läppja lite mus satan?

Be delighted, Pussy när katten själv får välja.

Satan and the deliverance of truckerfitta
Den erfarna oskulden som föder det verkliga alltet
Utplåningens barn dansar utan armar en benlös serenad
Men det är i hålrummet av deras inåtvända skugga vi har plats i alltet

Lasternas bil och alla stjärnor i helvetet
Och kanske sedan kunna begrunda vad vi skulle sjunga för de kroppslösa och nyligen hemlösa Satan med alla jävlarna som alltid innan dess levt sina evigheter i helvetet. Nu förlöstes de snabbt från det enda hem de någonsin känt till, men vad ska vi egentligen berätta för de nyligen hemlösa stackars jävlarna? Sagan om alltings evinnerliga studsbarhet? Eller hur Concerdens lätt slällbara nosparti egentligen förefaller påvisa aluminiumets blygsel? En förvånad känsla för Satan att fingerlöst infinna sig i, eller en smäktande ballad direkt till Satans hjärta:

Säg mig längtar du aldrig hem?

kommo en aluminiumfågel så skön och sval ?
och smekte dig genom dödsskuggans dal?

Jackpot baby!
Det enda bekymret jag har över det är egentligen just hur satan ska kunna säga att han älskar mig när jag faktiskt sätter mig direkt på hans huvud, det blir liksom lite twilightzone i blygden. Men det kanske är något vi kan tala om över pinnbrödet vid elden, och till knastret av gamla vedträn, när vi stillsamt sjunga de stackars förolyckade hemvändelsernas så smärtsamt sorgfälliga utplåningsstilleben, och en stillsamt penslad bejakelse över basketlyrans hoole in one, som en tidlös slamdunk i helvete.

När det slutgiltiga barnet när den erfarna madonnan faktiskt också är en oskuld i klassisk mening, enligt den skolade filosofin en omöjlighet. I denna helt sanningsenliga saga bevisas att både filosofin och dess skrönor gjort sig omöjliga på grund av sin brist på realitet i praktisk mening. Ingen hade någonsin kunnat förutsäga att man vist kan vara oerhört sexuellt erfaren men ändå oskuld, ack så svårt det var.

Låt oss knulla bort myten om den filosofiska oskuldsfullheten, för filosofin har aldrig varit någon oskuld, den föddes faktiskt ur ett ganska skitnödigt läge. Så nu kan du bara digga  nitlotterna i de filosofiska hierarkiernas bingoberra.