Etikettarkiv: skola

Stress & Flickor utan Utåtriktad hyperaktivitet

Hår ding

Stressar du så påskyndas telomerernas förkortning. Kanske en nyttig och intressant läxa för alla och en var i alla och en var av de celler som bygger er.  Men för mycket stress under tillväxten skapar mer sneda mentala skelett, kanske också en nyttig läxa för personerna som bygger samhället och samhället i det stora hela.

Flickor utan utåtriktad hyperaktivitet

En del unga flickor får inte den hjälp de behöver för att deras hyperaktivitet inte är utåtriktad. Den vänds inåt i stället, vilket på kort sikt kanske gör att den inte märks för den som är van att bara lyssna till de som skriker och slåss. Jag vill hävda att det finns ganska goda grunder att anta att hyperaktiviteten hos flickor och pojkar, kvinnor och män i grunden är ganska lika fast inte sällan vänds åt olika håll. När det inte vänds utåt så vänds den i stället inåt vilket gör att stressen inte levs ut – den levs in.

-Att leva ut sin stress.

Men detta gör också att allt du kommer att vara med om efter den tunga tidiga stressen kommer att uppfattas på ett annat sätt än tidigare, än innan. Ett före och ett efter.

Barberaren klipper hår – barbariet deras klipper livspotentialer

Cellernas innersta ristar ned stressen som organismen utsätts för mitt i den digitala grundplåten. Jagets ”dig” i tal och skrift. De är bara att digga läget eller vad tänker du egentligen? För hur påtagligt blir inte egentligen just detta för unga flickor som redan tidigt halkar efter i grundfärdigheterna men som plötsligt har en ryggsäck att bära, när hennes två sköraste delar är just kontinuerliga viljestyrda riktandet av uppmärksamheten och en låg stresstålighet. Här menas att det går en skiljelinje, då flickorna ofta för hjälp alldeles för sent och när den väl kommer så är den otillräckligt i ett läget som är fruktansvärt stressande hur man än vänder och vrider det så måste det i vissa lägen bli värre innan det kan bli bättre.

Därför och just därför ska detta läge förebyggas, det bör också kunna vara spårbart att unga flickor utan den yttre formen av hyperaktivitet också just på grund av denna fundamentala händelse kommer att drabbas av andra sjukdomar senare i livet som har sin egentliga rot i just detta. Med andra ord kan skolan inte bara ta barnens nyfikenhet på kunskapen och livet den kan även ta barnens livspotentialer. Det var bara precis just det den inte fick göra.

Skolan.

Detta gäller inte enbart flickor med ADD, men antagligen är unga flickor just den grupp som drabbas mest och hårdast av fenomenet eftersom deras hyperaktivitet vänds inåt och alltid kommer att vara svår att se för en värd blind och döv.

Med andra ord är det en grupp som drabbas mycket hårt i ett väldigt känsligt läge, då deras mentala skelett egentligen bara behöver ro för att växa får det i stället extra packning att bära. Den som väljer att inte förstå kan ta deras lass. Eller se på bilden av hur ett skelett som är tänkt att bära deras mentala kapaciteter livet ut nu börjar växa snett. Detta är deras enda skelett, detta är deras enda chans.

indoiktrininerings centralen nästa

Det kommer surt efter

Och detta stod ristad i mitten av alla deras celler. Accelerated telomere shortening in response to life stress. Skolan. Skolan livet, kan det lära oss något. Vad kan den normativa indoktrineringscentralen ta till sitt fyrkantiga svängsdörrshjärta för egentliga lärdomar? Att skolans öppningar, in och utgångar egentligen bara är fyrkantiga och det enda som avviker från skolans fyrkantigheter är soppnedkasten för de är runda. Finns det några mer samband mellan ADD stress och att tidigt stressas av att inte kunna bemästra sin situation på egen hand?

Childhood trauma in borderline personality disorder.

Med tunga laster redan från början blir det mentala skelettet lättare snett och kanske i vadbenen något kortare. Hind limb instability.

Magnetic resonance imaging of hippocampal and amygdala volume in women with childhood abuse and borderline personalitydisorder (pdf) En möjlig och bra förklaring till att en del får en mindre bra chans från början att växa upp till ett drägligt liv som de själva kan styra och forma, men det finns antagligen flera förklaringar än den.

Vissa verkar trotts allt klara sig bra men de har fått förlita sig på den goda turen. Avslutningsvis handlar detta naturligtvis inte bara om unga flickor, men det är just de som verkar få minst hjälp trotts att det finns en hel del tecken på att hjälpen behövs som bäst hos den grupp som inte skriker eller slåss i första läget. Men vi alla måste kanske någon dag undra varför en del väljer ett liv i ett livslångt paincry.

Stress öken, Dödsförhårligande  Telomerer, , ADD symptom, Pedagogik, Sociallingvistik, Paincry, Låt dödsbegråtenheten  …. Den pedagogiska böjelsen för vem är den egentligen bra för? Tja det beror på vem du är.

sug-yoga

Huvudsidan om flickors – kvinnors ADD

Plastålderspedagogikens yoga kanske inte har samma visdomsbakgrund som andra yogaformer och dessutom verkar den mer ihålig och suger hårdare. Men det är min personliga uppfattning.

Mera uppsatser om NPF

Ja vi börjar plocka över lite selekterat material från adhd-npf.blogspot.com och sammanställer för att se hur det fungerar.

Och lite om praktiskt integrativt arbete som kan förebygga ett livslångt utanförskap. Klicka på länken om du vill ladda hem någon av uppsatserna i pdf form.

Att leva med ADHD. En uppsats om bemötande och svårigheter i vardagen Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD. Frågeställningar:

1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft?

2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött?

3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening? Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar. Analysen har skett utifrån Widerberg (2004) även om vårt tillvägagångssätt exakt inte följde samma ordning. Resultat: Resultatet visade bland annat på koncentrationssvårigheter och brist på uthållighet. Många menade att de ofta handlar först och tänker sedan, vilket är ett tecken på impulsivitet. Vad beträffar omgivningens bemötande; menade många att det rådde brist på kunskap och förståelse hos omgivningen och professionella hjälpare. Flera av deltagarna berättade att de hade lärt sig eller känt sig tvungna att anpassa sig efter omgivningen och samhällets krav. Samtliga informanter önskade att kunskaperna hos professionella vore bättre, speciellt inom psykiatrin. När det gällde medicinering ställde alla utom en sig positiva till medicinering. Många sade att de har svårt att organisera sin vardag; att få det att ”flyta på” med bland annat barn, hem och familj. De flesta ansåg att diagnosen har hjälpt dem att förklara och förstå svårigheter som har påverkat dem under livets gång. Flera menade att diagnosen har gett dem en slags upprättelse.

Hur upplever elever med Asperger syndrom sin grundskoletid?
Syftet med studien är att skildra hur elever med Asperger syndrom har upplevt sin tid i grundskolan. Vi vill ta reda på om de upplever att de fått tillräckligt med stöd och hjälp i skolan och om hur de upplevt relationerna till professionella och andra elever. De frågeställningar vi utgått ifrån har varit: Hur upplever ungdomarna det stöd och hjälp de fått i grundskolan? Vad upplever de har fungerat bra respektive dåligt? Hur upplever ungdomarna sina relationer till professionella och andra elever under grundskoletiden? I studien använder vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat fem ungdomar, fyra föräldrar till dessa barn, en lärare och en specialpedagog. Vi har därefter analyserat intervjuerna med hjälp av en fenomenologisk ansats där avsikten har varit att skapa en bild av ungdomarnas livsvärld. Resultaten av intervjuerna har presenterats utifrån intervjuguidens områden för att sedan tolkas mot bakgrund av den tidigare forskning vi presenterat i studien och med hjälp av begrepp från symbolisk interaktionism och systemteori. Resultaten visar att stödet och hjälpen till dessa elever med Asperger syndrom är mycket bristfällig. Framförallt handlar det om lärare och assistenter som har långt ifrån tillräcklig kunskap om vad det innebär att ha AS. Detta har många gånger orsakat konflikter. Eleven med funktionshinder har ofta blivit utpekad som syndabock. Vidare kan vi se att det förekommit mobbing och att kompisrelationer i det närmaste varit obefintlig. Studien visar att ungdomarna känt sig kränkta och missförstådda under sin grundskoletid vilket ofta har lett till ohållbara situationer för alla inblandade.

” Ungdomar med neuropsykiatriskt funktionshinder, berättar.” En kvalitativ studie om elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, om deras uppfattningar om hur de upplever sig själva och hur de upplever att de blivit bemötta i sin lärandemiljö.

Problemområdet som den här uppsatsen belyser är det faktum att trots omfattande forskning angående elever med neuropsykiatriska diagnoser finns, fattas till stor del ett av de viktigaste perspektiven, nämligen elevens eget. Vårat syfte är därför att undersöka elevens uppfattningar av sig själv och sin lärandemiljö efter det att de har fått en neuropsykiatrisk diagnos av någon form. Studien genomfördes med detta syfte med ett socialt, samhälleligt och pedagogiskt perspektiv i åtanke. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer, detta material bearbetades sedan noggrant för att sedan studera gemensamma drag mer ingående. Resultaten visar på att samarbete saknas mellan berörda professioner, både mellan skolans egen expertis men också mellan skolans personal och utomstående profession. Elever med neuropsykiatriska diagnoser upplever att i miljöer där den största strukturen och där den bästa handledningen tillhandahålls, för gruppen såväl som för den enskilde. Där erfar de att de får störst behållning av sin skolgång. Vad som även framkommer i undersökningen är att eleverna uppfattar lärarnas engagemang som bristfälligt även då lärarna besitter kunskap om att eleverna är i behov av särskilt stöd. När försök till stöd ändå erbjuds får det emellertid inte avsedd effekt. Lärarnas förmåga att bemöta dessa elever utifrån deras individuella behov får förödande konsekvenser då de upplever att bemötande är generaliserade och av fördomsfull karaktär. Avsaknad av det så viktiga elevperspektivet resulterar i dessa elever inte tränas i bl.a. en av skolans skyldigheter att förbereda eleverna i att aktivt deltaga i samhällslivet. Däremot hoppas vi att vår studie visar ännu ett perspektiv där forskningen bör ta vid och utveckla vidare, för att ge våra barn och ungdomar rättvisa. Eleverna är sina bästa lärare.

Eller varför inte läsa lite om förebyggande arbete?

Ungdomsbrottslighet – Varför och det förebyggande arbetet –
”Få samhällsproblem har under de senaste åren rönt så allmän uppmärksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse är inte helt klara. Det faktum att även vuxenbrottsligheten sedan lång tid tillbaka befinner sig i kraftig tillväxt lämnar människor tämligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskåpskupp av garvade yrkesförbrytare är obetydlig i jämförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonåring rycker väskan från en äldre dam. Tidningsrubrikernas höjd står i omvänd proportion till gärningsmannens ålder. I ekonomiska avseende är de flesta ungdomsbrott tämligen beskedliga. Inte heller är de sensationella som mord, spioneri, storförskingringar eller komplicerade kriminalgåtor. Tvärtom är de i allmänhet triviala och kopierade efter samma mall. Den ena bilstölden är den andra lik, tillvägagångssättet vid sommarstugeinbrott uppvisar inga variationer, bankbudet som avviker påträffa

s regelmässigt i Köpenhamn eller Oslo, rånoffret lockas av flickor eller brännvin i en park eller portgång och plundras”. Anledningen till att jag vill börja min uppsats med detta citat är att det för mig beskriver ungdomsbrottsligheten på ett väldigt bra sätt. Det som var högaktuellt för över 40 år sedan är fortfarande lika aktuellt. Även idag ser vi dessa bilder av ungdomsbrottsligheten i vår vardag. Det är inte sällan man ser rubriker som ”Ungdomar sköt vilt” m.m. i medierna. Brottsligheten är ett samhällsproblem som av många uppfattas som ett allvarligt hot mot vårt samhälle. Att minska eller kanske till och med helt avskaffa brottsligheten är ett viktigt mål för kriminalpolitiken. Den officiella kriminalstatistiken är en viktig källa till kunskap om ungdomsbrottslighetens omfattning och karaktär. Denna innehåller bland annat uppgifter om personer misstänkta för brott. I Sverige finns dessutom en lång tradition av att föra statistik över brott och straff. Dock är denna kriminalstatistik inte en direkt återspegling av utvecklingen av exempelvis våldshändelser utan kan snarare karaktäriseras som en ”social produkt”. En handling som inte definieras och uppfattas som brottslig och därmed inte anmäls, kan aldrig hamna i kriminalstatistiken. Detta innebär att vi inte kan lita på kriminalstatistiken helt och hållet eftersom mörkertalet är ganska stort. De flesta ungdomar uppger att de någon gång begått brott, flertalet av dem menar att det handlar om stöldrelaterade brott såsom stöld i skolan och affär. 10 procent av ungdomarna i årskurs nio uppger att de begått en handling som innebär våld mot en person. Brottslighet är i stor utsträckning ett manligt fenomen. Andelen kvinnliga gärningsmän har alltid varit mindre än andelen manliga gärningsmän. I kriminalstatistiken finns det klara skillnader i vilka brottstyper flickor och pojkar begår. Som typiska pojkbrott kan nämnas olovlig körning, inbrott och biltillgrepp och som typiska flickbrott kan nämnas snatteri och narkotikabrott. Även vad gäller omfattningen av brottsligheten finns det klara skillnader mellan pojkar och flickor. En stor del av dem som begår brott gör det vid enstaka tillfällen. Denna grupp står för hälften av den totala brottsligheten. Detta innebär att en stor del av brottsligheten i vårt samhälle begås av en liten grupp kriminella personer, vilket är viktigt att ha i minnet vid fortsättningen av läsandet av denna uppsats. Cirka 5 procent av de högaktiva brottslingarna i Sverige svarar för ca 50 procent av den samlade brottsligheten. Det är därför väldigt viktigt att förebygga nyrekryteringen till dessa grupper

Language problems at 2½ years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropsychiatric disorders
Background: International research has shown that language delay (LD) is associated with social, cognitive, emotional and/or behavioural deficiencies, but there is still a need for extended knowledge about LD at early age and its relationship with long-term language impairment and neuropsychiatric disorders in Swedish children. Aims: To study (a) if children with a positive screening result or a negative screening result at 2½ years of age showed persistent or transient language difficulties at 6 years of age and, (b) whether or not children identified by language screening at 2½ years of age were diagnosed with language, neurodevelopmental and/or neuropsychiatric impairments at school age. Materials and methods: At the 2½-year screening 25 children with LD and 80 screening-negative children constituted the study population, i.e. in all 105 children (Study I). At the 6-year examination the follow-up group consisted of 99 children – 22 children from the LD group and 77 children from the screening-negative group (Study II). The 7-8-year-old follow-up (study III and IV) included 21 of the 22 children with LD who participated in study II. Screening results from nurses were re-classified blindly (study I) by the use of Reynell Developmental Language Scale. Study II included tests that examined both reception and production in different areas of speech and language as well as linguistic awareness. Study III and IV consisted of a multidisciplinary in-dept examination of language, intellectual functions and the presence of neuropsychiatric/neurodevelopmental disorders. Results: The sensitivity of the screening tool was 0.69, and the specificity was 0.93 (study I). The 6-year examination showed that there was still a highly persistent and significant difference between the children with and without LD on almost every variable tested (study II). In studies III-IV it was found that 62% of the LD children also had received a neuropsychiatric diagnosis at age 7-8 years: eight children were diagnosed with ADHD and five children with ASD. Half of the 21 children with LD had marked problems with performance on narrative tasks according to the Bus Story test and the NEPSY Narrative Memory Subtest independently of co-occurrence of neuropsychiatric disorder. The only difference between the children with LD pure and those who had LD+AD/HD or LD+ASD was on Freedom from Distractibility, where children with AD/HD and ASD scored low. In addition, children with ASD had a much lower overall cognitive level (FSIQ) and poorer results on tasks assessing Processing Speed. Conclusion: It is possible to identify children with LD at 2½ years of age. All children identified with LD at 2½ years of age also appeared to be at later risk of complex neurodevelopmental/ neuropsychiatric disorders. Remaining language problems at 6 years of age strongly predicted the presence of neuropsychiatric/ neurodevelopmental disorders at age 7-8 years. The observed difficulties, including narrative problems, in the LD children indicate that these children are at high risk of persistent language impairment and future problems concerning reading and writing. Clinical implications: Children identified with late developing language at 2½ years of age need to be followed carefully for several years. Follow-up should include neuropsychiatric as well as speech-language assessments, and the multidisciplinary team should be particularly prepared to diagnose ASD, AD/HD, and various kinds of learning disorders. Assessment of non-word repetition, semantic and narrative skills at the follow-up occasions may be a useful clinical tool for identifying children with more persistent subtle language problems who are at risk of academic failure.

,
,

Vinnaren av Fröken Badboll 2008 är:


Badbollspedagogen Jan Björklund

Det är en synnerligen svår konst att blåsa upp en ballong inifrån, men visst är det beundransvärt som kuriosa tills man inser hur det går till och vilka som får betala priset av dessa tveksamma bedrifter.
Skolministern Jan Björklund lyckas gång på gång ignorera vad den vetenskapliga forskningen säger, med sin självuppblåsta balloney och ett frikostigt fabulerande. Jans oreranden har inte heller det litterära värdet att man kan uppskatta det för sin stilart eller elegans, utan det har mer och mer börjat likna en stilikon för den populistiska floskelns snorkråksromantik – Den näsvisa och grönskande Jan Björklund. Vi skrev om den ämabla elokvensens fromlande du behöver inte bevisa det gång på gång att du kan sätta: många ord som låter bra, till ekot av en annan verklighet, tomte. Lite ridderlighet mot uppdraget kanske skulle anstå?


Vinstmotivering
Efter det senaste uttalandet måste vi börja se dig som den geniale badbollspedagogen, men hur bär du dig egentligen åt för att klättra in i ballongen och rent pedagogiskt lyckas blåsa upp den? Juryn måste erkänna kära Jan Björklund att det var länge ett mysterium för oss alla, men efter att ha lyssnat på sveriges radios dokumentering av dina hopplösa grodor så inser vi att kvacksalveriet är nyckeln. Att sälja det gamla ormgifter med välbeprövade knep. grattis Jan Björklund du är Fröken badbolls stipendiat år 2008!

Den pedagogiska väderspänningen
Mina damer och herrar, Kära pristagare, det finns inte så många sätt att blåsa upp en ballong inifrån. Men med ett gäng ruttna värderingar och lite bruna bönor i botten kommer man långt. Det är bara en liten varning för jag tror ingen vill vara riktigt nära den pedagogiska ballongen spricker. Med en mage full av jäsande vätskor blir människan uttrycksfull. Ingen har någonsin tydligare gett den framstupa pedagogikens en klyftigare analys.

-Du har baktalat forskningen och gett det tredje ögat ett ansikte. Grattis! Vi har aldrig haft en värdigare vinnare, du har så mycket inom dig.

Personligen har vi alltid älskat allt balloney som drabbar barnen, eller lögner om vad som är bra för barnen, har du inget som är heligt för dig Jan Björklund så kan du fundera över ditt mumbo jumbo. Juryn kontaktar er inför prisceremonin och meddelar i lagom tid lämplig dresskod. – Vi tror på dig Jan, jultomten och storken! God Jul, tomte s.a.s.

från oss alla till er alla i hyllning kören till er alla en riktigt god jul. Med eller utan adhd

Kändisar med ADHD


Norsk TV2 har gjort ett bördigt och positivt inslag i en kort artikel om kändisar med ADHD och det positiva med att vara rak ärligt och ofta sjungande på en duett rätt in i nuet. Cher, Michel Jordan, Jim Carrey, Einstein. Sen kan man undra hur många av dem som verkligen hade en diagnostiserad problematik. osv. 

I den Skånska myllan frodas drömmarna. Ystads Allehanda har besökt en skola som verkar passa för många. Det är trevligt att journalister kan skriva något positivt om adhd och se möjligheterna i stället för det vanliga bokstavsslaffsandet på storköksmanér. Flaff. Kloffs.

I Gävle har ett gäng borgliga politiker gått samman och skrivit sig varma om den pedagogiska befruktningen som inträffat med friskolornas intåg. Självfallet en oerhört viktigt och grundläggande poäng men inte om den ska ske till priset av att barn med ADHD och annan problematik ständigt och lagmässigt ska hamna utanför. Det är kanske inte alltid barnen det är fel på, det kan ju faktiskt vara skolan också – att sätta in barnen i en betongkub när de har som mest spring i benen kanske inte alltid har varit det formidabeliseringen av mänsklig klokskap.

Intressant att se politiker tala sig varma om skolan och alla säger de nästan samma saker, men breddningen av den pedagogiska mittfåran med en skolgång som faktiskt tar hänsyn till barnens potentialer och verkliga behov av rörelse, kulturell stimulans och det lekande livet lyser med sin frånvaro. betongkubismens inlärningskyrkor skapar säkert duktiga upprabblare men hur djup är deras kärlek till kunskapen – är det inte just det skolan är bäst på att destruera?

Jag frågar mig hur kan du sätta ett barn i centrum om du inte vet vad det är och dess egentliga utvecklingspotential. Visst låter det sött men i verkligheten har vi nog mycket att lära om att lära.

Om varje barn behöver en familj då kanske skolan ska visa dem den stora familjen, människornas villkor i världen.

??? 

Några ADHD, torrents etc

Några inlägg flyttade till

ADHD Videos – Film

Med filmer du kan se direkt på nätet NU

Fakta om ADHD och ADD

Saker som en del laddar ned om ADHD, ADD, Asperger Autism eller Tourettes syndrom.

Autism Video + books

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

Understanding the Nature of Autism And Asperger’s Disorder

Asperger Dictionary Of Everyday Expressions, Second Edition.pdf

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

The Unwritten Rules of Social Relationships Temple Grandin

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

Vanna Beckman – Strider under hjärnåldern, om ADHD, biologism,

Sofia Hedman – Jag Vill Ha Ett Liv (om ADHD)

ADHD, Damp – En Uppdatering

En.Dag.I.Taget.ADHD.Damp.SWEDiSH.DVDRiP.XviD-RUViL

ADHD in Adults A Psychological Guide to Practice (2006).pdf

ADHD Attention Deficit Disorder – Practical Coping Mechanisms

Mitt huvud är en torktumlare – SVT Dokumentär SVT1 tor 4 sep 2

3 filmer om ADHD – Asperger’s syndrom av Vanna Beckman

ADHD:Attention deficit hyperactivity disorder from genes to pati

Behandling av ADHD

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den innehåller information!

Har du Vuxen ADHD test
ADHD genen? Mer om ADHD’s genetiska orsaker
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Intressanta och lärorika artiklar i Svenska Dagbladet.
SVD gjorde tidigare i år en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok. Se även diskussion efter artiklarnas presentation…

1 ”Jag får dräpa min adhd-sida”
Publicerad: 20 februari 2008.
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

2 Gunnels röra fick en diagnos
Publicerad: 21 februari 2008.

Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

3 Sara levde i ständig panik
Publicerad: 25 februari 2008.

Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

4 Vem ser den tysta flickan?
Publicerad: 26 februari 2008.

I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

5 Klarar politiken trots adhd
Publicerad: 27 februari 2008.
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

6 Min självbild har stärkts
Publicerad: 28 februari 2008.
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla. Här är några av läsarnas berättelser.

Storbrittaniens nya (2008) riktlinjer för behandling

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om ADHD. National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults
National Clinical Practice Guideline Number 72.
Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Kan artikelserien lära oss något?

Med den här artikelserien i kärt minne kan vi också kanske lättare förstå hur oerhört viktigt det är att se flera sidor av denna mångfasetterade bild kring adhd, för att inte bara de drabbade ska kunna känna igen som och kanske lära av andras misstag utan även för att den stora feta breda allmänheten ska kunna bilda sig en rimligt bild av vad adhd egentligen är och vilka uttryck det kan ta sig. Och gärna också förlängningen vilka uttryck adhd tar sig när människor får rätt hjälp och inte längre förnekas en adekvat vård. Och ständigt hamnar mellan stolarna som så ofta förr. En sådan här artikelserie kan vara oerhört central i rollen att sprida en bred och nyanserad bild av funktionshindret.

ADHD Riksförbundet: Släng skräpet – Inte informationen

Det är därför så oerhört viktigt att artiklar om personer med adhd och närliggande fenomen inte hamnar i historiens sopptunnor eller bara glöms bort, vilket skett i alltför hög grad hitintills. Ser vi Riksförbundets Attentions egna tidning så verkar den mest nå medlemmarna och inget fel i just det. Många av medlemmarna kanske dock tillhör de personer i landet som vet mest om just ADHD, eller vad tror ni?

Dagens Anki-tips
Därför är det ju självfallet extremt viktigt att de gamla numren av förbundets tidning som innehåller centrala information om adhd inte slängs bort utan snarare läggs upp på nätet i sin helhet efter 1 år eller så, varför gör man inte det? Vilka skäl vill man anföra till att hindra den genuina information om funktionshindret att nå den allmänhet som bäst kan dra nytta av den för att lära sig mera? Finns det ens ett rimligt skäl att inte publicera alla tidningar efter en viss tid? Låt oss höra vilka tankefel som styrt detta kunskapsslakt med informations och resursslöseri. Jag tror flera vill veta… Ser att den nya webbplatsen har en begränsad titt på några gamla nummer av tidningen, ni har tydligen lyssnat lite på kritiken…. En bra början.

Visa lite tåga och positiva krafter nu och sprid adekvat information i stället för något annat, ni har knappast något rätt att slänga denna värdefulla dokumentation i historiens sopptunnor. Det har ni väl redan gjort tillräckligt länge?

Och vem har gett er den rätten?

ADHD finns också i Spanien


Den ämabla elokvensens fromlande

Den vackra vältalighetens hycklare

I det nya Sverige skall bara de finaste barnen med den rätta genetiska profilen få plats. För de funktionshindrade är det betydligt svårare. Friskolorna som sålts in under devisen frihet och valfrihet bevisar gång efter gång vilken frihet det egentligen är…

Friskolor nekar funktionshindrade barn

Skolor säger nej

Valfrihet för vem?
Gång på gång ser vi hur bara vissa av barnen ska få rätt till att gå i den skola de som är närmast dem, som de vill gå i. Men de med funktionshinder i någon grad anses utgöra 13 – 16 procent av Sveriges alla barn och ungdomar, men där talar återigen statistiken sitt tydliga språk: BARA 2,47 promille i den gruppen går i den undersökta friskolorna. Så den tydliga diskrimineringen kan knappast vara en tillfällighet. Men kom för helvete hit och dilla i mig att det är en tillfällighet, pröva.

Det är mer av den alltgenomgripande diskriminering vi som bara växer i samhället, hur i helvete tror ni det kommer att sluta? Ge mig en bra gissning. Jag skulle inte alls bli förvånad om de satta utanför inte kommer att sky några medel för att uttrycka sin kärlek till den möjlighet de aldrig fick.

Friskolor – inte öppna för alla. En rad handikapporganisationer som gått samman och skrivit på för att åtminstone försöka åstadkomma en vettig förändring. Som vanligt är inte det sovande riksförbundet attention med. Ordföranden kanske sover alltför hårt och uppfattar det som aggressivt om någon försöker väcka henne ur skönhetssömnen? Hur länge har du tänkt sova Anki?

Riksförbundet RBU agerar, attention sover som vanligt….

Cp-skadade Frida – inte välkommen

Hur pass upprörd ska man bli?

Samma sak med den förbannade vården, för vem är den egentligen till? Det är ju inte direkt bara en tidningsanka, det är tyvärr en seriell verklighet dag efter dag. för de som står utanför är det snarare natt.

Har jag vant mig med att höra den här skiten ”allt ska bli så bra och friheten för alla ska öka” Vilket brukar betyda att det blir ett än värre helvete för de som inte på andra sätt kan försäkra sig om att flyta i någon specialdesignad gräddfil. När regeringen vill ha vinststyrd primärvård i hela landet, inser regeringen då att den egentliga vinsten i den egentliga infrastrukturen inte kan vara något annat än människan & dess hälsa. Bara genom att frånräkna människan ett värde kan incitamentet till vinst komma att belöna ett område som ligger utanför folkhälsan och det mänskliga kapitalets hälsoresurser, men så långt har regeringen väl inte tänkt, att det är uppdragsgivarna som de ska tjäna och som ska tjäna på dem ! Tjänare moss.

Socialdyslexin tar sig nya uttryck, allians betydde ursprungligen en mänsklig förening – äktenskap, vilket äktenskap ser vi nu när vi har en massa personer i en ormgrop som krälar ur sig ägg vars yta har en text som inte stämmer med dess innehåll. Frihet står det på äggen – men för vem? Omelette, en bild till tack…

Vi kräver att få veta vad barnen med funktionshinder har tjänat på den statistik som vi alla kan se och som till och med Jan Björklund den ljugande skolministern inte behöver betvivla för ett enda jävla ögonblick. De socialantropologiska skiktningarna avviker knappast i någon grad från de protonrasistiska strömningar Sverige en gång var bäst på i hela Europa. Den enda skillnaden är att nu är det inte bara skinnet som ska styra dina möjligheter, nu är det mer förfinad genetik som i praktisk mening visar sig i den statistiska urvalsstaffetten. Funktionsrationellare klassificeringar som diagnoser verkar vara billigare sållningsintrument, för den allt hårdare strypkopplet på samhällets framtid. Begravningar är inget dum begrepp skriver svenskan idag, kanske de skulle begrava sina nunor i den statistiska verkligheten siffrorna visar och skapar?

Grattis vart tror ni vi hamnar?

Hela mitt hjärta hälsar regeringens behjärtansvärda fernissa av ättestupan, ska vi modernisera den ytterligare med några söta pamfletter som säger: Den evinnerliga frihetens, oändliga rättigheter” som vi kan tatuera dem i pannan med?

Högflygande syften, en annan grund
De värdelösa grunderna för kapitalets vinster jag talar om alltså, ungdjävlarna. Nått ska de väl ha i pannan? Varför inte köpa skolpolitisk reklamplats på Ryan Airs spypåsar så får vi ett genuint kinderegg.

  1. Genomslamsad matallians,
  2. Fotoframkallningspåse, och
  3. reklam till den värdelösa grupp företagen ska tjäna pengar på. välkommen till verkligheten och ungjävlarnas praktiska värde i en intressant värld.

Är det ändå inte underbart att barnen inte har något värde i kalkyl efter kalkyl? Våran värdelösa framtid som bara kostar. Vad kan det bli annat än … Flyga billigt med bilder på glada barn utanpå de glättiga bagarna, kan väl inte bli bättre?

HANDSOME FREEDOM

Enligt Lärarförbundets ordförande är det i dag lättare att starta en friskola än en korvkiosk.  Men vi är lika glada ändå, varför ska man vara negativ å klaga? Jag kan inte tänka mig att vara det så jag hoppas att du är glad. Tänk positivt vettja…. huh.. Det är bara negativa människor som klagar.

Baktalad och Tagen i Häcken

Slarvmajan och stökpellen.
I Dagens Brännpunkt i SVD tar ett gäng tjejer upp demokratiproblemet att tjejer med adhd får så oerhört litet hjälp i förhållande till pojkar, under liknelsen att livet är som ett häcklopp. Debattartikeln tar mest upp problemen i skolan fastän de gäller i allt från skolan till samhället i övrigt och framförallt inom vården, där den blinda psykiatrin som vanligt skapat diagnoser skräddarsydda för ett kön.

Ryssfemman en hjälpande hand?
Man måste tydligen vara mer manhaftig för att få någon hjälp vilket även gällde Ludmila som sällan blev tagen i häcken, men var ryssfemman verkligen en hjälpande hand? Förvisso ett förmanligande, men kanske inte rätt väg att gå.

Intresseorganisation?
Det skulle självfallet inte skada att ha ett riksförbund som skapar framgångar i de här frågorna där vi vet att kön, ålder och etnicitet/boplats kan ha en avgörande stor betydelse. Men lite lite ser vi av den aktionen, kanske är riksförbundet attention alltför upptaget av sin administration för att kunna se till att det råder en demokratisk balans i frågorna. Lokalföreningarna kämpar på så gott det går men vad gör egentligen riksförbundet?

zzzz attention zzzz
När vi har varit i kontakt med politiker ovetande om den enorma demokratibrist som råder och de oerhört stora regionala skillnaderna, kan man då säga att riksförbundet attention gjort sitt jobb eller är det bara otur? Snacka går ju men vad mer? Se till att de som beslutar också vet hur verkligheten ser ut kanske inte är en så dålig början?

Det är mer än en detalj som ser tveksam ut…. vågar man ens ifrågasätta vad de gör i praktiskt konkret mening för framsteg? Får man göra det med någon som har betalt för att göra ett jobb?

Neurotypiska sociakärringars kunskapsnivå

I fall efter fall har vi sett på felbedömningar när de gäller de neurotypiska socialkärringarnas** kunskapsnivåer. Nu senast ville några av socialkärringarna kidnappa ett barn från sin moder. Förlåt det heter visst omhändertaga barnet, när man har lagen på sin sida s.a.s.

Vilket kanske inte alltid är den bästa vägen att gå, nog för att det säkert behövs, då och då. Men maktmedlet är så oerhört genomgripande att det borde krävas större utbilding och kunskap för att få använda det. Annars lämnas det för stort utrymme till godtycklighet och andra aspekter som inte gagnar barnets utvecklingspotential eller framtid.

Men den låga kunskapsnivån kanske inte är så konstig om man betraktar kunskapsnivån hos våran egen skolminister, som gång på gång ertappas med de mest häpnadsvckande felaktigheterna, många som har dessutom upprepar år ut och år in. Till slut blev några journalister lite mer nyfiken på den neurotypiske gubben. Som vi alla vet har neurotypiska gubbar lätt för att ljuga för att få sin vilja igenom… i en dokumentärserie från SR kan vi i 3 delar följa krisen i den Svenska skolan. …. men också Skolministerns Jan Björklund s fluffiga kunskapsnivåer.

Men när han själv vill politisera sina egna insatser är han mycket noga med att framhålla att här ska det minsann ”inte användas några brickor i det politiska spelet”. Hmmm, men att använda gammal retorik och saker som för andra är heliga kanske inte lönar sig i längden? Många hål i den Schweizerosten – Cheesus.

*Notera vänligen att vi inte säger ordet socialkärring i nedlåtande mening, det är snarare ett socialdeskriptivt faktabegrepp vi har för att kunna hantera den ökade ansamlingen av fall där socialkärringar närvarar. Det ligger således ingen värdering i deskriptiviteten socialkärring.

**socialkärringarna är pluralisformen av socialkärringar och beskriver mer terminologiskt de enskilda socialkärringarna som kausalt gruppfenomen.

SPECIFIKA OMVÅRDNADSBEHOV HOS INDIVIDER MED AUTISM I PSYKIATRI EN LITTERATURSTUDIE
Sammanfattning: Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen.

Särskild undervisningsgrupp eller vanlig klass? : för elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD
Sammanfattning: Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogers syn på huruvida elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD ska gå i vanliga klasser eller i särskilda undervisningsgrupper. I studien beskrivs de svårigheter dessa elever ofta har, vilka anpassningar de behöver samt de för- respektive nackdelar som finns med särskild undervisningsgrupp.En specialpedagog, två lärare i särskilda undervisningsgrupper samt två lärare i vanliga klasser har intervjuats och texter med tidigare gjord forskning har studerats.Slutsatserna av undersökningen är att beslutet om huruvida eleven ska inkluderas i vanlig klass eller gå i särskild undervisningsgrupp måste avgöras noggrant från fall till fall. De elever som klarar att tillgodogöra sig undervisningen och nå godkända betyg i vanlig klass bör gå i vanlig klass. Merparten av de anpassningar som rekommenderas går att göra i vanlig klass. Det krävs dock att kompetensen hos lärarna höjs och att det skjuts till mer resurser.

Asperger syndrom : I ett maktperspektiv
Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället. Möjligheten till att använda olika diagnostiseringskriterier leder till att forskarna har makt att i vissa fall välja om och vilken diagnos som ska ges. Cederlund med flera (2008) presenterar Gillberg och Gillbergs diagnostiseringskriterier som de som ligger närmast Hans Aspergers egen beskrivning av syndromet från år 1944. Många frågor har uppkommit under analysprocessens gång. En av dessa, som vi anser som den viktigaste, är den att flickors symtom anges som olika pojkars symtom.

Hur kan pedagoger hjälpa och stödja barn med ADHD?
Sammanfattning: Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.

Finns det inga uppsatser om ADHD?

Jodå! En hel del av skiftande kvalitet.
Följande kan du ladda hem som pdf filer… Bra va?
En kvalitativ studie från 2011 utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestämd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillämpades på resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svårigheter i sin barndom och skola på grund av sin ADHD och deras självkänsla har påverkats negativt. De välkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till några av deras problem samt en bättre självkänsla och förståelse av sig själva. Resultaten visade att växa upp med odiagnostiserad ADHD kan påverka självkänslan och leda till psykiska problem, och att utan en diagnos är det svårt att få adekvat hjälp, stöd och förståelse från omgivningen. Vidare visade studien att kvinnornas självkänsla blev bättre efter diagnosen.
Studien lämnar oss med frågan om de som inte avreagerar sig därmed bär sin frustration inombords och därför självfallet också bör få allvarligare symptom längre fram i tiden. För vad kan vara mer förödande för känslan av mening och sammanhang än att ständigt bära sina tillkortakommanden som Scho-bangat KASAM i det sociala livets Pamplona?
syftet är att jämföra idealet ”en skola för alla” med verklighetens skola ur ett ADHD/DAMP-perspektiv. Detta för att undersöka om ADHD/DAMP-undervisningen, så som den utformas av medicinsk expertis, hamnar i konflikt med tanken om ”en skola för alla”. Frågeställningar Vad menas med en skola för alla? Vad säger medicinsk expertis om den pedagogiska utformningen för barn med ADHD/DAMP? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut i verkligheten för elever med ADHD/DAMP?
Alla barn i Sverige har skolplikt i nio år och skolan skall under dessa nio år ge eleverna trygghet och en positiv upplevelse till inlärning. Men i dagens skola finns många elever med svårigheter av olika slag. Samtidigt som samhället ställer högre krav på att eleverna skall lära sig mer och mer i skolan. Detta har under utbildningen fått oss att undra: Hur går det då för elever i behov av särskilt stöd och framför allt för eleverna med diagnoserna DAMP och ADHD? Hur arbetar pedagogerna med dessa elever och vilket stöd får pedagogerna i sin verksamhet? Syfte: Att undersöka vilka pedagogiska konsekvenser elever med diagnoserna ADHD och DAMP medför i den dagliga verksamheten samt vilka resurser som finns att tillgå.
• Hur beskriver pedagogerna DAMP?
• Hur beskriver pedagogerna ADHD?
• Vilka konsekvenser får dessa diagnoser för verksamheten?
• Vilka resurstillgångar finns för elever med ADHD och DAMP i skolans verksamhet?
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD. Frågeställningar:
1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft?
2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött?
3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening?
Resultat: Resultatet visade bland annat på koncentrationssvårigheter och brist på uthållighet. Många menade att de ofta handlar först och tänker sedan, vilket är ett tecken på impulsivitet. Vad beträffar omgivningens bemötande; menade många att det rådde brist på kunskap och förståelse hos omgivningen och professionella hjälpare. Flera av deltagarna berättade att de hade lärt sig eller känt sig tvungna att anpassa sig efter omgivningen och samhällets krav. Samtliga informanter önskade att kunskaperna hos professionella vore bättre, speciellt inom psykiatrin. När det gällde medicinering ställde alla utom en sig positiva till medicinering. Många sade att de har svårt att organisera sin vardag; att få det att ”flyta på” med bland annat barn, hem och familj. De flesta ansåg att diagnosen har hjälpt dem att förklara och förstå svårigheter som har påverkat dem under livets gång. Flera menade att diagnosen har gett dem en slags upprättelse.
I undersökningen har kommit fram till att alla kvinnor som intervjuades har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan. Som vuxna har de flesta problem med att hålla ordning i hemmet. De vet vad som ska göras men får inte till det. Kvinnorna med eget boende inser att de behöver boendestöd för att få vardagssysslorna gjorda. En strategi de också använder sig av för att få struktur på tillvaron är scheman och strukturerade lappar. Skillnaden på pojkar och flickor med diagnosen ADHD trodde intervjupersonerna var att pojkar är mer utagerande medan flickor är mer inåtvända. Behovet av stöd och hjälp för kvinnor respektive män trodde respondenterna inte skilde sig åt nämnvärt. Författarna anser tillsammans med respondenterna att det behövs mer kunskap om det här i samhället, för att personer med ADHD ska bli bemötta på ett bra sätt och få den hjälp de behöver.

Svenskasidor.nu – Din guide till nätets bästa svenska sidor