Etikettarkiv: genusperspektiv

ADHD:Utkast:Flickor med ADHD


har skrivit på ett faktaunderlag om flickors kvinnors adhd men det har fastnat halvvägs mellan publicering och byrålådan, är tacksam för alla kloka kommentarer om vad som kan tänkas saknas. Från början var det tänkt som ett faktaunderlag men också ett aktionsunderlag, det här bör ske snarast …. för a
tt få fram en bättre och mer jämlik vård för flickor och kvinnor, vad säger ni. Någon som har en massa vishet att lägga till?

ADHD hos flickor, gus och kvinnor
ADHD diagnosen är från början gjord för pojkar eftersom vården i alla tider har varit diskriminerande och gärna haft viljan att bedöma kvinnors sjukdomar på ett annat sätt än mäns. ADHD här därför bedömts vara vanligare hos pojkar än hos flickor pga av att flickor skapar mindre problem för omgivningen med störande beteende som aggressivitet och hyperaktivitet, vilket är en grundfaktor.

Den andra grundfaktorn är att flickors beteenden ständigt måste  ha en social grund och pojkars tenderar att bedömas på ett annat sätt, där man mer letar efter biologiska orsaksgrunder, vilket också leder till att det snarare är flickans familj som ställs ifråga och inte om hon kan ha en neuropsykiatrisk störning som ADHD. Det vi ser är således inte bara diskrimineringen utan också dess mormor och farfar.

Detta sammantaget, att flickor ofta är mer inåtagerande samt att man ofta av gammal vana väljer att tolka fickors besvär som sociala och pojkars som biologiska gör att flickor under en väldigt lång tid har varit underdiagnostiserade fastän flickornas problem att koncentrera sig ofta kan vara minst lika så svåra som pojkarnas. Inåtvändheten som mer kännetecknar flickor kan ta sig i uttryck som självskadande beteenden av olika slag och drabbar mer dem själva än någon annan.

Forskningen kring kvinnors och flickors ADHD har i alla tider varit låg för att inte säga obefintlig när det gäller just kärnan i flickors symtomatologi. Den senare forskningen visar dock att så många som 1-3% av flickorna som går i skolan har ADHD jämfört med 2-5% för pojkar och att flickors symptom tar sig andra uttrycksvägar vilket kan leda till att flickor blir signifikant underbehandlade och procentsatserna därför är missvisande.

ADHD hos flickor: varför vet vi så lite?
Som sagt är flickor ofta mer inåtagerande och deras största problem är den egentliga uppmärksamhetsstörningen, vilken leder till koncentrationsproblem, överdriven i relationssökanden, svårigheter med organisation, skola och relationer, men även ångest, låg självkänsla, tillbakadragenhet och självskadande beteenden har noterats såväl som bulimi. Flickors problem verkar dessutom i högre grad kvarstå i högre åldrar än vad pojkars problem gör, då pojkars problematik tenderar att avta med åren.

Flickors ADHD är därför väldigt ofta ett tyst lidande som man förvisso kan vänja sig vid, men som inte känns värdigt, något riktigt stort saknas, därför är också flickor med ADHD mer benägna än andra till alkohol och drogmissbruk eller det vanligaste av allt matmissbruk – inte sällan i formen av bulimi. Deras utveckling av grundläggande förmågor när det gäller skolarbete, arbete och relationer riskerar att hämma dem för resten av livet och de kan känna sig konstant uttröttade av att försöka göra allt men ändå inte orka räcka till. Enligt en del uppgifter tenderar flickor med ADHD ha mera huvudvärk och magont än motsvarande för pojkar, men det kanske beror på att man förväntar sig det resultatet och därför frågar flickor mer efter just den symptomatotlogin.
Att läkare är mer benägna att ställa diagnosen på flickor råder det ingen tvekan på men läkares partiskhet och genuspreferens har heller icke studerats. För då kanske de skulle vara uppenbart för alla och en var att flickor med ADHD har tenderat att få andra diagnoser som: borderline, depressionstillstånd, bulimi etc när den bakomliggande orsaken har varit ADHD. Detta mer än mycket annat bevisar att psykiatri inte är någon vetenskap.

Om du bara för en kort sekund tänker på att flickorna i exemplen ovan fått fel diagnos, förstår du säkert också att de fått fel behandling och hur vetenskapligt kan det nu tänkas vara på en skala från 1 till 10?

ego
Kvinnor
I takt med att problematiken blir mer erkänd känner också fler kvinnor igen sig, ibland genom att deras egna barn eller anhörigas barn får diagnosen. Att flickors problem med ADHD ser annorlunda ut än männens gör också att många kvinnor med ADHD inte fått någon diagnos men har däremot ganska ofta en historik av konsekvensmönster som kan tyda på koncentrationssvårigheter och svårigheter att rikta uppmärksamheten.

En mycket intressant faktor är att kvinnors ADHD fenomenologi verkar att minimeras under graviditeten enligt kliniska iakttagelser. Kvinnor med en stark bakgrund kan märka av sina svårigheter först när hon står ensam och helt enkelt utan organisatorisk stöd struktur, när hon flyttar hemifrån osv.


Vad bör göras minimikrav
Först och främst bör diagnosen göras om och det bör genast organiseras en grundläggande klinisk datainsamling när det gäller den diskriminering som flickor och kvinnor utsatts för under lång tid, för att så snabbt som möjligt samla in den rådande erfarenheten som nu till största delen verkar bestå av det faktumet att vi vet att vi inte vet så mycket om flickors problematik. huh.

Sedan borde det vara en självklarhet att undersöker exakt varför flickor i alla tider gått odiagnostiserade. De nu givna svaren är inte rimliga tycker åtminstone jag. vad tycker du?

Huvudsidan om flickors – kvinnors ADD

Vad är ADD?

Kan Flickor ha ADHD? 2

Ja flickor kan ha ADHD!
Men de märks inte lika mycket för att de i mindre grad än pojkar är hyperaktiva och utåtriktade. Kunskapen om ADHD hos flickor är tämligen begränsad rent vetenskapligt och rent vetenskapligt är det många bitar som saknas. Men vad vi tror oss veta idag är det att flickors ADHD tenderar att vara mer inåtvänd och självdestruktiv. Därför diagnostiserar också färre flickor än vad man vet borde finnas. Man ser de helt enkelt inte med en diagnos som från början är gjord för unga pojkar.

ADHD – Forskningprojekt
ADHD Center skriver om att Mittuniversitetet nu söker unga flickor med ADHD för att öka kunskapen om den gruppen det skriver:

Vi söker nu kvinnor över 18 år med diagnosen ADHD som är intresserade av att delta med sina erfarenheter genom intervjuer med oss. Känner du att du vill vara med och påverka eller känner du någon som du tror skulle vara intresserad av att vara med?Hör av er till oss!

Ja även kvinnor kan ha ADHD
Gunnels röra fick en diagnos
Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem…

Vilka förstår att flickor kan ha ADHD?

Netvibes Youtube Bubblare
Chi
Video-klipp



Efter att ha tittat runt lite ser vi att åtminstone ett företag förstått att flickor kan ha adhd det är trygg hansas avläggare tryggabarn som till och med säljer en barnbok som bland annat tar upp det. Jag undrar när det kommer en vuxenbok som tar upp samma sak som vi kan donera till våra kära politiker. Eller varför inte konstatera att vårdens begränsade kapital ofta manipuleras bort på en massa skit som kostar otroligt mycket pengar i onödan från en mycket begränsad budget.

Tittar man vidare ser man att trygga barn också har mera om flickor och adhd på andra sätt.

Göran Hägglund och Maria Larsson blir ni inspirerade när ni ser att privata företag tar upp mycket allvarliga missförhållanden i samhället som regeringen och regeringskansliets webbplats kring de mänskliga rättigheterna glömt att skriva om? Eller känner ni bara skam över den rådande diskrimineringskulturen som finns idag? På kultursidorna vittnas det om ett djupt pedagogiskt intresse av frågorna men också ett behov av kunskap. Vad tänker regeringen göra?

I de redan långa köerna som expressens ledarsida skriver om idag finns en inbyggd diskriminering. Varför har patienterna inga rättigheter att få vård i praktiskt mening? Varför allt snack om en vårdgaranti som vi alla vet i praktiken inte fungerar annat än som en hånfullhet åt de som inte får någon vård.

Eller ingetdera? – Ni är fria att komma med kommentarer!

Eller så kan ni bara stå vid sidan och titta på när SKL gör sina pseudomätningar av funktionalitet vilka bara mäter öppen väntetid och alltså inte de som fallit offer för det landstingspolitiska diskrimineringsskalpellen som gjort att Gotland kanske har 7 gånger så många diagnoser som västra Götaland Men även pseudomätningarna visar att för många väntar för länge. Varför vågar ni inte ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över det verkliga läget och samla in adekvat statistik som kan belysa djupet i det ovetenskapliga godtycket?

Har ni redan glömt så kan flickor ha adhd men ofta missas av vården.

Nyheter från Underlivet

Med speciella länkar för kvinnor

Menthål

Spearm int

Pepparmynta

Taskspelet slutNär trillar pengen ned?
Det kanske inte ska spela så stor roll om man har fitta eller inte men faktum är att en del saker är annorlunda. Diagnosen ADHD är ursprungligen gjord för pojkar och trotts vi vet att det inte alls är bara pojkar som har adhd fortsätter kvinnor och flickor att vara en underbehandlad grupp som förefaller ska vänta och behandlas på andra sätt på grund av fittan och/eller gamla förutfattade meningar. Kraven på vad en kvinna ska klara av och förväntas göra kan också te sig annorlunda, iofs något skiftande från en kultur till en annan. Men gemensamt är att det förväntas någon typ av dubbelarbetande. Undersökningar initieras avhandlas och presenteras, vad händer sen då? Tillhör man inte det lyxiga gubbnätverket så händer inget annat än tomt snack.


Svaret på Ledarbloggens ku klux klanvideo blir självklart – Det har gått för långt

 

 

 

Kuk Lux Lan
Jag tycker det är snuskigt att det spelar en så stor roll om man har fitta eller inte när det gäller vården. Vad är egentligen ett vulgärare språk i verkligheten än att den här gamla framstjärtsidealen ska fortsätta få normifiera människans tillgång till hälsa? I västra Götaland ser vi de ständiga satsningarna, omorganiseringarna och löftena om att allt ska bli så bra. Det kanske någon trodde

Nu är det dags att ändra kartan

Ge mig lite kaffe

först

ADHD ur annat genusperspektiv än det vanliga

 

Understanding Girls with AD/HD
– Part I Improving the Identification of Girls with AD/HD

Women and AD/HD Information:
What we know….

Women and ADHD

Women and AD/HD Looking at the Prevalence of ADHDHeter en artikel bland många i en tidning på 48 sidor.

Medications to treat AD/HD and their use during pregnancy
Mesig Broshyr fylld med ”eventuella kansken” Faktum är att ADHD medicinering under gravititet inte alls är att rekomendera men ingen vet riktigt vad konsekvenserna blir.

Sajter för med speciella inslag för kvinnor med ADHD
en del bra artiklar blandat med ”här ska det krängas grejor”

http://www.addvance.com/help/women/index.html
lite av varje

Allmänna myter och missförstånd om adhd

http://www.womensmentalhealth.org/posts/stress-during-pregnancy-increases-adhd-risk/
Stress under graviditeten ökar risken för adhd hos barnet.

http://www.apa.org/monitor/feb03/adhd.html
ADHD: a women’s issue. Psychologists are fighting gender bias in research on attention-deficit hyperactivity disorder.

Executivitet och de primära dragen av adhd.
inte bara ur ett kvinnligt perspektiv

http://www.addvance.com/about/quinn.html%20Författare till en del böcker om adhd fenomen

Lika självklart som vägverket går ut och informerar om diagnosen adhd utgör ett hinder för körkort i sina pressmeddelanden, undrar vi om det kan utgöra ett hinder för att få utöva tillsynsansvar när man inte gör det på ett adekvat sätt. Med klart syfteslinje mot socialstyrelsens många år av blundande inför den gedigna nonchalans som bara passar att lyfta lite lite på slöjan av per årtionde. Socialstyrelsens senaste rapport om den ovetenskapliga vården av barn, vad händer med den nudå? Mogen för byrålådorna nu igen? För allvarligt talat det är väl ingen som på allvar tror att ovetenskapligheterna inom vården uppstått de senaste åren? Men socialstyrelsen väljer att bara kontrollera den mest kvalitativa vården, resten struntar man i.

Om Vägverket upplever att personer med diagnosen adhd kan utgöra en fara på vägarna, vad anser då vägverket om personer med adhd fast utan diagnos. Är de ofarligare? Eller har gatan ställt sig i vägen för vägverket att tänka bortom nästa trafikljus?

Kanske till och med vägverket förstår vikten med en adekvat vård?

TUUUT TUUUT

!

Har hittat en sajt som utger sig för att vara kristen och som har lite substantiellt att komma med bland en del annat. Om kristendom alltid har med Jesus att göra låter jag andra svara på men sajten ger faktiskt en del bra tips.

använde och fick då fram en del vettiga resultat. Kom bland annat till den här artikeln av Goldstein. Har inte alls skummat mer än ytligt så jag vet inte riktigt om alltsammans men tro det eller ej, det verkar vara en bra kristen sajt om adhd, dock med några tveksamma inslag, men det har vi här, på eran lyxblogg också, fast de är svåra att se. :) Så de är i gott sällskap. Rapportera gärna vad ni hittar själv blev jag positivt överraskad.

Flickor och ADD

Vår centralsida om flickors – kvinnors problem och svårigheterna att få bra vård.

Samma parti helt olika världar: Sosse politik.

Sossar
Hur fungerar det att arbeta som politiker på heltid och ha diagnosen ADHD? Socialdemokraten Anna Kettner, fd trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting berättar lite mer om fenomenologin. Se inslaget från SVT här
I SVD berättade hon tidigare i år hur hon klarade av politiken trotts sin adhd.
Trevligt som attan med lite fler människor som delar med sig av sina erfarenheter till glädje för andra. Roligt med vettiga politiker också.

Och sossar

När Henrik och P-O träffade Sjukvårdspolitikern och Socialdemokraten Jan-Åke Simonsson så verkade någon större förståelse för den allvarliga diskrimineringen inte finnas där. Det skulle vara bra om Anna Kettner träffade sin partikamrat och talade lite vett med honom tror jag bestämt. Simonsson talade om ”deras verklighet” och vad ”de upplevde” när han fick frågan om han inte trodde att vi alla levde i samma verklighet svarade han inte. Jan-Åke Simonsson sjukvårdspolitiker i Göteborg fick 3 månader innan mötet några frågor som han inte heller under mötet kunde besvara och till dags dato inte gjort….

Grattis Jan-Åke, titta här: Diskrimineringsplats Göteborg – Har du fått en egen staty, eller ett hedersomnämnande? Du kommer att fatta till slut, var så säker. Politiker som hellre ägnar sig åt att framställa verklighetsfrämmande broschyrer och planer som aldrig kan bli verkliga bör kunna förstå de också. Kanske till och med svara på frågor och ta ansvar.
Kanske finnas en bra förklaring till att ADHD tydligen är 7 gånger så vanligt på Gotland som i Göteborg? Ser man till att människor inte diagnostiseras så kan de ju heller inte kräva någon medicinering. Smart tänkt va? Så visst finns det olika typer av politiker och olika typer av socialdemokrater, någon social demokrati verkar han inte vilja arbeta för.

Socialstyrelsen och tidningarna ser diskrimineringen
Det kanske passar lika bra att blunda nu när tidning efter tidning konstaterar samma sak? Vården är ojämlik och klyftorna ökar. Är det en social demokrati som förvägrar vissa grupper vård eller är det det mest negativa med ett djupt klassamhället? Jag förstår att det inte passar Göteborgs Socialdemokrater inom sjukdvårdspolitiken att ta hand om den verklighet de varit med att skapa, hur länge har ni tänkt blunda?

Dagens nyheter skriver om de ökade klyftorna inom vården:

– Faktorer som utbildningsnivå och födelseland har betydelse för hur
tillgänglig sjukvårdens olika insatser är. Det här måste vi analysera och
bli mer medvetna om, säger Ingrid Schmidt vid Socialstyrelsen.

Då har de inte ens börjat skrapa på ytan hur det kan komma sig att vården är 7 gånger så dålig i en region som i en annan …. Men visst artikeln tar i varje fall upp det faktum att dödligheten bara är 4 gånger så hög bland lågutbildade kvinnor och det är väl bara bra? Någon som tror att Socialstyrelsen har fel när de redovisar en liten del av den faktiska diskrimineringen?

Vad är en social demokrati?
Vad tror du Jan-Åke är det en konspiration från Socialstyrelsen? Eller du kanske vill prata om något annat än de frågor du får? Senast för några dagar sedan träffade jag människor som sa samma sak till dig för 10 år sedan, så din kunskap är knappast ny om problemet. Kanske vill du skicka fram Anneli Stark i stället och låtsas att hon inte har ju fått exakt samma frågor som du…

Kanske är dags att svara nu mitt lilla charmtroll? Eller är det skönare att prata om gamla dockskåp än att se verkligheten?

Flickor med adhd diskrimineras

Ätstörningar och bulimi vid ADHD

Det verkar finnas en stark koppling mellan ätstörningar hos flickor och adhd, som vanligt verkar det bara vara i Västerås som man intresserar sig mer för det hela, bor du någon annanstans så kan du rent historiskt sett få diagnosen borderline eller depression. Snacka om precision inom vården, huh. Jävla pillerdillande flummare som i flera decennier sett mellan fingrarna på den diskriminering som alltid funnits inom vården. Acceptabelt? tja, det kan du berätta för mig, vad du tycker. Har man livmoder ska man inte få vård. Sedan får man inte säga fitta heller för då är man en dålig flicka.

Gunnel Ersson på psykiatricentrum i Västerås har med stor framgång behandlat några patienter som haft allvarliga och långdragna ätstörningar.

Det är svårt att se hela bilden eller hur? Speciellt om man inte ens får vård för det, eller någon gör något åt det. DU måste ha rätt kön för att få vård. SVT försöker förklara varför den statistiskt belagda diskrimineringen finns. Som vanligt lyckas inte journalisterna att ställa någon ansvarig mot väggen. Undrar om den stora undersökningen om Svenskars psykiatriska hälsa som Svenska Dagbladet skriver om kan ge ett bättre besked på varför diskrimineringsfaktorerna sitter så djupt? Eller är det ett beställningsjobb som från stadsmaktens sida som ska bevisa att allt är jättebra och dessutom på väg att bli än bättre? När man börjar tala om normglidning och liknande kanske man också skall vara mycket medveten om från vilket utgångsläge undersökningen görs.

SVT har verkligen scoopat (eeh) se inlägget där SVT berättar om att vuxna med adhd är diskriminerade av vården. Inte säger de att så har det alltid varit, inte säger de att det är fullständigt orimligt. De säger i stället gång på gång att det beror på samhället att så många diagnostiseras…. De säger inte tvärtom att det beror på samhället att dskirmineringen gör att så många inte behandlas. Intressant sätt att använda språket på. En mycket intressant modell för att slippa ta ansvar, vi skyller allt på samhällets förändringar.. javars … Ställ för guds skull ingen ansvarig tillrätta och få dem att försöka förklara varför vissa personer inte ska anses vara berättigade till några rättigheter när det gäller att få vård… OM ytterligare 3 år kanske SVT kan titta några millimeter framåt i vad konsekvenserna blir för den som inte ens har rätt till vård. Eller varför inte förklara hur samhället skapat inte bara adhd. Utan även blindtarmsinflammationer, stroke, könssjukdomar, tarmvred, förkylning och allt annat också, jag ser verkligen fram mot att monopol-tv försöker fortsätta i de sjuka spåren. Vilken härlig prognos vi redan i dag kan sätta på de logiska sambandslinjerna.

Aids orsakas av en ond ande som finns i samhället, eller hur ska det låta från SVT´s sida när de ska försöka förklara hiv-infektionen enligt samma gravt skadade logik? Samhällets hårda arbetsklimat nuförtiden har skapat aids? Eller får fler diagnosen AIDS bara pga. av stressrelaterade fenomen som får dem att vilja knulla utan skydd trotts infektion? Kom igen SVT upplys mig!

Bara en aspekt kommer fram. Inte ett enda knyst sägs om ansvarstagande bakom den djupa diskrimineringen. Där väljer man att hänvisa till det diffusa samhällsklimatet. Den praktiska dogmatiken har svårt att förneka sig.

Med förlängningen av resonemangen måste vi tillsammans kunna konstatera att samhället skapat den äldsta kultursjukdomen av dem alla: Döden. Det bokstavsfenomentet fanns inte innan samhället, eller?

-Titta vad mörkt det blir NU, när jag blundar!

En torktumlare i huvudet. (om ADHD)

Fötterna är blöta på barfotabarnet och det skvätter i pölarna, det går undan och många hänger inte med, på gott och ont.
(Missade du dokumentären på tv1 igår kan du se hela här.)
Blev ganska överraskad av gårdagens dokumentär om ADHD, varken tråkig, seg eller svartmålande, inga konspirationsteorier, utan tvärtom skildrade delar av det stora spektrum som människorna med ADHD faktiskt är. Om nu huvudet är en torktumlare för att fötterna ligger i blöt, vem har då rätten att förhindra barfotabarnen lite fast mark under fötterna, det är den frågan jag ställer mig.
Trotts att problemet rent vetenskapligt varit känt under mycket lång tid och är bland de absolut mest välforskade i det neuropsykiatriska fältet, så har alla Svenskar fortfarande inte fått hjälp.

Varför?
Sannolikt skulle det vara en besparing för staten om alla kunde ha den mänskliga rättigheten att få en rimlig och adekvat vård. Varför är det inte så? Varför har så många blundat så hårt så länge? I Göteborg finns det fortfarande gott om personer som inte alls fått någon hjälp trotts psykiatrins helt verklighetsfrämmande planer och vackra ord. Det är ett hån, kan det någonsin vara annat än ett hån.
Tidningen Dagen skriver om att Göran Hägglund lovat extra miljarder till de landsting som sköter sig. Jag undrar lite försynt hur skötsamt det är att fortfarande ha patienter som efter över 10 år inte fått någon behandling. I DN skriver Göran själv på debattsidan att flera landsting har en oacceptabel väntetid och jag kan inte annat än att hålla med.

Ansvarstagande?
Vad säger du Johan Assarsson högste ansvarige tjänsteman på Vgregion. Vad säger du om att ta lite ansvar någon dag, eller räcker inte din månadslön till för en sådan petitess, för 130,000 kronor i månaden verkar du ju ha råd att köpa några torktumlare eller?

Lars-Olof Rönnqvist, hälso och sjukvårdsdirektör i Göteborg, såg du dokumentären eller blundar du lika hårt som vanligt? NI fick väl ett förslag i förra veckan om att dokumentera vad bristen på ert ansvarstagande leder till i praktisk mening, men svaret lyser fortfarande med sin frånvaro. Blir det litet för kinkigt för våra direktörer om ni måste ta ansvar för en situation som påtalats av flera de senaste årtiondet?

Hur kan man lyckats att missa den verklighet som så många människor lever i och en del dör i?
Leter du efter filmen en torktumlare eller annat fakta/dokumentär material om ADHD så finner du en hel del på våra sidor om ADHD, litteratur böcker och film & video.

Evidensbaserad diskriminering?


Det står redan klart sedan länge att vi inte har någon jämställd vård i Sverige, vilket framgår mycket tydligt när det gäller de regionala skillnaderna på vård och utredningsmöjligheter för de neuropsykiatriska funktionshindren – NPF. Redan i dag ser vi mycket tydligt att vården inte kan anses vara evidensbaserad när den lyser med sin frånvaro.
Men har diskrimineringen fler bottnar än så? Finns det också ett mycket tydligt genusperspektiv på behandlings och utredningar vid NPF. Är det oftast de utåtagerande barnen, vilka tenderar att vara pojkar som får vård? Det finns mycket som tyder på det. I en artikel i SVD frågar sig Susanne Bejerot:
I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd.

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering konstaterar en del frågetecken i sin faktasammanställning:

ADHD hos flickor – En inventering av det vetenskapliga underlaget (klicka för att ladda ned hela rapporten i fulltext som pdf fil)
  • Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämfört med flickor utan ADHD.
  • ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga diagnoser. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.
  • Förekomsten av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men ligger i de flesta studier mellan 2 och 5 procent för flickor mellan 6 och 15 år. ADHD är mellan 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier.
  • För tio år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor som fått diagnosen ökat till 20-25 procent.
  • Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning.
  • Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat under senare år.
  • ADHD hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora brister i kunskapen om flickor med ADHD. Speciellt angeläget är:- Longitudinella studier för att få bättre kunskap om hur ADHD påverkar den vuxna kvinnans liv.- Studier som belyser flickor med ADHD och deras svårigheter under olika åldrar med tonvikt på förskoleåldern och tonåren.- Studier som granskar konsekvenserna av diagnos och insatser för flickan och hennes familj.- Studier som belyser vilka hinder som finns för utredning av flickor i Sverige.- Studier som fastställer eventuellt värde av könsspecifika diagnoskriterier.- Studier som bedömer risker och långtidseffekter av centralstimulerande medel.- Studier som bedömer effekten av beteendeterapi.- Studier som belyser effekter av olika insatser för självkänsla och förhindrande av utveckling av missbruk.- Studier om interaktionen mellan kvinnliga könshormoner och centralstimulerande medel.
Det finns några uppsatser som berör lite av den diskriminerande problematik som vi tillbakablickande kan notera.
ADHD sett ur genusperspektiv : Stämmer dagens norm på flickors symtom?
C-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Sammanfattning
: Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst. Vi valde att intervjua fyra lärare, två personligen med bandspelare, en via mejl och den sista muntligt utan bandspelare. Analysen gäller hur pedagoger och föräldrar ser hur skolan hjälper flickor och pojkar med ADHD. Analysen visade att en del föräldrar är nöjda med skolans insatser medan andra föräldrar i undersökningen är mindre nöjda. Lärarna däremot anser att de arbetar för att barnen ska få den hjälp de behöver oavsett diagnos och kön. Av analysen kan vi dra slutsatsen att flickor upptäcks senare på grund av att diagnostiseringen sker utifrån pojkars symtombild.

Flickor med ADHD – fler måste bry sig!
Examensarbete, Malmö högskola/Lärarutbildningen

sammanfattning
Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera att vuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande är avgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Flickor och ADHD : En kvalitativ studie som visar vilka symtom som beskrivs när det gäller flickor som diagnostiserats med ADHD
C-uppsats, Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap

sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien

bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad. Resultatet visar att det finns tolv symtom som som beskrivits och dokumenterats i journalerna. Av dessa är sju symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 13 och 18 år och ett symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 7 och 12 år. Resultatet visar även att en tilläggsdiagnos kan påverka symtombilden för flickorna men den behöver inte göra det. Studien visar dessutom att symtomen är mest framträdande i skol- och hemmiljön. I diskussionen betonas att det är angeläget att uppmärksamma dessa flickor och då gärna så tidigt som möjligt för att förebygga utvecklingen av symtom. Utifrån resultatet är en viktig slutsats att flickorna bör få adekvat stöd i de miljöer där symtomen är mest framträdande. Studien efterfrågar vidare forskning om huruvida fler symtom innebär större svårigheter för dem som diagnostiserats samt om en ökad anpassning utifrån deras behov skulle kunna underlätta tillvaron för dem.

Att leva med ADHD? En uppsats om bemötande och svårigheter i vardagen
En C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD. Frågeställningar: 1.Vilka svårigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förståelse för svårigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra människor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjälp har den enskilde fått? Hur har den sett ut? Vad har hjälpen inneburit? Hur skulle den bästa hjälpen ha sett ut enligt den enskildes mening? Metod: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna består av både män och kvinnor och de är mellan 20 och 60 år. Vi har utgått ifrån en väl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrågor vi ville få svar på. Huvudfrågorna är tydligt kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar. Analysen har skett utifrån Widerberg (2004) även om vårt tillvägagångssätt exakt inte följde samma ordning. Resultat: Resultatet visade bland annat på koncentrationssvårigheter och brist på uthållighet. Många menade att de ofta handlar först och tänker sedan, vilket är ett tecken på impulsivitet. Vad beträffar omgivningens bemötande; menade många att det rådde brist på kunskap och förståelse hos omgivningen och professionella hjälpare. Flera av deltagarna berättade att de hade lärt sig eller känt sig tvungna att anpassa sig efter omgivningen och samhällets krav. Samtliga informanter önskade att kunskaperna hos professionella vore bättre, speciellt inom psykiatrin. När det gällde medicinering ställde alla utom en sig positiva till medicinering. Många sade att de har svårt att organisera sin vardag; att få det att ?flyta på? med bland annat barn, hem och familj. De flesta ansåg att diagnosen har hjälpt dem att förklara och förstå svårigheter som har påverkat dem under livets gång. Flera menade att diagnosen har gett dem en slags upprättelse.

Det okända mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv
lärosäte

C-uppsats, Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap

sammanfattning
Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet. Resultatet visar även att det krävs förmåga att improvisera samt vara lyhörd hos de pedagoger som arbetar med barn med ADHD.

C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konsekvenser diagnosen får för eleven ur ett föräldraperspektiv samt lärarperspektiv. Enligt skolans läroplaner skall alla barn ha rätt till det stöd och hjälp som de behöver i enlighet med det relationella perspektivet, där samspelet och interaktionen är betydande mellan de olika aktörerna på skolan. Den kvalitativa intervjuen har legat som grund vid vår undersökning. Resultatet pekade på att skolan präglas av det kategoriska perspektivet, där elevens svårigheter uppfattas som en konsekvens av svåra hemförhållanden eller låga begåvning.
Bloggen är kontrollerad av FRA och  myndigheterna.