<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ADHD och ADD&#187; AMPA</title>
	<atom:link href="http://adhd-npf.com/tag/ampa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://adhd-npf.com</link>
	<description>AB Se ADHD, Ett företag bara De</description>
	<lastBuildDate>Fri, 10 Feb 2012 12:39:57 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	
		<item>
		<title>Schizofreni Orsaker &#8211; Glutamat NMDA</title>
		<link>http://adhd-npf.com/schizofreni-orsaker-glutamat/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/schizofreni-orsaker-glutamat/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 20 Oct 2011 10:06:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[AMPA]]></category>
		<category><![CDATA[GABA]]></category>
		<category><![CDATA[Glutamat]]></category>
		<category><![CDATA[Glutamatreceptorer]]></category>
		<category><![CDATA[inlärning]]></category>
		<category><![CDATA[Kainate]]></category>
		<category><![CDATA[Minne]]></category>
		<category><![CDATA[plasticitet]]></category>
		<category><![CDATA[schizofreni]]></category>
		<category><![CDATA[Schizofreni Orsaker]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://adhd-npf.com/?p=15008</guid>
		<description><![CDATA[Schizofreni Orsaker Glutamat inlärning och minne Glutamat är den största av av de klassiska transmittosubstanserna som står för mest av transmissionen i hjärnan och finns representerad i 50% av nervvävnaden. Glutamatreceptorerna tycks ha en stor betydelse för LTP (Long-Term-Potentiation)  vilket kan visa sig i uttryck som synaptisk plasticitet &#8211; inlärning och minne, dvs grunden för [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/schizofreni-orsaker-glutamat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>De ADHD-skapande livsmedlen damp i backen?</title>
		<link>http://adhd-npf.com/de-adhd-skapande-livsmedlen-damp-i-backen/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/de-adhd-skapande-livsmedlen-damp-i-backen/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 11 Apr 2009 11:33:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>orakelo</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[ADD]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[AMPA]]></category>
		<category><![CDATA[Azo-färgämnen]]></category>
		<category><![CDATA[Glutamat]]></category>
		<category><![CDATA[hyperaktivitet]]></category>
		<category><![CDATA[NMDA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://galtagostas.wordpress.com/2009/04/11/de-adhd-skapande-livsmedlen-damp-i-backen/</guid>
		<description><![CDATA[Bye bye sweet hyperaktivt ADHD-knark Beskedet damp ned som en chock för oss alla, va ska våra älskade azo-färgämnen verkligen försvinna nu? Efter att ha varit förbjudna i Sverige en herrans massa år blev de plötsligt tillåtna tack vare EU-och den harmonisering som råder kring de olika länderna invånarförgiftning. Råd och rön gick tidigt detta [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/de-adhd-skapande-livsmedlen-damp-i-backen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Framtidens ADHD mediciner?</title>
		<link>http://adhd-npf.com/framtidens-adhd-mediciner/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/framtidens-adhd-mediciner/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 28 Jul 2008 05:38:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>orakelo</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[AMPA]]></category>
		<category><![CDATA[asperger]]></category>
		<category><![CDATA[BDNF]]></category>
		<category><![CDATA[Histamin H3]]></category>
		<category><![CDATA[medicinering]]></category>
		<category><![CDATA[NMDA]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxtfaktorer]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://galtagostas.wordpress.com/2008/07/28/framtidens-adhd-mediciner/</guid>
		<description><![CDATA[ADHD’s negativa symptom medicineras i dag med bland annat centralstimulerande medel. Inom det närmaste kommer antagligen en farmakologisk vidareutveckling av molekylskelettet runt metylfenidat och amfetamin, man går bort från racemat till mera enantiospecifikt verkande medel tex Focalin samt skapar prodrugs typ Vyvanse eller varianter av känd tematik typ Adderall, även D-Seligilin blir tänkbart transdermalt. Antagligen [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/framtidens-adhd-mediciner/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Framtidens och dagens mediciner mot ADHD</title>
		<link>http://adhd-npf.com/framtidens-och-dagens-mediciner-mot-adhd/</link>
		<comments>http://adhd-npf.com/framtidens-och-dagens-mediciner-mot-adhd/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 20 Jul 2008 06:03:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>p-o</dc:creator>
				<category><![CDATA[ADD och ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[NPF]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[AMPA]]></category>
		<category><![CDATA[Aspergers]]></category>
		<category><![CDATA[autism]]></category>
		<category><![CDATA[medicinering]]></category>
		<category><![CDATA[NMDA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://galtagostas.wordpress.com/2008/07/20/framtidens-och-dagens-mediciner-mot-adhd/</guid>
		<description><![CDATA[De traditionella medicinerna mot adhd symptomen är centralstimulerande medel vanligtvis Metylfenidat (Concerta, Equasym, Medikinet, Ritalin) men även Bupropion (Zyban) Venlafaxine (efexor mm) Atomoxetin (Strattera) samt några till med liknande verkningsmekanism. Dessa mediciner har varit till stor hjälp för många människor vilka fått en chans att klara sig bättre i livet och tack vare dem också [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://adhd-npf.com/framtidens-och-dagens-mediciner-mot-adhd/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

<!-- Dynamic Page Served (once) in 0.536 seconds -->

