Etikettarkiv: adhd historia

Sidförslag ADHD historia..

Här hamnade slutresultatet

Ja till slut så bidde det en egen sida av historiken…

ADHD History

The History of ADHD: 1798, Alexander Crichton

The absolutely first known history of ADHD was written already in 1798 by a Scottish-born physician and author, Sir Alexander Crichton (1763-1856).

He described what seems to be a similar mental state much like the inattentive subtype of ADHD, in his book: An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects. In the chapter ”Attention”, Crichton described a ”mental restlessness”.

The history of ADHD 1902, Sir George Frederick Still

Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

England’s first professor in child medicine presented on 4th, 6th and 11th March 1902 a series of three lectures to the Royal College of Physicians in London, under the name “Goulstonian lectures” on ‘some abnormal psychical conditions in children’, which were published later the same year in the Lancet. He described 43 children who had serious problems with sustained attention and self-regulation, who were often aggressive, defiant, resistant to discipline, excessively emotional or passionate, who showed little inhibitory volition, had serious problems with sustained attention.

The history of British Pediatrics: Sir George Frederick Still

Sir George Frederick Still (1868-1941) The father of British pediatrics.

Sir George Frederick Still (1868-1941) the father of British pediatrics. He was born in Highbury, England, and attended medical school at Cambridge University. His father died when he was 17 years of age, causing a dramatic change in the family economy.

Swedish

ADHD Historia 1798: Alexander Crichton

Den första väldokumenteradebeskrivningen av ADHD liknande fenomenologi

En Skotsk man född 1763 som blev medicine doktor i Holland 1785. Efter flera framgångsrika år i Europa flyttade Crichton till Ryssland och blev livläkare till Tsar Alexander den förste. Hans mest kända bok är egentligen tre böcker på över 700 sidor samlade I två volymer med det långa namnet:“An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their efects, “


Alexander Crichton del 2

Alexander Crichton berörde i sin bok, svårigheten för personerna med den ‘mentala rastlös heten’ att filtera bort intryck och hur överkänsliga personerna var för olika händelser som inte verkade påverka andra i alls samma omfattning.

Englands förste professor i barnmedicin presenterade den 4, 6 och 11 Mars 1902 sina sedermera berömda föreläsningar för the Royal College of Physicians in London, under namnet “Goulstonian lectures” som handlade om ‘some abnormal psychical conditions in children’, Föreläsningarna publicerades samma år i the Lancet. Han beskrev 43 barn som hade mycket allvarliga problem med att upprätthålla en kontinuerlig uppmärksamhet, att disciplinera sig själva och att inte bli ständigt överemotionella, aggressiva eller passionerat upptagna med något för situationen olämpligt.

1937 Benzedrine – den första ADHD medicinen

Det stora sensationella medicinska genombrottet för personer med svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig, kom en bit in på 30-talet i form av den centralstimulerande medicineringen, Benzedrine, som tvärtemot vad man kunde tro lugnade ner barnen och gjorde dem mindre stökiga, ja rent av lugna, samt gav dem bättre förutsättningar till att upprätthålla sin koncentrationsförmåga under länge tid, som andra barn.

Sir George Frederick Still (1868-1941)

Englands förste professor i barnmedicin presenterade den 4, 6 och 11 Mars 1902 sina sedermera berömda föreläsningar för the Royal College of Physicians in London, under namnet “Goulstonian lectures” som handlade om ‘some abnormal psychical conditions in children’, Föreläsningarna publicerades samma år i the Lancet. Han beskrev 43 barn som hade mycket allvarliga problem med att upprätthålla en kontinuerlig uppmärksamhet, att disciplinera sig själva och att inte bli ständigt överemotionella, aggressiva eller passionerat upptagna med något för situationen olämpligt.

ADD era Alexander, Crichton, 1798, Georgestill, 1902, Goulstonian lectures, ADHD historia,

Är det den perfekta historiksidan för ADHD och ADD eller finns det förbättringar att göra? Flickr ADHD History.

Tennis och ADHD Historia

tracks_tennis leandroYing och Yang

Värdsettan i tennis, Roger Federer är född i Basel Schweiz. Där utspelades för en herrans massa år sedan en annan match, en match mellan en hårt arbetande och upptagen man och hans fru Marguerite.

När Leandro gick ut för att spela tennis med sin fru så var det trotts allt en ganska vanligt dag i Basel i slutet på 1950 talet. Marguerite hade tidigare besvärats av ett lågt blodtryck och därför så beslöt hon att sig för att pröva en av sin mans upptäckter vilket de båda visste kunde höja blodtryck något.

panizzons

Leandro och Marguerite

Matchen slutade bra och Marguerite verkade inte ha haft några besvär av sitt låga blodtryck, det hela kunde väl mycket väl ha slutat där om det inte vore för några väldigt nyfikna Svenskar som hade en favoritblogg och de verkligen krävde att veta historiken bakom varenda jävla liten småsak, så kanske inte du heller fått veta det?

Leandros fru hette förvisso Marguerite men han brukade alltid kalla henne för något annat, det var inte subba, hora, presidenten utan:Rita. En del berättar att just namnet Rita hade han gett till sin fru för hennes likheter med en av dåtidens största filmidoler Rita Hayworth, hur det än må vara med den saken så lever hennes namn vidare.

Leandro var kemist och substansen han upptäckte 1944 används mot ADD och ADHD och heter än idag Metylfenidat, när den lanserades år 1954 hade preparatet fått döpts efter smeknamnet upptäckaren hade på sin kära fru.

Ritalin hette preparatet och resten är historia.

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

feck jo rught bakVi är själva tveksamma till att de med Neurotypiskt Syndrom ska använda Metylfenidat, men finner det oerhört intressant att de som är så emot användandet av  dessa substanser som bland annat hjälper barn att hänga med i skolan håller käften när de gäller all annan användning av substanserna än till ju de utsatta barnen med  ADHD.  Varför är det så tror du?

Ying Yang Metylfenidat, Ritalin, , Leandro, Rita, Basel, Att vi har en intresseförening Riksförbundet Attention  som är så självupptagen och lam gör inte saken bättre. För vem jobbar man egentligen och varför agerar man så tveksamt som man gör?

Vad har den heltidsarvoderade ordföranden i lön, är det något som förbundets medlemmar inte har rätt att veta? Att arbeta ideellt och vara så lam är en sak. Men att missa så mycket så länge – Nej.   Nej nej. Inte ens en historia har man brytt sig om att ta fram. Men gnälla på de som kritiserar den faktiska lamheten det är man fanimej pigga på.

Den verkliga kränkningen ligger i de som inte når sin fulla hälsa och finns det egentligen ett värre personangrepp än just det, när hälsan finns inom räckhåll? När förbundet inte jobbar optimalt för dem ska de givetvis vara tacksamma för kritiken och inte känna sig kränkta och förorättade, vilket kanske mer än något annat visar att man glömt vem man jobbar för.

Kanske skulle vara bättre om ni höll käften med dravlet och inser varför riksförbundet har ett existensberättigande? Jag tror inte det är för att tramsa med de som kommer med substantiella frågeställningar om den kliniskt bevisade långsamheten, vilken skördar resultat i just:

Nonchalansens epidemiologiska folkdräkt

Men visst håller jag med både ordföranden regionalt och centralt att just tekniken att trakassera  kritikerna och sedan  utpeka dem bråkmakare visar man sig knappast beredd att ta ansvar för sin egna lamhet och följderna av denna allvarliga inkompetens. Det finns inget värre personangrepp än att vara utan rätten till sin hälsa.

Stilen känns väl igen. Se på ert resultat kanske säger något?

Glad kåt och Tacksam, nu med EXTRA!

Sug i Blicken!

Amfetaminreklamens kanske inte vackraste sidor vad säger du? Här har kvinnan äntligen hittat hem till sin plats i hemmet och får tack vare vetenskapen dessutom lite extra vått sug i trasan.

Få fart på frugans städvilja, mindre deppig kärring mer städ.
Nu med extra sug i blickfånget

För kvinnan i tiden: En städvillig och duglig kvinna som slipper känna ångest och skam över sin låga förmåga att hushålla med hemmets ideal. På kvällskvisten är hon sedan kåt och glad utan att vara avog mot gnu-landet. Kan med fördel kombineras med barbiturater av alla de slag för att få den rätta avvägningen mellan kusimurra-burritos och lagomt konversabel salongssedering innan guacamolen saftades fram som avec. För att ingen skulle protestera i den lyckliga familjen gavs sedan barnen slutgiltigen lite sniffbart amfetamin.

Nå vafan säger du då, inte så pjåkigt va?
Till å me den lilla bitchen fick de på G.
Konsekvenser av amfetaminreklamen?
Den Pengakåta pillerindustrin har genom åren haft en rad smaklösheter för sig förutom att dölja resultat som talar till sitt preparats nackdel så manipuleras och har det manipulerats en hel del igenom åren och det görs fortfarande. En speciellt intressant grupp att kränga ”de nya supervetenskapliga” produkterna till har varit kvinnor, ofta med någon skavank som medicinjättarna inte alls varit sena med att marknadsföra med vetenskap som täckmantel. Det kan vara den feta kvinnan, den okåta kvinnan, den otacksamma kvinnan eller bara kvinnan som inte hinner med att städa rent i hemmet. Eller varför inte suggan som blivit på smällen och fettnat till? Behöver inte hon lite methamfetamin?
Att stimulerande medel har både för och nackdelar bör väl alla snart kunna veta om? Deras fördelaktighet vid ADHD är det nog ganska många som insett vid det här laget, likförbaskat får inte alla behandling. Vem övervakar det? Samtidigt kan man ändå vara väldigt kritisk till den marknadsföring som medicinjättarna ägnat sig åt i så många år, vilket jag tycker vi visar ganska tydligt här, eller vad säger du?

Konsekvenser för personer med ADHD?
Självfallet kan det bland annat liknande annonser och förhållningssätt som ligger till grund för en del av den skeptiskhet som möter behandlingen av adhd med centralstimulerande medel och det är kanske inte så konstigt, eller vad säger du?

Vad tycker du om amfetaminreklamen förresten? Är det sådant gammalt sexistiskt skräp som används Mot att personer med adhd ska få en rimlig medicinering tror ni? Eller har den gamla reklamen ingen betydelse för dagens inställning till hur amfetamin och liknande beredningar används inom sjukvården?

Glad kåt och tacksam

Glad kåt och Tacksam, nu med EXTRA!

Marknadsföringen av Metamfetamin till gravida

 

Läs även andra bloggare som ADHD kvinnor, åsikter om ADHD, ADD, , amfetaminreklam, reklam, adhd historia, eller se en video om kvinnor med adhd Eller varför inte låna en liten bok om kvinnor med adhd?Eller bara läs uppsatser om kvinnor med adhd:

Även om det är turbo i skallen så är jag väldigt trött – om kvinnor med ADHD
I undersökningen har kommit fram till att alla kvinnor som intervjuades har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan. Som vuxna har de flesta problem med att hålla ordning i hemmet. De vet vad som ska göras men får inte till det. Kvinnorna med eget boende inser att de behöver boendestöd för att få vardagssysslorna gjorda. En strategi de också använder sig av för att få struktur på tillvaron är scheman och strukturerade lappar. Skillnaden på pojkar och flickor med diagnosen ADHD trodde intervjupersonerna var att pojkar är mer utagerande medan flickor är mer inåtvända. Behovet av stöd och hjälp för kvinnor respektive män trodde respondenterna inte skilde sig åt nämnvärt. Författarna anser tillsammans med respondenterna att det behövs mer kunskap om det här i samhället, för att personer med ADHD ska bli bemötta på ett bra sätt och få den hjälp de behöver.

ADHD Historia 1937 Benzedrine – den första medicinen

English history of ADHD:

Det stora sensationella medicinska genombrottet för personer med svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig, kom en bit in på 30-talet i form av den centralstimulerande medicineringen, Benzedrine, som tvärtemot vad man kunde tro lugnade ner barnen och gjorde dem mindre stökiga, ja rent av lugna, samt gav dem bättre förutsättningar till att upprätthålla sin koncentrationsförmåga under länge tid, som andra barn.

År 1937, beskrev Dr Charles Bradley i Providence, att en grupp av barn med allvarliga beteendemässiga problem hade fått mycket positivt resultat av att använda Benzedrine, ett stimulerande preparat för att snabbare återhämta sig från huvudvärken de fick från en annan undersökning. Förutsättningarna för att mäta barnens förmågor verkade ha varit gedigna och väl tilltagna.


Man höll sig med både läkare, lärare och sjuksystrar, som noggrant kunde observera barnens beteenden, för att kunna se de eventuellt positiva och negativa effekterna av insatserna som gavs på institutionen. Vilket gjorde att effekten av medicineringen fick en mycket kvalitativ mätning ur flera aspekter.


Barnens olika tillstånd varierade rikligt inom gruppen, från barn med inlärningssvårigheter pga schizoid tillbakadragenhet vilka inte kunde delta normalt i undervisningen, till personer med aggressionsproblematik, epilepsi med mera. Barnens beteenden och störningar hade bedömts som så allvarliga att de togs in på sjukhus för observation och utredning. Ett av de gemensamma dragen var dock att barnens intelligens bedömdes vara normal.


Behandlingen med centralstimulantia gav upphov till en mycket tydlig förbättring hos en del av barnen. Dr Bradley sammanfattar, att en slående förbättring kunde mätas under veckan barnen medicinerades med Benzedrine. Hälften av barnens skolresultat förbättrades spektakulärt mycket. En stor del av barnen blev lugnare utan att därför förlora intresset för sin omgivning.

Han förvånas dock över att hans patienter svarat så paradoxalt på medicineringen, även om både sjuksystrar och lärare med en gång märkte en stor skillnad.


Men man ska komma ihåg att de unga tuffingarna som medicinerades även fick biverkningar, vilka kanske inte alltid var speciellt bekväma för tuffingarna. Några av barnen blev helt enkelt gråtmilda när de fick en större närhet till sina känslor, för visst kan det vara svårare att slå någon, om du också kan känna dennes smärta och sorg.


Endast en av barnen fick en förvärrad hyperaktivitet. Men alla barnen svarade inte alls lika spektakulärt bra på medicineringen. En del svarade betydligt mindre och på några kunde en beteendeförändring inte alls mätas före och efter att medicineringen sattes in.


Funderingar:
Många har snackat av sig tungan när det gäller att ge barn en medicinering som hjälper dem i skolan, kamratlivet och socialt, jag frågar mig mest varför, samt det varaktiga resultatet av dessa ifrågasättanden av barnens rätt till hälsa. Vad är det för varelser som tar sig den rätten? Vem är vi att döma deras öden och ta i från dem deras utvecklingspotentialer.

Det är förvånande att de här initiala beskrivningarna inte fått ett större genomslag. Medicinering är självfallet inte ett förstahandsalternativ eller lämpligt för alla men för vissa kan det ha en fantastiskt god effekt. Förvånansvärt lite långtidsdokumentering är dock gjord på medicineringens sociometriska utfall på lång sikt.

En del verkar tro att ströbröd fungerar lika bra eller vad som helst annars, men ingen lyckas bevisa det konstigt nog, barnen ska inte behöva leva bara på hoppet allena, utan handfasta metoder som verkligen hjälper är självfallet det enda som räknas. Att omega-3 kan vara bra säger en del, visst, men effekten verkar begränsad och räcker inte på långa vägar. Fullständigt uppenbart verkar det dock vara att mycket kan förbättras inom vården och de systemfel som skapar systemfel på varandra och gnager på bekostnad av folkhälsan. Nytänkande är dock på gång på sina ställen frågan är om det räcker. Kognitiva problem eller psykiska har länge setts som ett b eller snarare C-lag inom vård och omsorg, hur ska man annars kunna förklara att personer
med ADHD ofta får klara sig utan hjälpmedel som kunde göra deras liv lättare eller en medicinering som vi redan 1937 visste kunde hjälpa?

Men visst finns det många positiva exempel med adhd, entreprenörer och nyskapare, men för många andra går det åt helvete. Att inte erkänna det skulle vara att pissa på deras grav så visst finns det stor anledning att också varna för farorna med ADHD och missbruk till exempel.  För och nackdelar, att veta om dem, minskar riskerna och ökar på möjligheterna att det ska gå bra i livet.






Att Injicera luft i Barns Hjärnor


Upptäckternas pris
Innan vi går vidare i adhd historien tycker jag det är på sin plats att förtydliga några begrepp så att de inte hamnar i skymundan, vilket de historiskt verkar ha en enorm tendens att göra. Inför nästa artikel där vi tar upp de första medicinskt framgångsrika behandlingarna av ADHD, kan det vara värt att veta lite mer om pneumoencephalografi, eller postpneumoencefalografisk huvudvärk om man nu så vill. Den medicinska behandlingen uppkom nämligen i försöken att hitta en mildring eller botmedel efter just pneumoencephalografins biverkningar bl.a. den s.k. huvudvärken.

Men vad är pneumoencephalografi egentligen? Och varför uppkom huvudvärken?

Den Tölpaktiga Huvudvärken
Jo, för att tala klartext hade man fyllt på lite luft i barnens hjärnor (sic!) vilket var den egentliga orsaken till ”huvudvärken”. Förfarandet kallas pneumoencephalography och introducerades av en neurokirurg år 1919 men det gav varken nu eller då någon primär huvudvärk vilket mången litteratur påstår. Många som läst lite medicin vet att ta prov på ryggmärgsvätskan kan ge en ganska så ordentlig huvudvärk. Men att samtligt föra upp gas i hjärnan har aldrig gett någon huvudvärk primärt, det ger snarare en ganska extrem smärta och är självfallet ett mycket farligt ingrepp, vilket vi idag vet bortom all tvekan.

Inte riktigt La dolce vita
Att kalla det huvudvärk är inget annat än att förneka dessa barns smärta, jag finner det mycket sjukligt att ens försöka. Men visst fick det något som liknade huvudvärk efter några dagar eller veckor, innan dess är det helvetisk smärta som ofta gav rikliga kräkningar på grund av den extrema smärtan som ibland gav små spyfontäner rätt upp i luften.

En som var med berättar att just den ungen spydde bajs genom näsan, och tydligen så hann småglina inte alltid han öppna den lilla munnen, så visst var det huvudvärk som förorenade den kliniska psykiatrins fina vita bänkar, när luften sakta injiceras genom ryggraden upp i hjärnan på de stökiga ungjävlarna. Psykiatrin historia är sannerligen inte vacker, men ibland kan något gott växa upp ur skiten. Låt oss också komma ihåg priset för dessa lärdomars gagnande.

Bokstavsprogramen i TV kanske visar vägen? Det känns ibland som att det är någon typ av tölpaktighet som löser ut det hela, vad säger du?

Just att stå för sin historia och visa den, kanske är något psykiatrin kan suga i sig från Barack Obama? (se ledarbloggens resonemang och filmvisning)

Fekal uppkastning
har även några andra latinska synonymer som våra frågvisa läsare säkert vill veta: antiperistalsis, copremesis, stercoraceous vomiting, fecal vomiting eller på svenska fekal uppkastning, eller det mer folkhemspraktiskta: att spy bajs.


Att Veta priset på allt men inte Värdet på något

Normalt kan man här få höra någon som säger att det är ett snuskigt språk som används när det bara skildrar något många borde veta. Frågar mig själv dock vad som är snuskigast, att framkalla snusket eller bara beskriva det som det är… Om språket är äckligt när det bara beskriver verkligheten, vad är då viljan som försöker förneka en människans beskrivning av verkligheten, som går att verifiera? Någon av de verkliga äcklen som har ett bra svar?

Själv har jag ibland undrat om röntgenplåtarna från den delar av den logik som möjliggör nya framsteg ibland innehåller mer än just den nya leden, något som på höjden av sin funktionella effektivitet är en någorlunda korkad flaskhals. Men det kanske är ett tankefel från min sida. Analysen känns på något sätt ofullständig, vad tycker du? Jag får liksom inte ihop bilderna.


Ska vi tala om fördelarna och landvinningarna kan vi lika gärna tala om vad de kostade.

Läs även andra bloggares åsikter som skrivit om inte, kapsejsat och försvunnit.

Vad orsakar ADHD symptomen?

Lika aktuellt som för några veckor sedan. Hör den ledande experten Russel A Barkley berätta om orsakerna till ADHD symptomen och vad som framkommit de senaste 10 åren. Eller ladda ned första kapitlet i hans bok. På hans egen sajt finns en del böcker som man kan förkolla lite på ifall man är intresserad av dem.

The Nature of ADHD Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, Third Edition: A Handbook for Diagnosis and Treatment, Russell A. Barkley

Taking Charge of ADHD, Revised Edition: The Complete, Authoritative Guide for Parents.

Genetiken bakom ADHD och några av studierna bland annat i molekylärgenetik.

Skulle vara intressant att höra lite reflektioner på föredraget av Dr Barkley härovan, området har varit så hårt debatterat… Dels de sociala influenserna känns lite svåra att nonchalera med tanke på incidensökningen efter Tjernobylkatastrofen vad skulle det kunna bero på om inte just de sociala faktorernas prenatala påverkan?

Pågående kliniska prövningar i USA.

Lösa notiser från Sverige om pågående medicinutvärderingar Mer beskrivet.

ADHD Center, ADHD och ADD.

Kvalitetskatalog.se

Några ADHD, torrents etc

Några inlägg flyttade till

ADHD Videos – Film

Med filmer du kan se direkt på nätet NU

Fakta om ADHD och ADD

Saker som en del laddar ned om ADHD, ADD, Asperger Autism eller Tourettes syndrom.

Autism Video + books

Brain That Changes Itself The: Stories of Personal Triumph from

Am I Normal – BBC Radio Medical Documentary Series – Seasons 1 a

The Curious Incident Of The Dog In The Night Time By Mark Haddon

The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood (

Paul Erdos – N is a number (Mathematics Asperger).avi

Understanding the Nature of Autism And Asperger’s Disorder

Asperger Dictionary Of Everyday Expressions, Second Edition.pdf

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

The Unwritten Rules of Social Relationships Temple Grandin

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

Vanna Beckman – Strider under hjärnåldern, om ADHD, biologism,

Sofia Hedman – Jag Vill Ha Ett Liv (om ADHD)

ADHD, Damp – En Uppdatering

En.Dag.I.Taget.ADHD.Damp.SWEDiSH.DVDRiP.XviD-RUViL

ADHD in Adults A Psychological Guide to Practice (2006).pdf

ADHD Attention Deficit Disorder – Practical Coping Mechanisms

Mitt huvud är en torktumlare – SVT Dokumentär SVT1 tor 4 sep 2

3 filmer om ADHD – Asperger’s syndrom av Vanna Beckman

ADHD:Attention deficit hyperactivity disorder from genes to pati

Behandling av ADHD

Gillberg Barn ungdomar och vuxna med asperger

ADHD,Asperger\’s,Tourette,Autism,Dyslexia

LADDA INTE NED TORRRENT GRATIS, den innehåller information!

Har du Vuxen ADHD test
ADHD genen? Mer om ADHD’s genetiska orsaker
ADHD historia Del 1 Alexander Crichton
ADHD historia Del 2 Alexander Crichton
ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still
ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

Intressanta och lärorika artiklar i Svenska Dagbladet.
SVD gjorde tidigare i år en serie mycket bra artiklar om ADHD. För många är det lättare att sätta sig in i personporträtten än någon tråkig och seeg faktabok som avhandlar ämnet distanserat och torrt med faktatermer som kan rymma lite vad som helst. Er personliga Lyxblogg rekommenderar därför denna artikelserie där vi kan få möta vanliga människor med olika problem som kanske ofta är betydligt lättare att förstå när man kommer nära dem såhär, än vad det kan vara att förstå från en gammal torr medicinbok. Se även diskussion efter artiklarnas presentation…

1 ”Jag får dräpa min adhd-sida”
Publicerad: 20 februari 2008.
Lina, 37 år, är en av de kvinnor som fått diagnosen först i vuxen ålder. Idagsidans nya serie handlar om en osynlig grupp med adhd – kvinnorna….

2 Gunnels röra fick en diagnos
Publicerad: 21 februari 2008.

Gunnel fick sin adhd-diagnos i ”försenad 50-årspresent”, som hon säger. En medelålders kvinna bör kunna hålla ordning och sköta sin ekonomi, men Gunnel klarar det inte. Nu har hon bestämt sig för att sluta skämmas och har fått hjälp med räkningarna. Städningen är fortfarande ett problem.

3 Sara levde i ständig panik
Publicerad: 25 februari 2008.

Befrielse. Sara hade ända sedan hon var tio år burit en ständig oro och rastlöshet inom sig, en oro hon började döva med alkohol ­redan som 12-åring. Att få diagnosen adhd var en enorm lättnad.

4 Vem ser den tysta flickan?
Publicerad: 26 februari 2008.

I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd. Vilket vi också kan se från SBU.

5 Klarar politiken trots adhd
Publicerad: 27 februari 2008.
När politikern Anna Kettner fick veta att hon har adhd ville somliga i hennes omgivning att hon skulle ligga lågt med det. Nu berättar hon för första gången i en intervju om sin diagnos och hur hon klarar ­sina uppdrag.

6 Min självbild har stärkts
Publicerad: 28 februari 2008.
Mindervärdeskomplex är en känsla som följt många adhd-kvinnor genom livet. En diagnos i vuxen ålder har varit startsignal för att reparera en sargad självkänsla. Här är några av läsarnas berättelser.

Storbrittaniens nya (2008) riktlinjer för behandling

I september 2008 släpptes en liten nätt bok om ADHD om man nu får säga så om det förenade kungadömets motsvarighet till vägledningsdokument om ADHD. National Collaborating Centre for Mental Health Commissioned by the National Institute for Health and Clinical Excellence släppte sitt dokument: Uncorrected Proof, Attention deficit hyperactivity disorder Diagnosis and management of ADHD in children, young people and adults
National Clinical Practice Guideline Number 72.
Vill varna att boken är på 374 sidor och skriven av bland annat några professorer, men den verkar ändå ganska ok. Jag hoppas att vi i Sverige med Socialstyrelsens nya riktlinjer kan klå Britterna med lite informativare och korrektare historieskrivning, vad tror ni?

Kan artikelserien lära oss något?

Med den här artikelserien i kärt minne kan vi också kanske lättare förstå hur oerhört viktigt det är att se flera sidor av denna mångfasetterade bild kring adhd, för att inte bara de drabbade ska kunna känna igen som och kanske lära av andras misstag utan även för att den stora feta breda allmänheten ska kunna bilda sig en rimligt bild av vad adhd egentligen är och vilka uttryck det kan ta sig. Och gärna också förlängningen vilka uttryck adhd tar sig när människor får rätt hjälp och inte längre förnekas en adekvat vård. Och ständigt hamnar mellan stolarna som så ofta förr. En sådan här artikelserie kan vara oerhört central i rollen att sprida en bred och nyanserad bild av funktionshindret.

ADHD Riksförbundet: Släng skräpet – Inte informationen

Det är därför så oerhört viktigt att artiklar om personer med adhd och närliggande fenomen inte hamnar i historiens sopptunnor eller bara glöms bort, vilket skett i alltför hög grad hitintills. Ser vi Riksförbundets Attentions egna tidning så verkar den mest nå medlemmarna och inget fel i just det. Många av medlemmarna kanske dock tillhör de personer i landet som vet mest om just ADHD, eller vad tror ni?

Dagens Anki-tips
Därför är det ju självfallet extremt viktigt att de gamla numren av förbundets tidning som innehåller centrala information om adhd inte slängs bort utan snarare läggs upp på nätet i sin helhet efter 1 år eller så, varför gör man inte det? Vilka skäl vill man anföra till att hindra den genuina information om funktionshindret att nå den allmänhet som bäst kan dra nytta av den för att lära sig mera? Finns det ens ett rimligt skäl att inte publicera alla tidningar efter en viss tid? Låt oss höra vilka tankefel som styrt detta kunskapsslakt med informations och resursslöseri. Jag tror flera vill veta… Ser att den nya webbplatsen har en begränsad titt på några gamla nummer av tidningen, ni har tydligen lyssnat lite på kritiken…. En bra början.

Visa lite tåga och positiva krafter nu och sprid adekvat information i stället för något annat, ni har knappast något rätt att slänga denna värdefulla dokumentation i historiens sopptunnor. Det har ni väl redan gjort tillräckligt länge?

Och vem har gett er den rätten?

ADHD finns också i Spanien


ADHD historik Del 3: Sir George Frederick Still


Sir George Frederick Still (1868-1941) Den Brittiska pediatrikens fader.

Englands förste professor i barnmedicin presenterade den 4, 6 och 11 Mars 1902 sina sedermera berömda föreläsningar för the Royal College of Physicians in London, under namnet “Goulstonian lectures” som handlade om ‘some abnormal psychical conditions in children’, Föreläsningarna publicerades samma år i the Lancet. Han beskrev 43 barn som hade mycket allvarliga problem med att upprätthålla en kontinuerlig uppmärksamhet, att disciplinera sig själva och att inte bli ständigt överemotionella, aggressiva eller passionerat upptagna med något för situationen olämpligt.


Still skrev: “I would point out that a notable feature in many of these cases of moral defect without general impairment of intellect is a quite abnormal incapacity for sustained attention.” Alltså ett problem som verkade utgå från barnens oförmåga att styra energin i sin egna uppmärksamhet, trotts att barnen i övrigt hade välfungerande intellekt
Och drog slutsatsen att:“there is a defect of moral consciousness which cannot be accounted for by any fault of environment” När Still talade om moralkontroll vilket var dåtidens begrepp grundat i läror från William James så refererade han snarare till den tidigares begreppsanvändning. Still avsåg med moralkontroll egentligen:“the control of action in conformity with the idea of the good of all” Alltså förmågan att agera för allas bästa.


”Another boy, aged 6 years, with marked moral defect was unable to keep his attention even to a game for more than a very short time, and as might be expected, the failure of attention was very noticeable at school, with the result that in some cases the child was backward in school attainments, although in manner and ordinary conversation he appeared as bright and intelligent as any child could be. These considerations on the nature of the defect may appear to speculative to have any practical value, but I venture to think that they have some basis in clinical fact, and my reason for bringing them forward in this connexion is to emphasise the possibility that other morbid conditions beside defect of moral consciousness may be responsible for defect of moral control.”

George Frederick Still beskrev självfallet inte adhd enligt dagens terminologi men många historiker inom fältet anser att de beskrivna barnens svårigheter sannolikt skulle betraktas som adhd i dag med den samsjuklighet som ofta följer med.

References:
Alexander Crichton : An inquiry into the nature and origin of mental derangement : comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human mind and a history of the passions and their e?ects. 1798.

Some abnormal psychical conditions in children: the Goulstonian lectures”. The Lancet’, 1902;1:1008-1012

Russell A. Barkley: The Relevance of the Still Lectures to Attention Deficit Hyperactivity Disorder A Commentary. 2006; 10; 137 J Atten Disord.

George F. Still Some Abnormal Psychical Conditions in Children: Excerpts From Three Lectures 2006; 10; 126 J Atten Disord.

Palmer, E. D., and Finger, S. 2001. An early description of ADHD(Inattention Subtype): Dr. Alexander Crichton and the ”MentalRestlessness” (1798). Child Psychology and Psychiatry Reviews, 6, 66-73.

Ett stort tack till

Ph.D. Russell Barkley för reflektioner och material.

Samt ett stort tack till Professor Stan Finger vid Washington universitetet i St Louis, för kloka och välgenomarbetade artiklar med exemplariska hänvisningar.Det känns tryggt att skriva till en av världens mest kunniga professorer inom neurovetenskaplig historik sent en fredagskväll och en kvart senare få svar från en professor som skriver Cheers och verkar allmänt glad samtidigt som han lämnar distinkta hänvisningar och snabbt erbjuder sig att skicka behövda referenser.

Snacka om bedårande skönt avslappnad kunnighet, med en djup kärlek till kallet. Hatten av, även bocken bugar.

ADHD historik på Svenska

ADHD historia Del 1 Alexander Crichton

ADHD historia Del 2 Alexander Crichton

ADHD historia Del 3 Sir George Frederick Still

ADHD historia Del 4 Charles Bradley 1937 – Benzedrine

English

Links to Part 1 in the history of ADHD: Alexander Crichton
Links to part 2 in the history of ADHD Sir George Frederick Still

Gerorge Still som barn

Hur kan de säga att de jag har inte existerar

Några olika röster om adhd
New York Times gjorde tidigare i somras ett litet specialreportage om adhd och intervjuade några personer om hur de tyckte livet fungerade. De har lyckats med konststycket att fånga lite av den brokiga skara som har en enorm bredd och ganska olika utgångspunkter, grad av problem, strategier och responser….. Utan att för den skull bli lika hysteriskt svartvit som vi blivit vana att se pressen belysa adhd. Även om det är påfallande många i gruppen verkar tveksamma till medicinering.

Annorlunda, som jag

Skönt med lite nyansering i stället för den polarisering vi vant oss vid när det hänsynslösa översitteriets proffstyckare ska säga; att det inte är något fel på oss, om vi bara tar ut amalgamet och äter blomkål så ordnar sig allt, men gör det verkligen det? Eller var det bara andra personer som ville runka av sig sin floskelartade moralsås i örona för att tillfredställa sig själva och sin egna privata tro? Med våran hälsa som insats, sköna typer va.

Personerna i inslaget har ganska så rejält olika inställningar till saker och ting, många aspekter på både det ena och andra, det är inte bara trevligt att höra utan jag tror det är lärorikt för alla att se gruppens enorma bredd, hur olika allt kan vara, precis som för personer med andra åkommor som vid första blicken kan vara exakt lika men ibland är varandras motsatser. närsynta, långsynta, astigmatiker, eller bara helblinda. Det skapar utrymme för den värld som andra tidigare ville att ingen skulle se. En värld som doldes genom brutala förnekanden av deras mänskliga rättigheter.

Förneka och göm
Det är inte så hemskt många år sedan personer som satt i rullstol gömdes så fort familjerna fick gäster, de fick inte gå i skolan eller komma ut. Då det inte liksom var fint att sitta i rullstol, man skulle skämmas. Mekanismen bakom denna skampåläggning tycker jag är av mycket stor vikt att vi tar upp och visar, vilka som gjorde den grava förnekelsen möjlig och hur de gjorde det. Något kanske man kan lära sig av den historian?

Reportaget ovan är ändå såpass bra att den uppenbara missen att de inte tar upp den största kultursjukdomen av dem alla, språket och vad dess ibland väldigt förljugna bokstavsbarn orsakar för den med ett öppet hjärta kanske inte märks med en gång, men den känns. En begreppsförstockning när många ska utbildas i priset på allt men inte i värdet på något.

Människan är uppenbart begränsad i sin förståelse för andra, inte bara från de ”sjukas” sida.

Donkey shot och väderkvarnen

-Hur kan de säga att de jag har inte existerar

säger den siste killen i reportaget.

-Jag tror att miljoner av människor i den mörka tysthetens djupa desperation har tänkt precis samma sak, ett fruktansvärt eko av maktlöshet, skapat av den hänsynslösa brutaliteten i att förneka andra människors sina verkliga levnadsvillkor, tillkortakommande och privata helveten.

Inte vill någon skrika jag är minsann handikappad och har ett helvete…. Så just därför är det en väldigt lättystad grupp, som det gång på gång begåtts grova övergrepp på under historiens gång. Vem vill skrika i tidningen jag är handikappad och nu har jag dessutom fått reda på att jag inte är det av någon jävla proffstyckare som har tagit sig tolkningsföreträdet till den verklighet jag är tvungen att leva i och tror sig veta mer än mig, om mitt eget jävla liv.

Vad är en vidrig varelse? vad är det för skillnad mot det och att våldta en person som är stum? Den har ju inte sagt nej, eller hur? Men helvete, vad är det egentligen frågan om?

-Hur kan de säga att de jag har inte existerar

??? ???? ????? ?? ?? ??? ? ?? ???? ???

comment peut-on dire que ce que j’ai, n’existe pas?

Hvordan kan de sige, at hvad jeg har, ikke eksisterer?

how can they say that what i have, does not exist?

miten he voivat sanoa, että mitä minulla on, ei ole olemassa?

??? ?????? ?? ???? ??? ???? ??? ???, ??? ????????;

??? ?? ?????? ???? ?? ?? ?? ??, ?? ?????

?? ???? ??? ?? ????? ???? ???? ??, ???????? ??? ???? ?? ?? ???? ????

hoe kunnen ze zeggen dat wat ik heb, bestaat niet?

bagaimana mereka dapat mengatakan bahwa apa yang saya miliki, tidak ada?

come possono dire che quello che ho, non esiste?

?????????????????????????????

Com poden dir que el que tinc, no existeix?

?????????????

??? ??? ?? ? ??, ???? ?? ?? ? ? ????

to, k? vi?i var teikt, ka tas, kas man ir, neeksist??

w jaki sposób mog? one powiedzie?, ?e to, co mam, nie istnieje?

como podem dizer que o que eu tenho, não existe?

paano maaari nilang sabihin na kung ano ako may, ay hindi na umiiral?

Wie können sie sagen, dass das, was ich habe, ist nicht vorhanden?

??? ??? ????? ???????? ? ???, ??? ? ??? ?? ???????????

?? ???? ?????? ???????? ??? ??, ?? ? ??? ?? ??????

För varje andetag kroppen ut. Ett hjärtslag brett. Livet.

Kärlek SEO Hör.

Hippokrates och ADHD historiken ?

 

ADHD History

Med den nu äldsta kända ADHD historiken

 

Den moderna medicinens fader
Har fått en del mail om historiken (del 1 & del 2) varav några tagit upp frågan om Hippokrates och huruvida han beskrev ADHD eller inte. Och visst skulle det vara bra med medicinens fader som en referens, det tyngsta namnet av dem alla. En del väljer att citera hans verk i detta sammanhang bland annat wikipedia.

In 493 BCE, physician-scientist Hippocrates described a condition that seems to be compatible with what we now know as ADHD.[citation needed] He described patients who had ”quickened responses to sensory experience, but also less tenaciousness because the soul moves on quickly to the next impression”. Hippocrates attributed this condition to an ”overbalance of fire over water”. His remedy for this ”overbalance” was ”barley rather than wheat bread, fish rather than meat, water drinks, and many natural and diverse physical activities.”[81] (länkar etc är borttagna pga av att de numera är inaktuella)

Glömt Hippokrates?
En del undrade i all välmening att vi kanske glömt just Hippokrates. Njae, inte direkt , faktum är att det är just Hippokrates som berett mest arbete och tagit längst tid. Att Wikipedia nämner honom, ok. Visst. Tittar vi nu istället på referenserna till citaten så är det en viss ”Fancis” som ska ha översatt boken Hippocrates: Aphorisms. In The Genuine Works of Hippocrates (Translated from greek by Fancis Adams) Här kanske någon noterar att de som refererar till Hippocrates och adhd på nätet i varje fall har en sak gemensamt: De skriver till och med exakt samma stavfel, men någon Fancis verkar inte ha översatt Hippokrates däremot en Francis.
Vi hittar inte citatet
För att göra det hela lite enklare för alla att se, Francis översättning från 1849 av Hippocrates går nu att ladda hem här alldeles gratis, den som hittar citaten där kan väl vara så vänlig att kontakta mig för jag har inte hittat dem. Undrar om någon annan har det…
Att sedan Wikipedia, eller en massa andra böcker väljer att referera till Hippocrates ok. Här ser vi tre stycken böcker som är sökbara online alla har samma citat. Mitt problem är att jag hittar citaten i en del böcker om adhd men inte i originalet som alla hänvisar till. Hittar något det så skrik gärna till. Jag såg därför ingen anledning att ta upp just Hippokrates som relevant i adhd historiken, vilket andra gjorde och gör. Efter konsultationer togs därför Hippokrates bort då källan ej gick att verifiera. Inte heller Russell Barkley tyckte att det var rimligt att använda Hippokrates som en källa till adhd historiken. Gemensamt för alla som hänvisat till Hippokrates är att de aldrig lyckats säga från vilken sida citaten kommer från.

Det finns nog en del att säga i den frågan vad det lider. Att hänvisa till en massa citat ur en bok som ingen hittar är lätt, att visa vartifrån man citerar med bilder och hänvisningar är mycket svårare och tar längre tid.

Kortfattat
Referenser till vad Hippocrates anses ha sagt om ADHD finns på Wikipedia, flera hemsidor och i flera böcker, men är svårt att hitta i originalet. Lyckas du?
Vi tar historiken bit för bit, allt kommer sedan att presenteras samlat, fortsätt gärna med den kreativa kritiken.