Etikettarkiv: ADD

En slösande och ineffektiv kriminalvård.

När kriminalvården väl förstått att en del interner faktiskt börjar knarka i fängelserna och att sett ut så ganska länge. Då buffrade kriminalvården upp sig med alla sina påbyltade fjädrar och skulle starta ett anti drogprogram i genuin kriminalvårdsanda.

Mina damer och herrar låt oss skåda: Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning BRÅ, rapport 2005:3 (öppnas som pdf) ett projekt vilket involverade över 10.000 deltagare totalt sett förutom personalen och de ansvariga på den byråkratiska myndigheten som nu skulle visa sin stora effektivitet för 100 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Vad skulle det kosta att få en narkotikafri kriminalvård med den effektivitetgraden?

Mina damer och herrar detta är kvalitativ forskning när den är som banalast. Men ser vi någonsin kriminalvården erkänna sin ruskigt stora ineffektivitet eller sin tillbakasträvande hållning gentemot forskningens framsteg?

Tidslöst sprudlande i sin ineffektiva glans! Vilken prålig velodrom att nyttja medborgarnas penningar på. Först nu börjar den tröga ledningen på kriminalvården vakna och inse att det kan vara lönsamt att behandla de som lider av sjukdomstillstånd och andra besvär som i sak kan vara bakomliggande orsaker till missbruket. Fantastiskt va! Att en myndighet har så svårt att ta till sig vetenskapligt förhållningssätt vittnar om en självgodhet på skattebetalarnas och det mänskliga kapitalets bekostnad.

Ingen här på bloggen har någon större kunskap om kriminalvården men nog verkar man kunna göra en del bedömningar bara genom att se hur vårdslöst den agerar och sköter sitt uppdrag. Att slösa bort 100 miljoner verkade gå lätt, men hur många av dessa 100 miljoner gick då verkligen till avsedda andamål? Nu har det i varje fall körts igång lite seriösa projekt som norrtäljeprojektet där kriminalvårdsverket kan utvärdera om interner får en lägre missbruksgrad när underliggande orsaker till missbruket behandlas. Får vi lov att säga grattis? Får vi lov att fråga vad som hindrade att projektet kördes igång redan för 10 år sedan? Fanns det något vetenskapligt stöd för det eller var det bara den gamla betongklosstron som hägrade i vanemässighetens välingrodda skallar?
Kriminalvården har dock samlat sig något och till slut kunnat få fram en faktaruta om ADHD där de skriver:
  • Det är belagt att ADHD i barndomen, särskilt i kombination med uppförandestörning, ökar risken för kriminalitet och missbruk från tonåren och framåt.
  • Undersökningar och kliniska erfarenheter i svensk kriminalvård visar dramatiskt förbättrad funktion hos intagna som fått behandling på korrekt indikation.
Man kan ju undra hur byråkratin påvisar att de tagit del av den faktakunskapen. Varför får bara vissa behandling? Varför har kriminalvården varit så oerhört trög med att ta till sig vetenskapliga faktum?
Kunskapen om att behandlad adhd lugnar ned personer som lider av adhd är knappast ny, inte heller kunskapen om att narkotikamissbruket förefaller att minska inom gruppen tillsammans med kriminellt beteende när grundsymptomen behandlas. Då verkar fackförbundet för de som arbetar närmast internerna vara betydligt mer välinformerat när det gäller vetenskap och praktiskt handlag, kanske något för generaldirektörn att ta till sig?
Vi tackar för det material som flutit in, det verkar tyvärr vara ganska väletablerat att kriminalvården har en tveksam ledning även om många inom byråkratin försöker förändra den gamla betongklossen.

Kriminalvårdens stora ohörsamhet mot vetenskaplighet parat med den robusta ineffektiviteten är ett allvarligt brott mot uppdragets kärna.

Vill Eva Kärfve skriva ADHD historia med mig?

Hej Eva

Är inte så värst insatt i de bråken som varit tidigare men tänker försöka sätta mig in lite, vad det lider, så jag återkommer säkert med mera frågor senare.

Tänkte att jag också fick ställa några frågor till dig och definiera några begrepp. Har länge tänkt mig skriva lite om adhd historiken, vill du vara med? Antar att du liksom jag tycker en historisk belysning är viktig, speciellt av ett tillstånd som verkar funnits ganska länge men ifrågasatts av en del personer som något nytt.

Tsarens Livläkare
Har samlat på mig några dokument, fick i dagarna några artiklar av en Russell Barkley som verkade kunna en del. Bland annat ett några sidor ur en bok som skrevs av en av skotsk man år 1798, som sedermera flyttade till Ryssland och blev livläkare åt Tsar Alexander den förste. Men innan han flyttade, vilket han gjorde en del så blev han ganska berömd för sin bok.

Vad säger du Eva vill du vara med och upplysa vår nutid om hur man redan 1798 såg på uppmärksamhetsapparaten och dess sjukdomstillstånd? Redan då verkade man förstå ett och annat om störningar i koncentrationen hos våra yngre förmågor, han föreslog en del åtgärder för att minska deras utanförskap i skolan och få dem att hänga med. Men redan då verkade det finnas ett mostånd mot att de utsatta skulle få en rimlig hjälp.

Vill du vara med och skriva om störningar i uppmärksamhetsapparaten av adhd likande typ? För att ge det hela en lite större historisk belysning än den som det dagliga snabbmatsamhället klarar av att ge?

Redan 1799, året efter första publiceringen verkade en del av hans starkaste kritiker ändå tycka att just avsnittet om uppmärksamhet var ganska meriterande. (s. 282) och jag kan väl hålla med. Och visst kan väl barnbarnsbarnen till tsarens livläkare tänkas springa runt bland lekhagarna i detta rike likaså.

Eller varför inte skriva nutidshistoria
Ytterligare ett inslag (numera borttaget)från monopol-TV som nu 2008 upptäckt att kvinnor kan ha adhd och skriva böcker, vara mammor och arbeta. Det går framåt med stormsteg i det lilla världsfrånvända byråkrathuset SVT där förnekelsen levt sitt ohejdade liv i så många år.

Gillar du inte något av förslagen så kanske det passar bättre att gå igenom årets riksdagsmotioner om adhd? Några kanske är skrivna på ett språk som tilltalar dig? Vi kan skriva lite recensioner om vilka partier som verkar vilja värna om de svaga grupperna i samhället i rent praktisk mening. Vad säger du? Är det inte bra att värna om demokratin via omtanken kring samhällets funktioner och kyssa saltet från vår samtids frusna gråt med våra spruckna läppar.

Stort tack till DISKRIMINERINGSPLATSGÖTEBORG för att fixat så att bok-filen i länken ovan går att ladda härifrån. (numera borttagen) Ytterligare tack sedan tidigare då det var tack vare era tips som jag lyckades guida Eva Kärfve så att hon kunde se SVT inslaget tidigare. Nu framstår jag kanske som datakunnig när jag i själva verket nästan är analfabet flera gånger om. Tillsammans hjälper vi varandra, är det inte det som samhälle är frågan om.

Dock kan ingen av oss avhjälpa när SVT strular med sin teknik… hoppas inslaget går att se via länken för här i rutan ovan verkar det än så länge vara segt.

Är kriminalvården rumsren?

Att pedofiler kunnat få Viagra utskrivet trotts sin fängelsevistelse det vet vi redan, det är heller inget nytt. Men hur bra är egentligen den så kallade vården inom det som heter kriminalvården och finns det egentligen en kriminalvård ur rent vetenskaplig mening? Vart är i så fall bevisen på att vi har en kriminalvård rent vetenskapligt?

Martin Grann som uppbär titeln av så kallad forskningschef för kriminalvården kanske kan gestalta lite av sinnebilden på den ovetenskaplighet som grasserar mellan väggarna i ett föråldrat tänkande, vilket vidareutbildar kriminaliteten i bland annat kumla universitetet och högskolorna i Hall. Där den kriminella identiteten förstärks och de intagna lär sig nya brott av varandra till en dygnskostnad av runt 1000 kronor per intagen och dag. En kriminalvård som ständigt är på gång med nya utvecklingsplaner vilka tenderar att leva sitt speciella liv, men vad händer egentligen i det långa loppet…

Hur har vi egentligen det med forskningschefens vetenskaplighet och vetenskapliga förhållningssätt? Låt oss se vad han vet om neuropsykiatriska funktionshinder.

Från Sundsvalls tidningen

Han är inte så förtjust i bokstavsdiagnoserna som ADHD/DAMP. ” — De
är rejält övervärderade och det finns egentligen väldigt lite forskning på
området. Jag vill nte förringa professor Gillbergs forskning, men jag tycker
ändå att det ändå handlar om en slags modediagnos. Och enligt svensk lag har
man inte rätt att få vård om man har begått ett grovt brott och har
diagnosen ADHD/DAMP, säger han.”

Ser man på det verkar inte finnas ett så djupt vetenskapligt förhållningssätt till en diagnos han har en hel del att göra med, kanske detta kan vara en del av förklaringen till att man inom den så kallade kriminalvården under så många år haft så oerhört svårt att ta till sig vetenskapliga resultat som visar kreativa resultat utanför det bombastiska bunkertänkandets alla instängda fraser. Ingen vågar riktigt ifrågasätta den gedigna sörjans monumentala förtjockning. Men vad händer om någon gör det?

Vad händer när kriminalvården ser en spegel?
Framöver kommer vi att berätta lite lätt om hur kriminalvårdsverket slösar bort pengar och inte sällan är kontraproduktiva. Samt hur den ovetenskapliga kriminalvården reagerar när den får en lätt spegling. Lite psykografisk socialmetrik kanske kan kittla den lilla nerven. Går det att uläsa något av det genom att scanna delar av kriminalvårdens interna mailtrafik? OBS alltså inte läsa mailtraffiken bara ta ut lite ”psykografiska sociogram” för att fånga delar av en tankestrukturell modus operandi.

Att kriminalvården inte klarar kritik förmodar vi oss veta, annars skulle den kanske inte sett ut som den gör, men klarar kriminalvården en lätt spegling utan att gå i taket? Eller blir det en orgie av fullständigt osakliga angrepp som sprutar ur käften på vettlösa kriminalvårdsbyråkrater när deras självpåtagna gloria möter verkligheten.

Låt oss se!

Raka vägen till maktens hjärta: En matnyttig betraktelse

Eller: vad är adhd för regeringen
Bara på 3 ställen hittar man något om adhd på regeringens och Rosenbads webbplats

Göran
Hägglund studerar unikt samarbete kring kriminella med ADHDPressmeddelande
13 april 2007 Socialdepartementet

kommentar
Trevligt, talar regeringen om att vi i sverige inte tillämpar medicinsk behandling av alla som har en symtomatologi som kan kan vara djupt handikappande? Eller är det underförstått att de personer med adhd som är kriminella inte ska få någon behandling och när de väl får det efter ett liv utan DÅ plötsligt dyker regeringen upp och talar om ett unikt samarbete.
Vad hette det ”unika samarbetet” innan dess då – en total nonchalans av en bitter verklighet? Eller vad blir det på eufem skönmålande politikersvenska?

Göran Hägglund besöker
Norrtälje
Pressmeddelande 3 mars 2008Socialdepartementet

Kommentar

En minister besöker ett fängelse, han ska studera samarbetet med de intagna som har adhd. Fortfarande inget om resterande delen av de intagna som saknar behandling. Eller obehandlade delar av den Svenska befolkningen.

Tal av
Maria Larsson vid invigning av Svenska handikappidrottsförbundets
förbundsmöteTal 4 maj 2007Socialdepartementet.

”Barn med psykiska funktionshinder, med ADHD eller Aspbergers syndrom behöver
rätt stöd och att få vara i en omgivning som ser dem som människor med stora
möjligheter. Här vill jag bara uppmuntra era rekryteringsaktiviteter och hoppas
att ni får med så många som möjligt i ett aktivt engagemang.”

Vad är: ÁAAH, de hådee..

Med övertydlig klarhet kan vi se att personer med adhd mest verkar vara kriminella handikappade som visst är lika mycket värda trotts att de ofta inte ens kan få en rimlig vård. Aspergers syndrom ska vi inte tala om, det kan regeringen tydligen inte ens stava till. Socialblattar utan vård varför ens lära sig att stava till dess problem? Kanske har de bara tagit efter Polisens stavning, vem vet.

Relativ relation

Är det inte intressant att ett relativt ovanligt sökord och begrepp som till exempel ”andorra” på regeringens webbplats, ger betydligt mycket mer träffar än adhd som flera procent av befolkningen har, på vilket sätt kan det vara talande för politiken? Ord som ’Falukorv’ är i varje fall exakt lika vanliga som adhd, men vad kan det säga om korvstoppningspolitikens kärna?

Svårt att säga, men mycket korv blir det.

Epilog

Från det ena till det andra: Har du just satt i sig korven och upptäcker ett halvt hårstrå i korvstumpen och just har svalt den andra halvan, kanske tänker du på att korvskinnet består av gammal tvättad gristarm och börjar undra vartifrån hårstråt kommer.

– Säg nu inte att det aldrig hänger på håret. Både ett hårstrå och en korv kan betyda så mycket. Frågan är dock vad det betyder i det här fallet. Man har det på tungspetsen men får liksom inte fram det.

Minskade skaderisker för flickor

Nyhetsbyrån Reuters meddelar att flickor som får sin adhd behandlad med cs löper en minskad risk att börja missbruka alkohol, tobak eller andra droger. Undersökningen de refererar till visar på en 50% minskning.

Vi vet sedan tidigare att personer med adhd är mycket mera benägna att missbruka droger men med rätt behandling verkar denna missbruksrisk att minska kraftigt. Studien visar egentligen precis samma sak som tidigare vista sig vid studier på pojkar.

Ref: ADHD Stimulant Meds Cut Young Girls’ Drug Abuse Risk
Science Daily skriver: ADHD Stimulant Treatment May Decrease Risk Of Substance Abuse In Adolescent Girls; Results Mirror Findings In Boys.

Vi kan komma ihåg att den senaste större studien visade att missbruksriskerna varken ökade eller minskade vid en medicinerad adhd, så man kan nog gott anta att det finns en hel del forskning kvar att göra, över missbruksbenägenheter. En del studier antyder att missbruksbenägenheten snarare bli försenad än förminskad, vilket kan vara en god indikator på studiernas kvalitet och att de rent metodologiskt inte är vältäckande.

Hursomhelst verkar skadeverkningarna av missbruk minska.

Böcker med praktiska tips om ADHD

Fick just några bra tips om några böcker om ADHD. Men inte nu bara det teoretiska avhandlingarna utan även lite mer praktiska tips om hur man gör för att fungera bättre i vardagen, på jobbet, fritiden, för att organisera sig, sova bättre och så vidare… Helt enkelt sätt för att få saker och ting gjorda på ett annat – kanske bättre sätt.

Att pröva lite nya sätt då och kan vara väldigt utvecklande även om det också kan vara svårt för den som har ADHD och är väldigt inkörd på att göra saker på ett eller annat sätt. Men att tillbringa några timmar per dag med att leta efter nycklarna etc kanske heller inte är det effektivaste användandet av sin egna kapacitet. Om ADHD för vuxna och praktiska tips handlar boken om : ADHD in Adults, A Psychological Guide to Practice. Verkar vara bra. Den finns dessutom på Piratebay.

En bok som jag just fick rekomenderad men inte vet så mycket om är Michele Novotni, Ph.D.(med Randy Petersen) : What does everybody else knowthat I don´t – social skills help for adults with ad/hd. Ni som läst den får gärna berätta lite mer om den och hur den hjälp er…

Det tredje tipset jag fick var:
”Attention Deficit Disorder: Practical Coping Methods eliminates the confusion common among professionals attempting to treat this disorder and family members affected by it by answering questions about ADD in a logical and systematic manner. The authors emphasize a ”whole” treatment approach, using medication as well as coping mechanisms to address the specific problems and understand the emotional issues that may prevent the child, adolescent, or adult from working to his or her full potential. ”

Den finns att ladda ned på piratebay också, för er som vill titta på boken innan ni köper den. Har du själv någon favoritbok i ämnet, låt oss få veta … Eller berätta vad som fungerat för dig. Skulle vara roligt att veta lite mer om vad andra tycker om böckerna som finns….

Mer tips om:

Gammal kärring ger nytt hopp

Ur The Dyslexic Reader

-Den Dyslextiska Läsaren presenteras för ADD typiska fenomen…
-Gamal kärring ger nytt hopp, det och mycket annat i 2004 – Issue 34:

The Dyslexic Reader 2004 – Issue 34 – Upload a Document to Scribd

Read this document on Scribd: The Dyslexic Reader 2004 – Issue 34

The Dyslexic Reader 2007 – Issue 46 – Upload a Document to Scribd
Read this document on Scribd: The Dyslexic Reader 2007 – Issue 46

Mera böcker om Asperger's syndrom

Det verkar ha kommet fram mera böcker och filmer om aspergers syndrom den senaste månaden än hela förra året. De senaste i raden är :
4 Feta gig, med en massa olika filmer och böcker om Aspergers syndrom ADHD, tourette mm.
The Complete guide to Asperger’s syndrome Tony Attwood
’Tony Attwood explores in depth the complexity of the mysterious group of clinical pictures known collectively as Asperger’s syndrome, part of the wider autistic spectrum. He describes all the puzzling and fascinating aspects of these conditions and brings them vividly to life with illustrations from personal histories. He emphasises the fact that the individuals concerned have special skills as well as disabilities. Most important of all, he makes imaginative but always practical suggestions for helping people with the syndrome, their families and others who are involved. The author has achieved real empathic understanding of children and adults whose basic problem is a biologically based lack of empathy with others. The book is to be highly recommended for those with Asperger’s syndrome as well as for families, other carers and professionals in the field.’
– Lorna Wing
De andra böckerna är:
Asperger_Dictionary_Of_Everyday_Expressions
Understanding_the_Nature_of_Autism_And_Asperger
Film video om en man som sägs ha haft Aspergers syndrom. Världens genom tiderna mest produktive matematiker, Paul Erdös.
På vård videosida finns några filmer om aspergers syndrom som går att se direkt på nätet.

När döden har kommit

När döden har kommit för att hämta de vi älskar, kanske det inte alltid finns så mycket hopp kvar, men bättre än att skita sig i handen är det nog att göra det bästa redan innan det händer.
Döden kanske är en av de självklaraste saker vi vet och också den vi kanske mest av allt skjuter åt sidan.
  • Så vad vill vi göra i livet egentligen?
  • Hur ska vi kunna åstakomma det?
  • Planering och sådandär skit, kan det vara något för dig?

För en många av oss kan det vara nödvändigt att göra något åt våra dåliga sidor innan vi kan komma dig vi vill eller önskar och hur gör man då det? Du vill att det ska funka snabbt, vara bra och fixa allt på en gång va? Testa och sov lite mer, det fungerar verkligen bra i drömmarnas värld, annars kanske man ska se till att börja jobba med de som du är sämst på.

Ta en titt här nedanför på de dokumenten nedanför, kvinnorna först det vet du väl? Sedan lite om organisation…. kan det vara något för dig?

Women ADHD

Nu till det centralaste i din verklighetet. Nämligen det som du kallar jag, tjänare förresten! Jag kallar också mig själv för jag. Hur blir jag bättre organiserad? Tja, det bästa är kanske att börja studera lite andra vägar att arbeta, för att bli bättre?

Eller tror du att allt kommer att ordna sig självt genom ett litet åsknedslag?

Organization ADHD

Eller vi kanske ska börja med att ge råd till de pedagoger som ska se till att komma med bra råd? OK då gör vi det. Om jag börjar med att utbilda pedagoger hur de ska bemöta barn med adhd kan vi sen börja utbilda pedagoger för att hjälpa vuxna med adhd, på bästa sätt?

Social Apartheid
För inte är det väl i närheten av pedagogik med den sociala apartheid vi har i sverige i dag när det gäller behandlingen av adhd? Vissa människor har tydligen inte ens någon rätt till en medicinsk behandling trotts att de lider av en åkomma vars besvär kan minimeras. Detta är ett mycket intressant tänkande tål det någon närmare tankeanatomisk analys?

Råd till pedagoger vid ADHD
Att undervisa och pedagogiskt bemöta ett barn med adhd erbjuder intressanta utmaningar. Ju mer man som pedagog känner till och förstår funktionshindret, desto bättre rustad är man att stödja barnets utveckling. I detta faktablad ges en kortfattad vägledning för det praktiska pedagogiska vardagsarbetet med dessa barn/elever. Råden och tipsen är generella men varje barn är unikt och det gäller att prova sig fram till fungerande lösningar för just det barnet.
De svårigheter barn med adhd har varierar, men de mest typiska dragen är dels uppmärksamhetsproblem, dels impulsivitet och överaktivitet. För flertalet barn med adhd gäller att svårigheterna ofta ökar i ostrukturerade situationer, situationer som kräver egen planering och styrning och i förhållande till uppgifter som är enformiga och repetitiva. Många är också känsliga för stökiga och röriga miljöer. Barnen har ofta en ojämn prestationsförmåga med bra och dåliga dagar eller perioder.

Pedagogiska principer
En förskole- och skolsituation som ger barn med adhd förutsättningar att lära och utvecklas i sin egen takt bygger på förståelse, rätt bemötande och anpassning av undervisningen. Dessa barn mår bra av en tydliggörande och konkret pedagogik med en återkommande struktur. De behöver avgränsade, tydliga arbetsuppgifter och korta arbetspass där man tar hänsyn till deras begränsade uthållighet. Instruktioner och regler ska vara kortfattade och entydiga och barnet måste styras med påtaglig och regelbunden feedback, främst i form av uppmuntran och beröm av positivt beteende. Det stöd som ges ska vara personligt och handfast. Som pedagog behöver man både ha effektiva strategier för hur man kan anpassa undervisningen så att man underlättar barnets inlärning och för hur man ska komma tillrätta med svårhanterliga beteenden. Det handlar om att öka barnets motivation att lära och att hjälpa det att styra sitt handlande. Barnet behöver mycket yttre stöd och visuella ledtrådar för att kompensera bristen på inifrånstyrning och planeringsförmåga.

Pedagogisk kartläggning
Att göra en pedagogisk kartläggning är ett sätt att ta reda på hur barnet fungerar i förhållande till de krav som ställs såväl inlärningsmässigt som socialt i skolmiljön. Det är bra att identifiera såväl situationer som fungerar bra som situationer där det uppstår problem. Det är viktigt att eftersträva konkreta beskrivningar av barnets beteende i olika situationer, vad som utlöser beteendet och vilka konsekvenser det får. När man därigenom fått en bild av barnets förutsättningar med både starka och svaga sidor kan man sätta upp realistiska mål för sitt pedagogiska förändringsarbete.

Sätt upp enkla och tydliga mål
Sätt upp mål som är enkla och specifika och som går att mäta. Anpassa nivån till vad den pedagogiska kartläggningen visat om barnets förutsättningar. Det är viktigt att prioritera vad som är viktigast och att arbeta med en sak i taget i små steg. Tänk på att bemöta barnet på den nivå det befinner sig utvecklingsmässigt – kanske flera år under sin kronologiska ålder. Gör upp målen tillsammans med barnet så att det känner sig delaktigt.

Uppmuntra barnets intressen och starka sidor
Leta efter sådant som barnet är intresserat av och bra på och uppmuntra detta. Försök att hitta vägar förbi svårigheter och minimera risken för att barnet misslyckas – både inlärningsmässigt och socialt. Lyft fram barnets starka sidor. Prata också på ett varsamt sätt med barnet om vad det har svårt för och hur ni tillsammans kan arbeta med det. Förklara för kamraterna på ett sätt som skapar förståelse och tolerans för att alla är olika och att vissa kan behöva mer stöd än andra.

Skapa struktur i vardagen
Barn med adhd har svårt att få grepp om tillvaron och har därför behov av en tydlig struktur i vardagen. De mår bra av dagliga rutiner och ett tydligt upplägg av sin dag. Det är viktigt med ett väl avvägt dagsprogram med lagom långa arbetspass och omväxlande aktiviteter med tydlig början och slut. Barnet behöver veta och få åskådliggjort för sig vad det ska göra, när saker äger

rum, i vilken ordningsföljd och hur det ska gå till. Ett individuellt dagsschema där man genom bilder och/eller text placerad i sekvens visualiserar dagens olika aktiviteter och, för äldre barn, också kopplar detta till klockslag, är något som underlättar för de flesta att orientera sig i tillvaron Också fria aktiviteter, såsom raster behöver schemaläggas på detta sätt. Även enskilda uppgifter och aktiviteter kan behöva brytas ner i steg och åskådliggöras genom scheman.

Anpassa miljön
Ta en titt på miljön i klassrummet eller i förskolan. Underlättar den eller försvårar den inlärning för barnet? Barn med adhd behöver ha en egen avgränsad sittplats i klassrummet, helst en traditionell bänk. Barnets placering är viktig – oftast innebär det nära läraren. Barnet bör inte byta sittplats, i alla fall inte mer än nödvändigt. Sitter barnet tillsammans med andra barn kan man behöva markera gränserna med lister eller tejp. Ibland behöver barnet ha en reträttväg i ett hörn eller annan avgränsad del av rummet. Man behöver tänka på att sanera bland sådant som distraherar men utan att det fördenskull blir kalt och tråkigt eftersom barnet samtidigt behöver stimulans. Det är viktigt att saker finns på bestämda platser och att det är lätt att hitta och hålla ordning. Skriv upp viktig information och regler på tavlan eller gör affischer som sätts upp på väggarna. Men håll efter så det inte blir för mycket och rörigt.

Tydlig och konkret kommunikation
Tänk på att barn med adhd har svårt att ta till sig långa instruktioner och vaga uppmaningar. Det är viktigt att vara kortfattad och entydig när man kommunicerar med barnet. Se till att fånga barnets uppmärksamhet, gärna med hjälp av ögonkontakt eller fysisk beröring och använd ett tydligt kroppsspråk med gester, tecken och mimik. Försök ligga steget före så du kan förebygga problembeteende istället för att behöva ingripa när barnet ”spårat ur”. Agera mer än du pratar och förklarar. Tala om vad du vill att barnet ska göra kortfattat och steg för steg. Vädja och tjata inte och använd påståenden, inte frågor och negationer. Använd ett bestämt men vänligt tonfall. Förvissa dig om att ungen uppfattat vad du sagt genom att be det att repetera.
Väck intresse

Mycket konkurrerar om barnets uppmärksamhet. Satsa därför på att verkligen dra uppmärksamheten till din person genom att berätta fängslande och entusiastiskt på ett språk som barnet förstår, genom att använda kroppsspråk och variera tonläget. Var uppmärksam på om barnet verkligen lyssnar och är aktivt. Ställ mycket frågor. Om du märker att uppmärksamheten börjar svikta – eller helst strax innan- involvera barnet genom att rikta din uppmärksamhet på det och ställa en intressant och stimulerande fråga, visa en bild eller säga något oväntat och roligt. Tänk på att hålla tempot och att inte bli för långrandig. Variera undervisningen med övningar där barnen själva får vara aktiva. Använd tydliga signaler, till exempel en ringklocka eller ett särskilt tecken när du vill att barnen ska lyssna. Använd undervisningsmaterial och tekniker som stimulerar alla sinnen hos barnen. Åskådliggör med bilder, illustrationer, föremål och konkreta exempel. Använd färger pedagogiskt och rama in det du vill att barnen ska fokusera på. Konkret och åskådligt material, som barnet med adhd själv kan laborera med, fungerar ofta bättre än bara papper och penna, t.ex. i matematik.

Ta hänsyn till barnets begränsade uthållighet
Tänk på att planera lektioner, aktiviteter och uppgifter med hänsyn till hur länge barnet kan koncentrera sig. Satsa på korta pass med tydlig början och slut. Skapa balans mellan undervisningspass, självständigt arbete och fria aktiviteter utifrån vad barnet klarar. Låt barnet vara aktivt och tillåt mycket pauser där det får röra på sig. Ge inte för stora och abstrakta uppgifter som barnet inte kan överblicka. Dela upp i flera små steg. Använd enkelt språk och undvik tråkiga enformiga uppgifter. Ge tydliga anvisningar, till exempel i form av ett schema som visar steg för steg vad barnet ska göra. Ta en sak i taget och tillåt barnet att fullfölja innan du ger nästa uppgift. Ge stöd under det att barnet utför uppgiften i form av verbal uppmuntran, fysisk närhet, ögonkontakt eller vad som verkar fungera bäst. Ibland behöver barnet också hjälp att avsluta uppgiften genom att man förvarnar, använder en timer eller något annat som markerar att det snart är dags.

Förutse problemsituationer
Mycket av det vi uppfattar som problembeteende hos barn med adhd; att de stör och saboterar undervisningen – inte får något gjort, tjatar, klagar eller bråkar med kamrater och lärare – kan undvikas genom förutseende och planering och genom att man anpassar undervisningen till barnets förutsättningar så som beskrivits ovan. Det kan vara till hjälp att kartlägga vilka situationer som är svåra för barnet, t.ex. övergångssituationer, självständigt arbete, väntan, fria aktiviteter, och iaktta vad det är som händer då. Hur kan du som pedagog underlätta för barnet? Vissa situationer kanske helt kan undvikas, andra kan man kanske planera bättre. Det gäller att försöka ligga steget före. Övergångssituationer som t.ex. rast kan förberedas genom att man förvarnar verbalt, genom ett tecken eller en ringklocka.. Se till att barnet vet vad det ska göra – gärna något lockande- när det blivit klar med en uppgift. Ge barnet tydliga anvisningar om vad det ska göra på rasten, på väg till och i matsalen, på utflykten, gärna nedskrivet eller illustrerat med bilder steg för steg. Be barnet repetera, påminn ofta och övervaka. Beröm barnet när det gått bra. Skriv upp några få enkla regler som alla kan följa på tavlan Ge varje regel ett nummer eller en färg som är lätt att hänvisa till verbalt eller med ett tecken. Var uppmärksam på när barnet håller på att tröttna eller ”spåra ur” och ha ett kommunikationssystem med tecken och signaler mellan dig och barnet så att du kan ingripa i tid, innan det gått helt ”över styr”.

Uppmuntra önskvärt beteende
Barnens svårhanterliga beteende leder ofta till att man hamnar i onda cirklar där man ständigt tjatar och förmanar och hamnar i allt mer upptrappade konflikter med barnet. Genom att i stället på ett medvetet och strategiskt sätt uppmärksamma och förstärka när barnet gör positiva saker kan man påverka beteendet i önskvärd riktning och styra barnet mer effektivt. Man kan också använda andra barn som rollmodell och uppmärksamma när de gör bra saker för att på detta sätt göra barnet medvetet om vad som förväntas eller uppskattas. När man uppmuntrar och berömmer barnet för något bra det gjort är det viktigt att tänka på att vara specifik och sätta ord på beteendet och gärna använda kroppsspråk och gester. Beröm också sånt som du tycker är självklarheter att barnet ska göra och beröm ofta, även de små framstegen. Tänk på att uppmuntra ”produktivt beteende”, alltså inte bara sådant som att barnet har varit tyst, suttit still osv.

Använd belöningar
Eftersom barn med adhd har svårt att själva mobilisera motivation och att på egen hand styra sitt beteende mot önskvärda mål och långsiktiga konsekvenser kan de vara hjälpta av ett system med yttre och påtagliga belöningar. Detta är inte att muta barnet utan att hjälpa det att kompensera för sina svårigheter. Belöningssystemet är en form av kraftigare förstärkning av önskvärt beteende än enbart uppmuntran och beröm. Belöningar kan vara både materiella och i form av förmåner och trevliga aktiviteter. Man kan göra ett system där barnet får samla poäng som det sedan kan ”köpa sig” förmåner för. Definiera ett el

ler ett par beteenden som du vill se mer av. Välj sådant som barnet kan lyckas med. Bestäm vilken typ av belöningar som ska användas och vilken tid på dagen barnet ska få belöningarna. Se till att belöningarna verkligen är sådant som barnet uppskattar. Synliggör belöningssystemet visuellt genom ett schema med protokoll som du sätter upp på lämplig plats.

Sätt effektiva gränser
Barn med adhd gör många dumma och provocerande saker och man kan inte reagera på allt. Man måste välja sina krig och hålla huvudet kallt. Ofta är det mest effektiva sättet att få barnet att sluta med någon dumhet att helt enkelt ignorera den, i synnerhet sådant som är avsett att väcka uppmärksamhet. Barnet märker då att det inte lönar sig. Självklart betyder detta inte att du ska acceptera vad som helst. Aggressivt och destruktivt beteende måste man ingripa innan det gått för långt, tala om vad som gäller och stå för det. Var kortfattad och neutral – försök undvik att hamna i affekt. Handla i stället för att resonera med barnet. Tala om i förväg vilka konsekvenser som gäller, och förvarna endast en gång innan du genomför en bestraffning, t.ex. att be barnet lämna klassrummet eller ta ifrån det ett privilegium. Ge dig bara på sådant som du klarar av att genomföra konsekvent. Ge barnet positiv uppmuntran så fort det bättrat sig, hur irriterad du än är.

Hjälp barnet att hålla ordning
Att ha en ständig röra i bänken, aldrig hitta sina saker, att ständigt glömma böcker, gympapåse etc är tröttande både för barnet och för omgivningen. Hjälp barnet att hålla ordning i bänken eller skåpet genom regelbundna inspektioner. Se till att barnet har en egen krok i korridoren. Färgmärk böcker och ge barnet dubbla uppsättningar av sådana böcker och kompendier som ska användas både hemma och i skolan. Ge barnet en ringpärm med färgmärkta flikar där du samlar alla papper. Ha särskilda hemuppgiftspapper. Förse barnet med anteckningsbok och kalender och se till att de används. Lär barnet studieteknik, hur man markerar det viktiga etc.

Underlätta hemuppgifter och prov
Hemuppgifter, i synnerhet sådant som barnet inte hunnit med i skolan, är ett gissel för många barn med adhd och även för deras föräldrar. Var ytterst försiktig med att ge för mycket hemläxor! Reducera mängden till vad barnet klarar av, kanske är det bara tio minuter till att börja med. Skriv ner läxan varje dag och klargör förväntningarna kring hemuppgifterna. Resonera med föräldrarna om rutiner för läxläsning och vilket stöd de kan ge. Inför prov och redovisningar kan man underlätta för barnet genom att göra instuderingsfrågor på arbetsblad, dela upp i steg, ge anvisningar för strukturen, markera det viktiga och tillåta alternativ till skriftlig redovisning. Det är också viktigt att barnet får tillräcklig tid på sig – varken för lite eller för mycket.

Pedagogiska hjälpmedel
Tänk på att använda läromedel som är åskådliga och tydliga och med enkel och ren layout. Ge barnet en penna med tjockare skaft om det har nytta av det. Bänk och stol kanske behöver anpassas för att barnet ska kunna sitta bättre. Använd tids- och planeringshjälpmedel, t.ex. timglas, timer och kalendrar/scheman. Ge barnet talböcker om det är hjälpt av det. Många barn har också stor nytta av datorn både för att skriva och för att lära.

Öva barnet i problemlösningsstrategier
Lär barnet hur man kan lösa problem genom att tillämpa problemlösningsstrategier. Börja med att tillsammans med barnet komma fram till en bra beskrivning av problemet, diskutera vilka olika lösningar det finns och diskutera för- och nackdelar med dessa. Välj den lösning som verkar bäst, prova den och utvärdera sedan tillsammans med barnet hur det fungerade. Om inte, prova ett annat alternativ.

Kamrater
Många barn med adhd har svårt med kamrater, även om det inte gäller alla. Barnet med adhd kan också vara en stor påfrestning för de andra barnen i en grupp. Här är det viktigt att du som lärare är uppmärksam på hur du genom ditt eget sätt att vara mot barnet kan påverka inställningen. Om man har ett positivt klimat i gruppen och en god sammanhållning är det lättare att få acceptans för barnet med adhd. Fundera på hur du kan stärka sammanhållningen och vikänslan i gruppen och motverka utstötningstendenser. Förklara för kamraterna varför barnet med adhd behöver mer stöd och kanske särskilda förmåner, att det inte är orättvist. Prova hur eleverna kan hjälpas åt i undervisningssituationen, kan de vara resurser för varandra? Ge barnet med adhd positiv status genom att lyfta fram och uppmuntra sådant han eller hon är bra på inför de andra barnen.

Gör ett åtgärdsprogram
Ett genomtänkt åtgärdsprogram är ett viktigt verktyg i det pedagogiska arbetet. Gör barnet delaktigt i uppläggningen och se till att du har föräldrarnas stöd. Gör en pedagogisk kartläggning och en beteendeanalys där du tittar noggrant på vad som utlöser problembeteenden och vilka konsekvenser de får. Titta också på hur faktorer i omgivningen påverkar; barngruppen, arbetsformer, lokaler, bemötande och så vidare. Diskutera med kollegor i arbetslaget och andra inblandade. Sätt därefter upp tydliga och realistiska mål som är mätbara och formulerade i beteendetermer. Ange både kortsiktiga mål och mål på längre sikt. Beskriv sedan hur målen ska uppnås genom att planera hur ni i arbetslaget ska arbeta med barnet, vilka anpassningar och stödinsatser som behöver komma till stånd och hur arbetsfördelning och ansvar ska se ut. Gör en plan för utvärdering och uppföljning.

Samarbeta med föräldrarna
Föräldrarna är oumbärliga i det pedagogiska arbetet kring barn med adhd. Det är viktigt att respektera varandras olika kunskaper, uppgifter och relation till barnet. Utifrån en sådan ömsesidig respekt kan man hjälpas åt och använda varandras kunskaper och synpunkter på bästa sätt. Se till att ni har ett bra rapporteringssystem i form av kontaktbok, e-post eller regelbunden telefonkontakt. I vissa fall kan man också samarbeta kring belöningssystem genom ett särskilt dagligt rapporteringskort där barnets framsteg i skolan noteras och belönas hemma av föräldrarna.

Se till att du har stöd för egen del
Som pedagog ställer man lätt för höga krav på sig själv. Det är krävande att undervisa barn/elever med adhd. Tänk på att inte åsidosätta dina egna behov. Sätt upp enkla mål och en ambitionsnivå som du tror att du kan lyckas med. Begär inte för mycket av dig själv och var beredd på bakslag. Ge inte upp, förändring tar tid. Våga tro på att du som pedagog är en viktig person för barnet och se till att du har stöd för egen del, av kollegor, skolledning och genom handledning och konsultation.

ADHD Video Fakta: Forskare på konferens

Tyvärr har videon från konferensen upphört att fungegera. Vi presenterar därför visar vi här abassadören Hillary Clintons egna ord om Chadd.

Tryck på Playknappen så börjar videon laddas in, vilket ibland kan ta en stund. Inslaget är 39 min långt.

Några av världens ledande forskare kring ADHD talar på CHADD´s internationella konferns den 19 september 2007. USA´s senat deklarerade dagen som en speciell dag för att uppmärksamma ADHD och sprida kunskap om vad ADHD innebär.

Bland talarna:
-Tom Brown Ph.D
-Edward Hallowell, M.D
-Russell Barkley, Ph.D
-O David Neeleman.

Statement
We are delighted that Sen. Maria Cantwell (D-Wash.) and her colleagues in the Senate have designated September 19 2007 as: ”National Attention Deficit Disorder Day.”(pdf från senaten) Public awareness is a crucial component to combating misinformation about AD/HD and helping people understand a disorder that, if left untreated, can have devastating consequences. CHADD plans to take full advantage of this day to educate policymakers, the media and the public about the effect of AD/HD on millions of Americans. We plan to provide an educational video on our Web site for the public, and distribute press material to local and national media. We wish to extend our appreciation to Sen. Cantwell and her staff for acknowledging the need for a public understanding about AD/HD, and for providing us with an opportunity to raise awareness.- E. Clarke Ross, CHADD CEO.

Vilket kan vara ett bra svar på den ständiga mobbningkampanj som personer med ADHD indirekt utsätts för när deras diagnos tvångsmässigt sätts i fråga som något påhitt.

Tänk om andra tillstånd som kan vara lika handikappande ifrågasätts på samma sätt, eller tänk om bara närsynthet ifrågasätts på liknande vis:

Glasögonormen
-Du behöver inte dina glasögon, du kan koncentrera blicken ändå …
-Du är ful i glasögon.
Eller varför inte: -Du är köpt av glasögonindustrin, jag känner en massa som blivit av med sin närsynthet tack vare alternativa terapier …

Jag tycker det är dags att kalla mobbing för mobbing och ifrågasätta varför smala grupperingar i samhället har ett så stort behov av att tvångsmässigt ifrågasätta det som dagligen hjälper miljoner människor till ett bättre liv. Vad tror du?

Varför kan det vara viktigt att påskina att de som har ADHD är offer för samhället alternativt medicin industrin, när de flesta verkar bli hjälpta av en riktig diagnos med adekvat behandling, har du några teorier?

Varför har kritikerna aldrig ett bättre alternativ, som de visar fungerar?

Se även vår stora ADHD – ADD video och film sida