Alla inlägg av p-o

ADHD och ADD är fortsättningen på ADHD uppmärksammas koncentrerat och jag har fått hänga med av bara farten.

ADHD i Tjernobyls skugga

ADHD frekvensen ökar

Efter Tjernobyl katastrofen steg antalet barn med ADHD i Finland med en statistisk signifikans. Men det verkar bara gälla barn till mödrar som befann sig i andra eller tredje trimestern vid tidpunkten för katastrofen. En del har spekulerats i varför det förhåller sig på det viset, vad tror du själv förresten? Forskarna drog slutsatsen att det inte berodde på den primära strålningen utan att fenomenet har sin rot i de stigande stressnivåerna under graviditeten, höjda stressnivåer påverkar i direkt grad tillväxtfaktorer för hjärnan och nervsystemet.

Ref: Chernobyl exposure as stressor during pregnancy and behavior in adolescent offspring.

Inte strålningen, bara oron för den?

En tidigare studie som gjorts på 1629 barn som emigrerat till Israel från olika delar av sovjetunionen visar på samma sak, symptomens allvarlighetsgrad verkar vara oberoende av hur mycket strålning de fick, såtillvida att frekvensen inte verkade öka om de bodde i ett högradioaktivt område jämför med ett lågradioaktivt. Ökningen av ADHD liknande fenomen verkar tydligt kopplad till att de var i sin mammas mage vid tidpunkten för katastrofen. Varken före eller efter verkar ökningen vara skönjbar.

Vad du än gör, glöm inte bort att få panik… Eller hur var det nu.

Frågecken
Dessa studier verkar till viss del också motsäga tidigare resultat från Nagasaki och Hiroshima, vilket den senaste studien också påpekar. I både Nagasaki och Hiroshima verkar det som att riskerna för försenad mental utveckling samstämde med mängden strålning de utsatts för. Jag får inte i hop de här resultaten, någon annan som har några visa ord att säga om det hela? Om stress under graviditeten kunde öka på frekvensen av ADHD liknande fenomen, skulle det inte då också vara tänkbart att hela åldergrupper skulle ha förhöjda frekvenser av detsamma, till exempelvis de som låg i mammas mage under andra världskrigets början osv.
Kan det vara så att inom en viss ram så påverkar strålningen mycket, men utanför den ramen så påverkar andra faktorer mer?
Dagens DN visar i dag upp rikligt med tolkningsföreträden och påstår att polyamorösa möss lyckas mindre bra i parrelationer när beteendet i själva verket visar att de kan ha flera parrelationer och inte behöver vara inskränkta till bara 1 sådan, vilket kan vara både bra och dåligt. Kanske ett typexempel som visar på komplexiteten i frågeställningen om genetik, miljö och kultur.
Andra auktuella miljöfaktorer
Andelen insjuknande i Schizofreni steg efter Tjernobylkatatrofen.
Schizophrenia Spectrum Disorders in Persons Exposed to Ionizing Radiation as a Result of the Chernobyl Accident. (24 sidor Pdf)
Irradiation in Adulthood as a New Model of Schizophrenia
Prenatal exponering för Ultraljud påverkar informationsprocessandet av ljud på råttor (60 sidor Pdf)

Genom Vindlingarnas Skruvade Skog

ADHD genen?

De som inte tror på genetiken kanske vill slå sig samman i en liten klubb för de genlösa och föra sin kamp vidare på den arenan? Jag längtar personligen efter förkroppsligandet av det resonemanget, kör hårt.

Vi andra kan bara inse hur delar av verkligheten faktiskt ser ut, vilket ofta verkar vara den bästa vägen till att påverka våra omständigheter. När det gäller just ADHD så verkar det vara en hel del gener vilka kan vara tänkbara kandidatgener. Som vanligt säger inte generna allt, snarare bara lägger fram ett grundläggande strukturellt ramverk, vilket sedan utgör basen för våra aktionspotentialer.

GENVÄGAR

Gener vilka undersökts för samband med ADHD. Klicka på respektive genfragment för att kolla vad som DAMP ned. Ser hur just den genen verkar vara kopplad till ADHD fenomenologin.

Genom att klicka på länkarna kommer du till en interaktiv hemsida där du kan se exakt vilka samband som undersökts mellan ADHD och den berörda genen, tills det kommer en maskin som kan ge svar på alla frågorkanske vi får söka i det lilla.

DRD4 dopamine receptor D4 Homo sapiens 200

COMT catechol-O-methyltransferase Homo sapiens

DBH dopamine beta-hydroxylase (dopamine beta-monooxygenase) Homo sapiens 31

DRD2 dopamine receptor D2 Homo sapiens 28

DRD5 dopamine receptor D5 Homo sapiens 27

SLC6A4 solute carrier family 6 (neurotransmitter transporter, serotonin), member 4 Homo sapiens 26

NF1 neurofibromin 1 (neurofibromatosis, von Recklinghausen disease, Watson disease) Homo sapiens 24

SLC6A2 solute carrier family 6 (neurotransmitter transporter, noradrenalin), member 2 Homo sapiens

ADHD och undersökta samband med DRD4

Nedan ett smakprov på vad de undersökta sambanden mellan ADHD och DRD4, länkarna nedan har inte full klickbarhet, utan är mer avsett som en gesataltning. Klicka på DRD4 så kommer du direkt till en interaktiv hemsida kring de undersökta sambanden. Nedan följer bara en gestaltning med sämre interaktivitet och begränsad klickbarhet.

CONCLUSIONS: In this unique sample of parents from multiply affected ADHD families, novelty seeking and the 48-bp DRD4 variant were associated with a lifetime history of ADHD. [2005]
In this article the authors examine whether the DRD4 7-repeat allele is associated with performance on a variety of neuropsychological tasks in children with ADHD. [2004]
CONCLUSIONS: Prior reports of an association between ADHD and DRD4 generalize to families recruited through clinically referred ADHD adults. [1999]
The seven repeat allele of the DRD4 48-bp repeat polymorphism (DRD4.7) was not significantly associated with ADHD in the large sample in contrast to our earlier findings in a smaller subset. [2004]
The 7-repeat form of the DRD4 III exon VNTR polymorphism has been associated with childhood ADHD, and recently we have reported its link with attachment disorganization in a nonclinical population of infants. [2003]
On the whole, our results lend credence to the notion that the relationship between the DRD4 receptor and ADHD is complex and may be reflecting linkage disequilibrium between the 7 or long DRD4 exon III repeats and a ‘true’ risk allele in this gene or a neighboring locus. [2002]
TIDRU(1) occurs at a location similar to the third intracytoplasmic 48-nucleotide repeat unit in the DRD4 that is associated with ADHD. [2001]
Recent studies report association and linkage between attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) and the 7-repeat allele of a 48 base-pair repeat in the dopamine D4 receptor gene (DRD4). [2001]

Framtidens och dagens mediciner mot ADHD

De traditionella medicinerna mot adhd symptomen är centralstimulerande medel vanligtvis Metylfenidat (Concerta, Equasym, Medikinet, Ritalin) men även Bupropion (Zyban) Venlafaxine (efexor mm) Atomoxetin (Strattera) samt några till med liknande verkningsmekanism. Dessa mediciner har varit till stor hjälp för många människor vilka fått en chans att klara sig bättre i livet och tack vare dem också kunnat ta bättre del av samhället som helhet.Trotts att det finns en del missunnsamma personer som vill hindra funktionshindrade och handikappade från att få hjälp, oftast via ständiga attacker mot det som bevisligen hjälpt miljontals människor över, varje dag du och jag vaknar, så fungerar det ändå bra.Intensiv forskning har dock pågått en längre tid för att komma fram till andra generationer av kognitivt förstärkande medel. Inte bara läkemedelsbolagen vill ha fram bättre medel utan även många andra intressenter. USA:s försvarsdepartement har via sin avläggare DARPA (avlänkat om darpa och AMPA-kiner) gjort flera intensiva försök med att få fram kognitivt förhöjande medel för att ersätta de gamla stimulanterna. Både DARPA och läkemedelsbolagen verkar rätt så eniga om att den nya vägen förefaller lämna de dopaminstimulerande medlen och mera gå in på glutamathämmande och glutamatreceptormodulerande medel, vilka även testats på personer med autism och Aspergers syndrom.

NMDA receptorantagonister och AMPA receptormodulerare är de vanligaste kandidaterna när det gäller den verkningsvägen, pilotstudier kommer inom det närmaste att startas kring NMDA receptorantagonisten Memantin för att utröna hur väl det fungerar mot vissa av ADHD symptomen. En av de intressanta aspekterna med vissa av dessa läkemedel är att delar av den kognitivt förbättrande effekten sitter i efter att läkemedlet lämnat kroppen. Dvs de gör bättre skäl för namnet ‘läkemedel’ än många andra medel gör, men hur är det då möjligt frågar man sig. Detta är temat för ett senare blogginlägg: Hur läker ett läkemedel.

Tills dess kan vi konstatera att många gamlingar springer omkring med amfetamin i kroppen, eftersom läkemedlet Selegilin metaboliserar till just denna substans, konstigt nog har ingen protesterat. Trotts att vi har en del gamlingar vilka skulle testas positivt både för Amfetamin och Metamfetamin; Meth. Det har gått en tid sedan Joseph Knoll syntetiserade Selegilin 1961 och sedan det introducerades i Sverige. Är det ingen som vill protestera mot dessa fungerande läkemedel mot Parkinsonism? Var är ni nu alla missunnsamma kritiker?
.